Den 17 februari förklarade sig Kosovo sig självständigt från Serbien och de flesta länderna i väst med USA i spetsen klappade entusiastiskt och snabbt erkännde den nya staten. Då var det inte en fråga om Internationell lag och rätt utan ett folks rätt att själva bestämma sin framtid. Vi som var lite mer nyanserade i denna rätt och såg problem sa Om vi säger ja till Kosovo, kan vi då exempelvis säga nej om liknande självständighetsförklaringar skulle komma från Baskien Katalonien i Spanien eller från andra länder ?
I dag vill två områden i Georgien bli självständiga Sydossetien och Abchazien och i dag erkände Ryssland dessa områden som självständiga stater. Samma Ryssland som i februari sa nej till Kosovo säger nu ja till dessa områden och de som säger nej till Sydossetien och Abchazien sa ja till Kosovos självständighet.
I både Kosovo, Sydossetien, Abchazien hälsades erkännanden av glädje av befolkningen men bara en stat har rätt att känna den glädje har västvärlden bestämt sig för. De andra två ska tillhöra Georgien som de inte vill tillhöra precis som Kosovo inte ville vara en del av Serbien. Ryssland å sin sida förvägrar Kosovo att vara självständigt medan de två andra ska vara det.
Vår Utrikesminister Carl Bildt säger om det Ryska erkänandet att:
-detta beslutet innebär ett lika tydligt som medvetet brott mot internationell rätt och grundläggande principer för stabilitet i Europa”.
Vad det inte detsamma i fallet Kosovo i februari?
Bildt säger vidare:
- Politiken innebär att Ryssland väljer en konfrontationspolitik i sina relationer med Europa och resten av världssamfundet.
Gjorde inte USA och västvärlden detsamma när man erkände Kosovo. Man valde en konfrontationspolitik gentemot Ryssland och övriga världen.
Jag vill slutligen säga att jag personligen inte har något emot om Kosovo, Sydossetien eller Abchazien vill vara självständiga. Jag har också full förståelse för Georgien och Serbiens vilja att behålla provinser. Problemet är inte så enkelt som det låter. Det tragiska är att alla bara är en bricka i USA, EU och Rysslands spel om kampen om världsherraväldet och det är en upptrappning från både öst och väst som inte bådar gott inför framtiden. De iskalla vindarna från Kalla kriget är här igen.
4 kommentarer:
Konsekvens är inte konsekvent i politiken. Bra skrivet Nicke!
det är typ av ett "ill-posed problem" som våra rådlösa politiker försöker att lösa ut
Det är illavarslande om ett nytt kallt krig står för dörren.
Jag är väldigt orolig att det är ett Kallt krig som närmar sig. Vi ska givetvis inte måla fan på väggen helt och hållet.
Skicka en kommentar