lördag, april 29, 2017

1.a maj


























Vänsterpartiet firar arbetarnas högtidsdag 1.maj med tal och musik på centrumtorget i Emmaboda. Talar gör Anita Strömberg från Nybro kommun, vänsterpartiets ordförande Daniel Miletic och kommunfullmäktigeledamot Nicke Grozdanovski. Det blir sång och musik med Samuel Nordström. Evenemanget pågår mellan 11:00-13:00.

torsdag, april 27, 2017

Demokratipris 2017

Vem eller vilka får Vänsterpartiet i Emmabodas demokratipris i år? I år är det jubileum då vårt tionde pris ska delas ut.

Priset som delas ut i maj ska gå till personer eller organisationer som verkar för ett utvecklande av demokratin i Emmaboda kommun. I ordet demokrati rymmer många begrepp som till exempel jämställdhet, mångfald och kultur. Många eldsjälar arbetar i det tysta och det är dessa vi vill uppmärksamma

Vi vill uppmärksamma goda krafter i samhället som ofta arbetar ideellt och brinner för den verksamhet som de bedriver. Det är inget krav att de nominerade ska bo i Emmaboda kommun men de ska givetvis verka i vår kommun. Alla är välkomna att nominera till detta pris med en motivering till varför just deras förslag ska ha priset. På så sätt vill vi engagera alla att vara med och bidra till detta pris. nomenringsstop är den 4 maj då vi utser årets pristagare

Tidigare årspristagare:

Kvinnor i Fokus fick det 2008
Bjurbäcksskolan 0-12 fick det 2009
Susanne Algotsson fick det 2010
Vissefjärda skola fick det 2011
Åforsgruppen fick det 2012
Emmaboda VIsförening 2013
Emmabodas förening för rättvis handel (Fairtrade) 2014
Lokalvårdarna Mona Anderson och Christalina Karlsson 2015
Johansfors IF 2016

måndag, april 24, 2017

Björktrast

Björktrasten är en långstjärtad och kraftigt byggd trast. Dess nacke, övergump, nedre delen av ryggen, huvudets ovansida och kroppssidorna är askgrå. Skuldrorna och övre delen av ryggen är kastanjebruna och de undre vingtäckarna är vita. Buk och undergump är vit och den är kraftigt vattrad med pilspetsformade fläckar på kroppssidorna under vingarna.
Bröstet är orangebeige och också vattrad med längsgående mörka streck. Den har ett ljust ögonbrynsstreck, är mörkfärgad mellan ögat och näbben som är gulorange med en grå näbbspets och den har mörkgrå ben. Längden är 22–27 cm och vingspannet 39–42 cm. Fågeln väger cirka 100 gram.
Merparten av björktrastens läten är tjattrande. Dess vanligaste läte är ett skränigt upprepat ”schäckande”. Locklätet i flykten är också ett liknande upprepat ”tjackande” som pågår i några sekunder, men även ett tunt, högt ”giih”. I allmänhet är den inte sen att använda sitt tjatter för att varna för kattugglor, katter eller andra faror Läs mer om Björktrasten



söndag, april 23, 2017

Stare

Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar (Sturnidae). För en ovan betraktare kan den förväxlas med koltrasten, eftersom den är en annan vanlig gulnäbbad mörk fågel som ses öppet på gräsmattor och inne i samhällen och städer. Staren är dock mindre, har spetsiga vingar och har i sommardräkt en metalliskt blänkande fjäderdräkt.

Staren är främst välkänd genom sin sång och är en mycket duktig härmare. Staren har en stor geografisk utbredning och genom introduktion på andra kontinenter är staren idag en av de vanligaste fåglarna i världen. Dock har bestånden i Europa, efter en markant ökning på 1800-talet, sedan 1960-talet minskat mycket kraftigt. I vissa områden har den tidigare vanliga synen av mycket stora synkroniserade flockar av starar blivit allt mer sällsynt.
Läs mer om Staren


lördag, april 22, 2017

Ruvning pågår

Kärleken flödar i stampadammen i Broakulla. Det innebär att Kanadagässen har blivit med ägg och snart kommer många gässlingar simma omkring i dammen.





onsdag, april 19, 2017

Reformer för en starkare välfärd

I förhandlingarna om vårpropositionen har Vänsterpartiet haft fokus på mer resurser till välfärden och ökad jämlikhet i syfte att återkomma med konkreta reformer för 2018. I arbetet med vårändringsbudgeten har tyngden legat på reformer inom välfärdsområdet. Vi har fortsatt arbetet som påbörjats där Vänsterpartiet tidigare fått igenom 10 miljarder till kommuner och landsting och stärkt ekonomi för bland annat barnfamiljer, arbetslösa och pensionärer. Det är ett arbete som leder till minskade klyftor, en bättre kvalitet i välfärden, fler jobb och bättre arbets- och levnadsvillkor för många.

I vårändringsbudgeten har Vänsterpartiets satsat på förlossningsvården, höjd kvalitet på introduktionsprogrammen, socialtjänsten, BUP, sommarjobb för unga och förstärkt bistånd till Burkina Faso.

