onsdag, december 28, 2016

Kalmar domkyrka

Kalmar domkyrka ligger vid Stortorget på Kvarnholmen i Kalmar och är församlingskyrka i Kalmar domkyrkoförsamling, Småland. Den tillhör Växjö stift; Kalmar stift upphörde 1915, men kyrkan har även efter sammanläggningen av stiften formell ställning som domkyrka.




Under medeltiden var Kalmar med sitt strategiska läge vid Östersjön en av Sveriges allra viktigaste städer. Staden hade förbindelser med det tyska Hanseförbundet och var mötesplats för bildandet av Kalmarunionen. Den var uppbyggd i närheten av den starka befästningen som utgjordes av Kalmar slott. Vid Kalmarkriget 1611-1613 blev en stor del av staden förstörd. På grund av försvarsskäl fattade Riksrådet 1640 beslut att flytta staden till Kvarnholmen och med detta beslut aktualiserades även uppförandet av en ny kyrka. Den gamla medeltida kyrkan i staden som kallades Storkyrkan eller Bykyrkan var en byggnad med ett brett försvarstorn. Den hade flera gånger byggts om och utvidgats till en stor treskeppig kyrka med flera sidokapell. Kyrkan blev illa åtgången under kriget 1611 men återuppbyggdes med undantag av tornet. Efter en eldsvåda 1647 påbörjades flyttningen av staden. Kyrkan som skadats vid stadsbranden men delvis återställts sprängdes 1678 i fyra omgångar. Det ansågs nödvändigt eftersom den kunde användas som bas för fienden vid en eventuell belägring av slottet. Man tog vara på kyrksilvret, mässhakar, predikstolen, kyrkklockorna och det niostämmiga orgelverket. Stenmassorna från kyrkmurarna kom delvis att användas i den nya befästningen kring Kvarnholmen. Den nya kyrkan som kom att bli Domkyrka i Kalmar stift uppfördes i tre etapper under tre kungars tid med namnet Karl. Därför fick den med all rätt vid invigningen namnet Karls domkyrka. Kyrkan började uppföras 1660 då Karl X Gustaf var Sveriges kung. Den invigdes 1682 knappt halvfärdig av biskop Henning Schütte när Karl XI var regent. Den stod dock helt färdig 1703 då Karl XII blivit kung. Under denna period befanns sig dessutom den svenska stormakten så gott som oavbrutet i krig.

Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar.. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr, söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834.Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade.


























Kyrkorummet med sina vida, vita valv och sidoläktare, en praktfull altaruppställning, rikt skulpterad predikstol, gravhällar och epitafier, återspeglar den svenska stormaktstidens gudstjänstrum. Trots ett flertal restaureringar under tidernas lopp har kyrkan i stort sett behållit sin ursprungliga prägel. Den senaste inre restaureringen med temat: "Kalmar domkyrka i nytt ljus", har haft intentionen att göra kyrkorummet funktionellt utan att ta bort dess ursprungliga prägel.