Satsningar i vårändringsbudgeten

Satsning på förlossningsvård
Vänsterpartiet har i förhandlingarna lyft behovet av förstärkta resurser till förlossningsvården och är nu överens med regeringen om en satsning på 500 mnkr. Ett viktigt område är utbildning av fler barnmorskor så att man möjliggör fler vårdplatser. Ökade resurser till förlossningsvården var en av de satsningar Vänsterpartiet fick med i höstbudgeten 2015. Då gällde 200 miljoner kronor 2015 och därefter 400 miljoner kronor per år. De nya pengarna är alltså ett tillskott därutöver.

Satsning på höjd kvalitet i introduktionsprogram
För att stötta skolor med stora utmaningar i syfte att höja resultaten och förstärka likvärdigheten sker en satsning på höjd kvalitet i introduktionsprogram. Satsningen omfattar 150 mnkr och kommer att gå till åtgärder på gymnasieskolans introduktionsprogram, exempelvis språkintroduktion.

Satsning på socialtjänsten
Mot bakgrund av den fortsatt ansträngda situationen inom socialtjänsten, med en hög arbetsbelastning och svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal samt insatser riktade mot ensamkommande barn och unga, har Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om tillförda medel till socialtjänsten. Satsningen är på 150 mnkr.

Satsning på BUP
Många barn och unga lider av psykisk ohälsa och behovet av ökade insatser från samhället är stort. En satsning på 100 mnkr ska bidra till en förstärkning riktad till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inklusive första linjens psykiatri i primärvården.

Fler sommarjobb
10 000 fler unga ska få sommarjobb. Satsningen gäller dem som gått ut 9:an, första och andra årskursen i gymnasiet och är tänkt särskilt för dem som annars kan ha svårt att få ett jobb på egen hand. Det blir Arbetsförmedlingen som beslutar om fördelningen av medel och vilka som ska anordna sommarjobben; kommuner och landsting eller entreprenörer som de anlitar. Satsningen gör att ca 10 000 unga kan få sommarjobb i kommunerna redan i sommar och reformen omfattar 105 mnkr.

Burkina Faso
Burkina Faso är ett av världens absolut allra fattigaste länder nära hälften av invånarna är under 15 år. Vänsterpartiet och regeringen är överens om ett förstärkt bistånd till Burkina Faso. Pengarna kommer att fördelas av Sida och omfattar 200 mnkr.

Skrivningar i vårpropositionen

En starkare välfärd
Vänsterpartiet och regeringen är överens om behovet av förstärkta resurser i syfte att stärka svensk välfärd. Vi delar bilden av att det är nödvändigt med ytterligare resurser till sjukvården och vikten av investeringar i bostäder, service och social infrastruktur.

Trygga jobb
S.k. ”hyvling” där arbetsgivare i ett svep minskar arbetstiden för de anställda har lyfts fram som ett växande problem. Vänsterpartiet och regeringen har i vårpropositionen kommit överens om ett uppföljande arbete i syfte att behandla hur ett skydd av arbetstagares sysselsättningsgrad kan utformas för att motverka hyvling. Likaså har det uppmärksammats att det kan finnas behov av att stärka arbetstagarnas skydd så att de får rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar den faktiska arbetstiden. Även detta ska följas upp.

En rättvis arbetsmarknad
Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. Löner och arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken är sämre än i mansdominerade och medan löneklyftan mellan män och kvinnor mycket långsamt har minskat de senaste decennierna har skillnaderna i inkomster istället ökat. De ökade klyftorna hänger också nära samman med vidgade skillnader i arbetsförhållanden. Förändringar som bryter undervärderingen av kvinnors arbete är centrala delar i en feministisk politik och av hög prioritet för Vänsterpartiet. Tillsammans med regeringen delar vi synen på att detta måste åstadkommas genom såväl direkta reformer som strukturella förändringar.

Motverka skatteflykt och bidragsbrott
Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om insatser för att förhindra skatteflykt. Regeringen avser därutöver att ändra i bidragsbrottslagen så att den även omfattar företag som utnyttjar systemen med t.ex. nystartsjobb eller andra former av lönestöd.

Översyn av modellen för avräkningar av biståndet
För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet ska regeringen genomföra en heltäckande översyn av modellen för avräkningar av kostnader för asylmottagandet. Modellförslag ska utarbetas i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC och den nya modellen för att beräkna avräkningarna ska användas i budgetpropositionen för 2018.

LSS och assistansersättningen
För människor med funktionsnedsättning är LSS en rättighetslagstiftning med avgörande betydelse. Lagen har både förbättrat levnadsvillkoren, möjliggjort ökat självbestämmande och skapat förutsättningar för ett mer självständigt liv. För Vänsterpartiet är det viktigt att den lagen inte kringgås och därför har det varit viktigt för oss att få in skrivningar om att lagens intentioner ska värnas

Arbetskläder i vård och omsorg
Vänsterpartiet och regeringen kom överens om en översyn av vad som hindrar kvinnor att få arbetskläder i äldre- och handikappomsorg. Anställda inom dessa områden är ålagda att bära arbetskläder, för att minska smittspridning, men får idag på många håll stå för detta själv. Under tiden översynen pågick inledde Arbetsmiljöverket för egen del en översyn av föreskrifterna. Det innebär att anställda inom de berörda områdena kommer att garanteras arbetskläder från och med början av 2018 och att det görs tydligt att det är arbetsgivaren som ska stå för arbetskläderna.

tisdag, april 18, 2017

Snöfall i april

I dag kom ett rejält snöfall med blåst över Emmaboda. Det varade inte länge och han inte lägga sig på marken. Men intensivt var det så länge det varade.





Fiskmåsar

Fiskmåsarna trivs i ER-sjön, Emmaboda. Vi har en stor koloni här i Emmaboda.


måndag, april 17, 2017

Kniporna roar sig

 Det var en kylslagen påskhelg i hela landet men det hindrade inte kniporna att vara heta på gröten. Bilderna är tagna i ER-sjön i Emmaboda i dag.


Påskharen






















Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland och är känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var under 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades på bred front efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna, som en påsksymbol riktad till barn. Ungefär vid den tiden började Tyskland tillverka påskkort, vars motiv ofta bestod av påskharen.

I Sverige omtalas påskharen, tidigast bland tyska invandrare, under 1800-talets slut eller 1900-talets början. Den fick inget riktigt genomslag i landet. När Sverige började tillverka egna påskkort ersattes påskharen med andra påskmotiv. I Sverige är den kanske mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Leken med att gömma påskägg förekommer dock även i vissa svenska barnfamiljer.

Harens (kaninens) legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.

Källa: Wikipedia

söndag, april 16, 2017

Lite äggstra äggkunskap

Trött på att koka ägg till hela släkten i påsk?

Om de långhalsade dinosaurierna funnits kvar så hade det nog räckt med ett. För många dinosauriers ägg var mycket större än vad de flesta fåglars är idag. Men inte så stora som man skulle kunna tro. Det största fossila ägg man hittat är inte mer än 30 centimeter långt. Det kan jämföras med strutsens ägg som blir runt 20 centimeter stora och väger runt 1,5 kilo.

Det finns runt 220 fyndplatser av fossila dinosaurieägg världen över, utseende på bon och storleken på äggen skiljde sig åt. De minsta dinosaurieäggen var inte större än 5 centimeter. Anknäbbsdinosaurierna lade päronformade ägg medan långhalsarnas ägg var nästan helt runda. Vissa dinosaurier hade sina bon tätt ihop ungefär som vissa fåglar har idag. Några hade helt runda bon med 6-8 ägg, andra hade oregelbundet formade bon med upp till 12 ägg. De fossila äggen på den här bilden upptäcktes 1996 och finns nu att beskåda på Musée-parc Mèze i Hérault, Frankrike.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

lördag, april 15, 2017

Påsk

Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

















Påsk i olika religioner:

Judendomen:

Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.

Kristendomen:

Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.

Tidpunkten för firandet:

Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.

Många kloka män och kvinnor har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påskkalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt tidig  då påskdagen infaller 27 mars . Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.

fredag, april 14, 2017

Långfredagen

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen.


På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.


söndag, april 02, 2017

Inför Allsvenskan omg.1

Lördag 1 april KL.13:00
IFK GÖTEBORG- MALMÖ FF, ULLEVI
tips:1-1

HALMSTAD BK- ÖSTERSUND FK, ÖRJANS VALL
Tips: 0-1

Söndag 2 april Kl:15:00
GIF Sundsvall- AFC ESKILSTUNA, NORRPORTEN ARENA
tips: 2-2

AIK- BK HÄCKEN, FRIENDS ARENA
tips: 2-1

Söndag 2 april Kl: 17:30
IFK NORRKÖPING- HAMMARBY IF, ÖSTGÖTAPORTEN
tips: 1-2

Måndag 3 april kl 19:00
KALMAR FF- IF ELFSBORG, GULDFÅGELNS ARENA
Tips: 1-0

DJURGÅRDEN IF- IK SIRIUS, TELE 2 ARENA
tips: 1-1

ÖREBRO SK- JÖNKÖPING SÖDRA IF, BEHRN ARENA
Tips: 3-1

lördag, april 01, 2017

Allsvenskan i dag



IFK GÖTEBORG- MALMÖ FF
1-1 (1-0)

1-0 Mikael Boman (8)
1-1 Pawel Cibicki (34)

Varningar:
IFKG: Henrik Björdal, Emil Salomonsson, Sebastian Eriksso
MFF: Anders Christiansen


Domare:Stefan Johannesson
publik: 32129





HALMSTAD BK- ÖSTERSUND FK
1-0 (1-0)


1-0 Sead Haksabanovic (38)

varningar:
HBK:Mads Roerslev Rasmussen, Alexander Henningsson
ÖFK: Gabriel Somi, Saman Ghoddos


domare: Jonas Eriksson
Publik: 5223

Tunnelbana mellan Emmaboda och Växjö


Då fler och fler människor pendlar mellan Emmaboda och Växjö beslutades i dag att det ska byggas en underjordisk pendeltågspår mellan orterna. Det ska vara dubbelspår och samtliga stationer ska byggas under jord. Det kommer byggas två nya stationer nämligen Åryd och Furuby i Kronobergs län och det är Kalmar läns trafik och Kronobergstrafiken, Staten och regionförbunden och landstingen i dom båda länen som finansierar detta projekt. Satsningen ska påbörjas under sommaren 2017 och hela den sex mil långa tunnelbanan kommer vara klar hösten 2028. 