  • Altaruppställningen är utförd av 1712 av Kaspar Schröder efter en ritning av Nicodemus Tessin d.y., 1704. Den består förutom av sarkofagaltaret av tre delar symboliserande Guds treenighet. Uppsättningen som vilar på två kraftiga kolonner pryds av ett gyllene bildfält som skildrar, "Guds som skapare". Överdelen är krönt av en strålsol med ”Helige Ande” i mitten i form av en duva omkransad av änglar. Den stora altartavlan som är infogad i uppställningen har med stor sannolikhet målats av David von Krafft och är en spegelvänd kopia av Charles Le Bruns stora målning "Descente de croix", eller "Nedtagandet från korset" som återfinns på Musée des beaux-arts i Rennes. Altaruppställningen flankeras av två allegoriska kvinnogestalter varav den ena med framsträckt kalk representerar "Tron" och den andra med ett ymnighetshorn "Nåden".
  • Predikstolen i barock med baldakin överförd från den tidigare kyrkan, är troligen ett krigsbyte, som antas vara skulpterad i mitten av 1600-talet. Korgens fem bildfält skildrar från vänster: 1. Jesus fängslas. 2. Jesus inför Pilatus. 3. Jesus gisslas. 4. Jesu korsfästelse. 5. Nedertagandet från korset. Bildfälten flankeras av apostlagestalter. Den rikligt dekorerade baldakinen är indelad i tre avsatser. Överst står den uppståndne Kristus med segerfanan. I mittersta avsatsen putti med pinoredskap och kvinnor med oljekrukor. Den nedersta avsatsen pryds av allegoriska kvinnogestalter och dubbelsköldar med bomärken för bemärkta borgare.Predikstolen bärs upp av en snidad bild av Kalmars skyddshelgon den helige Kristoffer.
  • Dopfunten från 1963 av grå öländsk sandsten har formen av ett skepp. Den är ett verk av skulptören Erik Sand. Locket i mässing med tre segel är utfört av ädelsmeden Kurt Landgren.Dopfunten hade tidigare sin plats i koret men är numera flyttad till sydvästra delen av kyrkorummet där kyrktorget är beläget.
  • Huvuddelen av den slutna bänkinredningen i mittskeppet och korsarmarna under sidoläktarna tillkom vid restaureringen 1928-1932 efter ritningar av stadsarkitekt J. Fredrik Olson. Bänkskärmar och bänkdörrar är dekorerade efter motiv från 1600-talet. Orgelläktaren och sidoläktarna utformades 1883 efter ritningar av H. Zettervall.
  • I kyrkan finns inte mindre än ett åttiotal gravhällar från 1600- och 1700-talet.
  • Kyrkorummet pryds av en stor mängd epitafier och begravningsvapen från 1600- och 1700-talet.
  • Vid senaste restaureringen tillkom ett fristående centralaltare i bladguld och med en skiva av röd Ölandssten. Dessutom tillkom även en flyttbar dopfunt av metall, laserskuren i ett mönster som är en abstraktion av vatten, lackerad i blå nyanser samt en ambo i grafitmålad laserskuren plåt.

















tisdag, december 27, 2016

Kalmarsund VIII

Kalmarsund VIII är en bil- och passagerarfärja som trafikerade sträckan mellan Färjestaden på Öland och Kalmar på svenska fastlandet, innan Ölandsbron öppnades 1972.
Kalmarsund VIII byggdes 1963 på Kalmar varv. Hon är utrustad med en sjucylindrig Nohabdiesel på 1220 hk och KaMeWa-propellrar. Hon fungerade som bil- och passagerarfärja fram till 1972, då hon seglade som absolut sista färjan när Ölandsbron öppnades.

Hon såldes till Rijeka i Jugoslavien där hon i slutet av 1990-talet väntade upphuggning. År 1999 köptes färjan tillbaka till Färjestaden av privatpersoner. Hon genomgick omfattande upprustning och återställande till originalutförande.
2002 återkom hon till Färjestaden och seglade under ett par somrar i Kalmarsund, gjorde både turer regelbundet mellan Kalmar och Färjestaden och som chartrad

söndag, december 25, 2016

Julottepredikan 2016

Kära vänner, jag har tänkt mycket på vad jag skulle vilja säga den här julottan, vad som behöver bli sagt och vad som är evangelium för oss just precis nu i den här texten som vi alla känner så väl. För det är ju så, att en och samma text kan betyda olika saker för oss beroende på var vi själva befinner oss i livet och tiden, och det är ju förstås olika för oss alla.

Men om man ser till världen i stort och hur samhällsvindarna har blåst de senaste åren, så är det en sak som känns mer och mer aktuell, och det är änglarnas budskap till herdarna där ute på fälten utanför Betlehem: ”Var inte rädda”. Det sägs att just det budskapet, om än lite olika formulerat, finns skrivet i Bibeln 365 gånger, alltså en gång för varje dag. Det måste vara viktigt. Var inte rädd.