  










Satsningarna innebär en investering på totalt cirka 30 miljarder kronor, inklusive fordon och nya depåer. Satsningarna på kollektivtrafik innebär också enligt överenskommelsen drygt 50 000 nya bostäder i länen. Förhandlingarna mellan Sverigeförhandlingen och KLT, Länstrafiken i Kronoberg, Landstingen i Kalmar och Kronoberg och dom båda regionförbunden och kommunerna i Emmaboda, Lessebo och Växjö inleddes redan förra året. Detta blir det största satsningen i regionen sedan mitten på 1800-talet då järnvägsspåren anlades. Efter 2028 räknar man med att fortsätta den underjordiska satsningen och förlänga spåren till Kalmar och Karlskrona.

lördag, mars 25, 2017

Sommartid

I natt är det dags igen att ändra till sommartid. Klockan 02.00 hoppar fram en timme till 03.00. Man flyttar alltså fram klockan i natt och de innebär att kvällarna blir ljusare och morgonen lite mörkare till en början, men det dröjer inte länge förrän solen stiger högre upp på himlen och de blir ljusare även på morgonen.

















Vi har ändrat klockan sen 1980 även om vi försökte redan 1916 men idén är äldre än så. Redan 1784 kom den amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin (1706-1790) på idén med sommartid. Han blev förvånad en morgon när han vaknade klockan sex och fann att solen stod högt på himlen och rummet var ljust. Hans betjänt hade glömt att stänga fönsterluckorna.Han räknade ut att parisarna kunde spara "enorma" summor genom att utnyttja dagsljus i stället för vaxljus. I en Paristidning skrev han då en essä om de stora summor parisarna skulle kunna spara genom att utnyttja solljuset på ett smartare sätt.Det dröjde nästan ett och ett halvt sekel efter Franklins insikt om att det sedan länge hade varit ljust när han vaknade på morgonen till dess att hans tankar blev verklighet.

Då, 1916, antog Storbritannien en lag om sommartid.I samma veva gjorde Sverige ett eget försök att börja ställa om klockan. Men starka reaktioner från bland andra bönderna, som trodde att sommartiden skulle få negativa konsekvenser för kornas mjölkproduktion, ledde till att ordningen redan året därpå återgick till det vanliga.Men 1970-talets oljekris satte fart på debatten igen. Grundtanken då var att ljusare kvällar skulle innebära färre tända lampor och i november 1979 sade riksdagen slutligen ja till sommartid. Och sedan några år är sommartiden även samordnad på EU-nivå till att i alla medlemsstater börja gälla den sista söndagen i mars. Sverige anpassade sig till EU nivå 1998 som innebär att sommartiden förlängdes en månad till sista söndagen i oktober.
Nu varar sommartiden fram till sista lördagen i oktober som i år är den 25

måndag, mars 20, 2017

Vårdagjämning

I dag klockan 11:29 svensk tid inträffar vårdagjämningen som innebär att solen passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. I dag går solen i Emmaboda upp kl.05.58 och går ner 18.11



Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel inträffa när det är den 20 mars i Sverige medan det samtidigt  är den 21 mars i östra Asien

Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Detta innebär att de ljusa timmarna blir längre än vad nätterna är och solen står allt högre upp i himlen på oss som bor i norra halvklotet

onsdag, mars 15, 2017

Storskrake















Bilderna är tagna i ER-sjön i Emmaboda


Storskraken är stor och lång med en längd på 58–68 cm, ett vingspann på 78–94cm och en vikt på 1 200–2 000 gram. Den har lång hals men drar ofta in halsen när den simmar varför den då ser korthalsad ut.
I flykten påminner den mer om lom eller dopping än om andra änder med sin långa utsträckta hals, raka flyktbana och grunda, snabba vingslag.
Näbben är lång, smal, rund, röd och övre näbbhalvan har en nedåtböjd svart liten krok i spetsen. Näbben har lameller i form av sågtänder, som åtminstone i överkäken är riktade bakåt. Den utgör ett mycket kraftigt griporgan som är lämpligt att ta tag i och hålla fast små fiskar med.

Påtagligt gulfärgde hanar vilket är en följd av att de äter foderpellets ämnade för odlad lax.
Den adulta storskrakshanen i praktdräkt har mörkgrönt huvud, svart rygg och nästan vita vingar. De undre kroppsdelarna är vita med en laxrosa anstrykning under vintern och början av våren. Den adulta honan har rödbrunt huvud, vit haka, askgrå ovansida och vit undersida. Huvudets nackfjädrar är mer eller mindre förlängda och honan har mycket längre nackfjädrar än hanen. Juvenilen påminner om honan men har mindre nacktofs och ljusa ansiktsteckningar.
I vissa områden förekommer det att hanar vintertid får en påtagligt gul fjäderdräkt vilket är en följd av att de äter foderpellets ämnade för odlade laxar. Dessa pellets innehåller färgämnen som ska göra laxköttet rött. Pelletsen trillar till botten genom odlingsbassängerna och blir föda för skrakar.













Storskraken förekommer på norra halvklotet, främst i området mellan 50:e och 70:e breddgraden. Den häckar i norra Europa från Island och Storbritannien österut över Skandinavien och Baltikum, i Centralasien österut till Japan. Den häckar också i de nordligaste delarna av Nordamerika. Det finns också häckande populationer längre söderut; i Europa som i Frankrike och i området kring Albanien, Makedonien och Grekland, i Centralasien; utmed Himalaya. I Sverige är den spridd över hela landet, talrikast i östra skärgården. I de flesta områden i Sverige är storskraken en flyttfågel men den övervintrar ofta på östkusten söder om Stockholm så länge Östersjön inte fryser till helt. Annars övervintrar många av de svenska storskrakarna på västkusten, i Danmark, Tyskland, Polen och i Nederländerna.



















Storskraken vistas vid både sött och salt vatten. Under häckningsperioden lever de parvis och övrig tid i flockar. Boet placeras ofta i håligheter i träd eller trädliknande holkar, och honan lägger vanligtvis 7–8 gulaktiga ägg.
På hösten samlas ofta stora flockar av denna fågel och bedriver ett slags gemensamt fiske. Alla fåglarna bildar då en linje som är parallell med stranden och simmar in mot land under oupphörligt dykande och plaskande med vingarna. På detta sätt driver de småfisken framför sig för att fånga den nära land.



















Storskraken lever främst av mindre fiskar.

onsdag, mars 08, 2017

Internationella kvinnodagen- 107 år kamp för kvinnors rättigheter


I dag kommer många kvinnor att få frukost på sängen av sina livskamrater, eller få blommor som just i dag är givna med extra omtanke. Det är inget fel i det, absolut inte men det behöver man inte ha en speciell dag för att skänka en tanke åt våra kvinnor utan denna omtanke bör ske dagligen.

Den 8 mars som är den Internationella kvinnodagen är så mycket större än så och till skillnad från ex mors dag har denna dag en stark politisk koppling som uppmärksammar kvinnans situation världen över.

Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet uppmärksammas också av FN och i många länder är det en nationell helgdag.

Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. Alltså för 105 år sedan. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.

En historisk översikt:Den internationella kvinnodagen är berättelsen om vanliga kvinnor som har skapat historia: kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män. I det gamla Grekland uppmanade Lysistrate till sexstrejk mot männen för att få slut på kriget. Under den franska revolutionen ville kvinnorna i Paris ha ”frihet, jämlikhet och broderskap” och marscherade till Versailles för att kräva rösträtt.Idén med en internationell kvinnodag uppkom för första gången vid sekelskiftet som i industriländerna var en period med expansion, turbulens, stor befolkningstillväxt och radikala ideologier.
Nedan följer en kort kronologi över de viktigaste händelserna.

1909
Den första nationella kvinnodagen firades i hela USA den 28 februari enligt en förklaring från det amerikanska socialistpartiet. Kvinnor i USA fortsatte att fira dagen den sista söndagen i februari fram till 1913.

1910
Under ett möte i Köpenhamn som arrangerades av Socialist International instiftades en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Förslaget antogs enhälligt av mer än 100 kvinnor från 17 olika länder, bl.a. av de tre första kvinnliga medlemmarna av Finlands parlament. Inget bestämt datum för kvinnodagen sattes.

1913-1914
Som en del av fredsrörelsen, som började spira innan och början av första världskriget, firade ryska kvinnor sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar.


1917
Två miljoner ryska soldater dog i kriget och ryska kvinnor valde återigen den sista söndagen i februari till att strejka för ”bröd och fred”. De politiska ledarna var emot strejken, men kvinnorna fortsatte. Resten är historia: fyra dagar senare tvingades tsaren att abdikera och den provisoriska regeringen gav kvinnor rösträtt. Den historiska söndagen var den 23 februari enligt den julianska kalendern som då användes i Ryssland, och den 8 mars enligt den gregorianska som användes överallt. Sedan dess har den internationella kvinnodagen fått en ny global betydelse för kvinnor i både utvecklade och utvecklingsländer. Den växande internationella kvinnorörelsen som stärkts av fyra världskonferenser i FN-regi, har haft stor betydelse för det gemensamma arbetet för kvinnors rättigheter, bl.a. kvinnors rätt att delta i den politiska och ekonomiska utvecklingen. Den internationella kvinnodagen är alltmer ett tillfälle att tänka tillbaka på de framsteg som nåtts, att kräva förändringar och att fira de kvinnor som med mod och beslutsamhet har spelat en avgörande roll i utvecklingen av kvinnans rättigheter.


FN:s roll
Mycket få av de ämnen som har behandlats av FN har fått större och bredare stöd än kampen för att främja och skydda kvinnors lika rättigheter. FN-stadgan som undertecknades i San Fransisco 1945 var det första internationella avtalet som fastslog jämlikhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Sedan dess har organisationen hjälpt till att skapa en rad historiska internationellt antagna handlingsprogram, normer och mål för att främja kvinnors status över hela världen.

Under årens lopp har FN:s arbete för kvinnor ägt rum på fyra olika områden:
- stärkande av juridiska åtgärder
- mobilisering av opinion och internationellt engagemang
- utbildning och forskning
- hjälp till utsatta grupper.

Idag är principen i FN:s arbete att samhällets mest allvarliga sociala och ekonomiska eller politiska problem inte kan lösas på ett hållbart sätt utan världens kvinnors fulla deltagande och bemyndigande.

tisdag, mars 07, 2017

söndag, mars 05, 2017

Oväder i antågande

Det varnas för snöoväder i Kalmar län och en klass 2 varning är utfärdat av SMHI för Kalmar län utom Öland

Söndag eftermiddag snöfall i kombination med frisk ostlig vind. Blåsigast vid kusten. Det väntas 10-15 cm, lokalt 20 cm. Störst mängder i norra delen.

Utfärdad: 4 mars klockan 12:23
Ändrad: 4 mars klockan 16:40

Definition för Varning klass 2 snöfall som kan ge kraftig drivbildning: Snömängder där det väntas minst 12 mm (i smält form) inom 12 timmar i kombination med frisk vind (över 8 m/s). Medför stora trafikproblem. Kan vid temperaturer nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen.

Klass 1: varning: Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Öland, Gotland, Dalsland och övriga Småland



Nu har även Öland fått en klass 2 varning av SMHI. Den utfärdades kl: 14:45

Söndag eftermiddag snö eller blötsnö i kombination med frisk vind, fram till måndag morgon 10-15cm, lokalt 20cm. Det fortsätter sedan snöa och blåsa under måndagen. Snöfallet avtar markant i intensitet under måndag eftermiddag.

fredag, januari 27, 2017

Vi glömmer aldrig förintelsens offer

Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, av sovjetiska trupper. Omvärlden fick se vilket helvete 12 år av nazistiskt styre hade skapat.


50 år senare högtidlighölls minnet av förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över förintelsens offer.

Jag fick i april 2010 möjlighet att lyssna på Benny Grunfeld som besökte Emmaboda.  Till minnet av alla de som dödades av det nazistiska våldet så publicerar jag artikeln jag skrev då. Vi ska alltid bekämpa nazismen  och rasismen var den än visar sig Vi glömmer aldrig förintelsens offer.


I eftermiddag hade jag förmånen att få lyssna till Benny Grünfeld som föreläste för Bjurbäcksskolans årskurs nio i deras Polenprojekt där man under läsåret läser om Nazism och dess historia och som slutar med en Polenresa där man besöker b la dödslägret Auschwitz. Benny Grünfeld överlevde helvetet och döden i Auschwitz.







Benny Grünfeld föddes i Rumänien 1928 och flyttade sen till Ungern. Under andra världskriget bodde han med sina två bröder och sin mamma och pappa i Koloszvar, numera Bluj i Ungern, som då var ockuperat av tyskarna.

- En morgon i maj 1944, knackade det på dörren och en ungersk polis, beordrade oss att inom en timme stå på gatan, endast med det vi orkade bära för att evakueras till ett säkrare område. Men vi skulle transporteras med tåg till arbets- och förintelselägret i Auschwitz, säger Grunfeld.

Det blev en fruktansvärd resa tillsammans med 4000 andra judar. På resan dog många av de vidriga förhållandena som rådde i tågvagnarna utan mat och vatten. Med minnesteckningar som han själv gjort varvad med bilder lotsar Benny oss genom denna fasansfulla tid. Han minns allt som hände och försöker verkligen få oss att uppleva med alla våra sinnen, t o m hur bränt människokött kan lukta.

Väl inne i Auschwitz fördelades de av en tysk SS-läkare. Det fanns 3000 SS-soldater och 22 SS-läkare, som bestämde vilka som skulle överleva. Kvinnor med barn samt äldre, gasades ihjäl omedelbart. De män som såg friska ut skickades till olika arbetsläger och fabriker. De som inte fick en dödsdom bodde under omänskliga förhållanden i överfulla baracker och en ständig brist på mat. Sen fick man slavarbeta utan att knappt få mat eller vatten. Att sjukanmäla sig var det inte tal om. De som inte orkade eller blev sjuka gasades eller sköts ihjäl. Över 4000 människor i hans transport, delades upp och några få, han och en av hans bröder överlevde. Hans yngsta bror, då 12 år och hans far avrättades.

Med stor och hemsk detaljrikedom berättade Benny Grünfeld om dödslägret. Bland annat berättar han utan omsvep hur pedofiler bland nazisterna avrättade en tonårspojke som de inte kunde komma överens om. Om hur han tvingades se på när vakter slog ihjäl hans kamrat med spadskaft. Om den där dagen då hans kamrater, alla tonåringar, tvingades in i gaskammaren och dödades. Om de tre tillfällena han undgick döden tack vare hans kurragömma lek, hans talangfullenhet för teckning och en hel del tur. Han tecknade vykort, födelsedagskort och julkort, som han sålde till en SS-man.

- SS-mannen gillade mina teckningar och sålde teckningarna, till kollegor och civilpersoner. På så sätt överlevde jag. Hans bror överlevde för att han var skicklig som guldsmed och tillverkade smycken som en kvinnlig fångvakt sålde. Vi kunde också äta i smyg av de ruttna matresterna som blev över till grismat från köket.

Han berättade om resan från Auschwitz till den tyska fabriken i Tyringen som man genomförde till fots och med järnväg. Många dog av törst och kylan under färden. Där arbetade han skift och monterade V 1-raketerna som Hitler skulle krossa Storbritannien Men förhållandena där var inte bättre än de i dödslägret. Avrättningar skedde godtyckligt när vakterna så önskade. Att t ex. sitta för länge på toan kunde leda till hängning Att lämna arbetet utan tillåtelse gav också dödstraff.

När ryssarna invaderade Tyskland i början av 1945, befriades de överlevande. Men många var mer död än levande efter ett liv i misär. De första dagarna dog 15 000 judar i dysenteri och andra sjukdomar. Benny Grunfeld, hans äldre bror och andra medfångar åt av de skira skotten från nyutslagna björkar för att överleva.

Sommaren 1945 kom han till Sverige med en sjuktransport. Efter en tid av rehabilitering i Karlskrona, flyttade han flera år senare till Luleå. Han arbetade som flygtekniker för SAS, 1961-1962. Numera åker han runt till skolor och berättar med stark röst om sina upplevelser. Han visar sin arm där numret A 8979 inristat, Han bestämde när han var mitt uppe i det hemska att han måste överleva för att vittna om nazismens grymhet och hans möten med eleverna ger intryck. Ingen av de som lyssnar på honom lämnar föreläsningen oberörd.


















1995 gav han ut boken Tonåring i Hitlers dödsläger i samarbete med Magnus Henriksson och Olle Häger. En bok som blivit ett viktigt dokument om förintelsen och som ger en inblick i ett av de många hemska och fasansfulla människoöden som drabbades av nazismen.

Slutligen vill jag tacka Anders Brattström som är lärare på Bjubräcksskolan för att han ringde mig så jag fick möjlighet att besöka föreläsningen i Emmaboda Folkets Hus.

fredag, januari 13, 2017

Swedbank cup 2017

Resultaten i Grupp 1 på fredagskvällen:
18:00 Emmaboda IS 1 - Johansfors IF ... 3-0
18:20 Vissefjärda GIF - Lessebo GoIF ... 0-4
18:40 Gullabo/Gullaboås - Emmaboda IS 1 ... 0-1
19:00 Vissefjärda GIF - Johansfors IF ... 2-1
19:20 Lessebo GoIF - Gullabo/Gullaboås ... 2-0
19:40 Emmaboda IS 1 - Vissefjärda GIF ... 3-1
20:00 Johansfors IF - Lessebo GoIF ... 0-4
20:20 Gullabo/Gullaboås - Vissefjärda GIF ... 3-2
20:40 Lessebo GoIF - Emmaboda IS 1 ... 2-1
21:00 Johansfors IF - Gullabo/Gullaboås ... 1-3


Tabell:
1) Lessebo GoIF ..... 12p (+11)
2) Emmaboda IS 1 ..... 9p (+5)
3) Gullabo/Gullaboås ..... 6p (0)
- - - - - - - - - - - - - - - -
4) Vissefjärda GIF ..... 3p (-6)
5) Johansfors IF ..... 0p (-10)

Paraskavedekatriafobi

Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.

Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.

Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.

Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)

Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).

En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.

Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?

I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag. Nästa gång den trettonde infaller på en fredag är i oktober 2017

söndag, januari 08, 2017

Stormen Gudrun

Den 8 januari 2005 är ett datum som för alltid kommer vara i mångas medvetande för trots att det gått tolv år minns vi alla hur en storm som kom att kallas för Gudrun drog fram över södra delen av Skandinavien En av de värsta naturkatastroferna drabbade vårt land. I dag är det alltså exakt elva år sedan detta hände. Alla har sina minnen om vad de gjorde när stormen ven utanför knutarna. Det skulle vara spännande att skriva en bok om detta.

Jag själv var på jobbet denna natt då stormen ven utanför Tallbacken som är ett korttidsboende här i Emmaboda. Vi hade fått strikta order att inte ge oss ut och det hade vi inte gjort även om vi inte hade fått den orden för det gick inte att köra. Nedfallna träd blockerade vägen och det föll träd hela tiden. Det var livsfarligt helt enkelt att vistas ute. Dock hade vi ström hela tiden så att vi kunde följa nyhetsrapporteringen om orkanen. Plötsligt hörde vi ett brak från ett av rummen och vi rusade dit. En av de boende kom ut och vi såg att de fanns små blodspår efter personen. Det visade sig att hon hade skurit sig lätt i bägge fotsulorna. En av oss tog hand om kvinnan medan vi andra gick bort till hennes rum för att undersöka vad som hänt. När vi kom dit fick vi se en stor trädgren som hade flugit in genom fönstret och krossat glaset. Det var glasskärvorna som var orsaken till att kvinnan hade skurit sig i fotsulan. Men de kunde ha gått väldigt illa om grenen hade träffat henne. Då hade hon blivit illa skadad och i värsta fall omkommit. Vi kallade på en vaktmästare som kom trots blåsten och spikade igen fönstret så att de inte skulle blåsa och regna in i rummet Efter att ha plåstrat om kvinnan fick hon ligga i ett annat rum resten av natten och mådde efter omständigheterna bra.

Orkanen Gudrun förändrade landskapet. Stora mängder träd föll och de öppnade nya kallhyggen och öppna landskap. Det var skrämmande men samtidigt fascinerande att se denna väldiga förödelse. Den oerhörda kraft som naturen satte in den 8-9 januari har vi människor inte mycket att sätta emot. Vi blir väldigt sårbara och små i en sådan situation. Träden låg fällda som tandpetare på varandra. Stora mängder träd var borta för en lång framtid. Ja, ovädrets verkningar kommer man att minnas och se i många år framöver men här kommer en tillbakablick av Orkanen Gudrun.

Under fredagen gick SMHI ut med orkanvarning för Götaland då satellitbilder och vädermodeller visade att ett lågtryck höll på att bildas väster om Skottland. Kall luft från Grönlandsområdet hade strömmat ner och mötte mycket mild och fuktig luft väster om Brittiska öarna. I gränszonen mellan luftmassorna började ett lågtryck ta form under fredagen och det rörde sig sedan mycket snabbt och under kraftig fördjupning över nordligaste Skottland och vidare österut. På lördag eftermiddag hade det nått Sydnorge och en sydsydvästlig vind tilltog hastigt längs västkusten och nådde stormstyrka. När lågtryckets centrum under kvällen nått fram till västra Svealand vred vinden över på väst. Den kulminerade under kvällen i västra Götaland, kring midnatt i de inre och östra delarna. Lufttrycket i lågtryckets centrum nådde som lägst omkring 960 hPa i västra Svealand under lördagskvällen.

Södra och västra Sveriges hushåll drabbades hårt av orkanen Gudruns krafter. Infrastrukturen lamslog landet och minst sju personer omkom av ovädrets härjningar. Redan vid 15-tiden på lördagen den 8 januari 2005 stoppades all biltrafik på Öresundsbron. Ytterligare en timme senare stoppades all tågtrafik i södra Sverige. Då var det orkan i vindbyarna och efter ytterligare en dryg timme stoppades all tågtrafik över bron. Samtidigt slutade alla färjor gå till Bornholm, Tyskland, Ven och mellan Sverige och Danmark. SJ drabbades av stora problem i tågtrafiken. Det tog en månad innan trafiken var igång på alla järnvägar.

På Arlanda fungerade flygtrafiken utan störningar men Sturup i Malmö fick stängas större delen av eftermiddagen och kvällen. På Landvetter i Göteborg fick flera plan som skulle landat där flyga vidare till andra flygplatser, säger Lars Rhöne, informationsdirektör på Luftfartsverket. Två av TT-Lines färjor väntade sent på lördagskvällen ute till havs, eftersom orkanen har sänkt vattenståndet i Trelleborgs hamn med 1,5 meter.

I Göteborg ställdes all spårvagns- och busstrafik in från niotiden på kvällen. I Varberg blåste kanoter och andra mindre båtar upp i luften, och krossades mot marken ett femtiotal meter bort. Även taket på Varbergs fästning skadades av stormen. På Gotland rapporterades det vindbyar på 40 m/s.

Natten mot den 9 januari var i Sverige 341 000 hushåll strömlösa. Ringhals och Barsebäcks kärnkraftverk fick stoppa produktionen på grund av flera ledningsbrott i kombination med stora mängder salt som kom in från havet med vinden, så kallad saltstorm, och täckte ställverket vid Ringhals, vilket ökade risken för överslag. De starka vindarna i kombination med vattensjuk mark gjorde att stora mängder träd blev fällda. Uppskattningsvis 75 miljoner kubikmeter skog stormfälldes i Götaland, vilket motsvarar tre årsavverkningar.

Efter att ha blåst över Gotland fortsatte ovädret över Östersjön och nådde Estland södra Finland och Ryssland en 9 januari. I Helsingfors steg vattennivån upp till 146 centimeter över det normala. I Sankt Petersburg steg vattnet från floden Neva så högt att sex tunnelbanestationer stängdes. Lovisa Pärnu, Tallinn och Åbo var andra städer som drabbades av ovädret. Hela Åbo hamn översvämmades och kärnkraftverket i Lovisa var också hotat av ovädret, men hotet minskade under dagen. Som högst var vattennivån 280 centimeter över det normala i Pärnu och en fjärdedel av stadens gator stod under vatten.

Även fyra dygn efter stormen var 100 000 hushåll i Sverige strömlösa. Lyckligtvis följde en period av varmt väder efter stormen så hushållen klarade sig förhållandevis bra utan uppvärming den första tiden. I Oskarshamn uppmättes till exempel den högsta januaritemperaturen någonsin där: 11,8 grader.

Det tog dock ytterligare tid innan de direkta följderna av orkanen var åtgärdade. Två veckor efteråt var 25 000 hushåll utan ström, tre veckor efteråt fortfarande mer än 10 000. Eftersom värmen inte höll i sig under hela perioden så fick flera hem evakueras. Inkopplingen av strömmen dröjde ytterligare sedan blötsnö fallit i början av februari och dragit ner de tillfälliga ledningarna. Först efter fyrtio dagar hade alla fastboende ström igen.

Många hushåll blev utan telefon, samma storleksordning som de som blev utan ström. Telefonledningar som blåste ner var inte det största problemet utan det var att även telesystemet var beroende av ström för att fungera. Följaktligen drabbades även mobiltelefonisystemen och lämnade stora områden helt utan kommunikation

Januari 8-9 året 2005 kommer vi aldrig att glömma och hoppas vi aldrig får uppleva detta igen. Men hennes lillebror Per drabbade oss den 14 januari 2007. Det blev en rejäl storm det med, en påminnelse av Gudruns härjningar och att vi står oss slätt mot naturens raseri.

måndag, januari 02, 2017

Månen med planeter i sikte

Just nu kan man se den kommande månen i söder tillsammans med Venus som syns som en stark ljusprick i nedre delen av bilden till höger.. Även Mars finns i närheten och för den med teleskop kan med glädje se Neptunus i närheten 
Bilden är tagen 16:03

söndag, januari 01, 2017

Välkommen 17

Årets första dag bjöd på mulet väder men ändå bra bilder















Första bilden år 2017 














Lyckebyån i Åfors 














Änder i Åfors














Dammarna i Åfors 














Västra Månsamåla 













Västra Månsamåla