När man läser nyheterna och ser på TV så kan det nog kännas som att det finns all anledning till att vara just rädd, eller åtminstone orolig, när terror å den ena sidan föder extremism å den andra och så är hela vålds– och hatspiralen igång. Eller när människor tar sig friheten att fördöma och förtrycka andra i yttrandefrihetens namn. När respekten och empatin för medmänniskan tycks krympa allt mer. Ja, listan kan göras lång på saker som det går att vara rädd för, och som ju också i sig självt djupast sett är sprunget ur rädsla. Och så var det ju faktiskt för de där herdarna där för tvåtusen år sedan också, de hade all anledning till oro.

Säkert var de fattiga, säkert utsatta på olika sätt, de levde ju i ett land som var ockuperat av romarna och det fanns inte ens något som hette ”mänskliga rättigheter”. Ändå var änglarnas budskap till dem ”var inte rädda”. Hur kan man ta till sig de orden? Kan man ens välja bort rädsla? Nej, det kan man nog inte göra, rädsla är ju en instinkt hos oss alla. Men hur vi agerar på den rädslan, hur vi tar hand om den, det kan vi välja. Om vi skall ge den näring och uppmärksamhet, eller kanske försöka att skratta åt den och liksom ta oss igenom den, det kan vi välja. Och kanske är det just precis vad änglarna menar.

För de fortsätter med att berätta om Frälsaren som fötts, och så säger de: ”detta är tecknet: ni skall finna ett nyfött barn”. Ett nyfött barn som tecken, det är så viktigt på ett symboliskt plan. För små barn, de talar till det bästa hos oss människor, det i oss som vill ta hand om, vårda och värna, som vill vara mjukt och utstråla kärlek och omtanke - allt det är som är raka motsatsen till rädsla, hot och hat. Det är ingen slump att Gud väljer att göra sig
så liten och värnlös, det är tvärtom väldigt viktigt.

Fredsfursten som Sakarja berättar om, är ett barn som vill tala till våra hjärtan. Ett barn som behöver vår uppmärksamhet, vår kärlek och vår omsorg, ett barn som vill att vi skall vara medmänskliga.

Och så säger änglarna att herdarna skall söka sig till det där stallet och krubban och den heliga familjen. Det är också viktigt - det som har hänt, att Gud har blivit människa, är inget som bara angår eliten, utan alla människor. I utsattheten, när vi själva känner oss utlämnade åt mörker och kyla, så finns det budskapet där: det finns ett rum inom oss där det lilla barnet vilar. En gemenskap och en riktning som kan ge oss hopp och mod.

Alltså: var inte rädd, låt inte rädslan styra dig. Rikta fokus på det som är gott, som väcker din medmänsklighet, varsamhet och kärlek. Gud behöver dig och din förmåga att älska och ta hand om. Du kan vara bärare av julens budskap om fred och hopp för alla människor. Det kan vi allihop. Amen.

Julottepredikan av komminister Lina Petré, Algutsboda kyrka

lördag, december 24, 2016

Julens stjärna

En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.

Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.







































Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.

Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".


Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.

Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.

Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.

Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.

Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds

Tre olika sorters jul

Den Fornordiska julen

Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.

Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.

Den kristna julen

Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.

I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.

Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.

Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).

I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.

Den sekulära julen

Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.

Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.

Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.

Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.

Lucka 24


fredag, december 23, 2016

Lucka 23

Julorkanerna 1902

Julen ser ut att regna bort i stora delar av Sverige men på annandagen kan kraftiga vindar dra in över landet när julstormen Barbara kommer hit.

Annat var det julhelgen 1902. För bland 1900-talets stormar är kanske julstormen 1902 mest berömd. I verkligheten var det två intensiva oväder som drog fram över landet med orkanvindar på sina håll. Södra Norrland upplevde orkanvindar natten mellan julaftonen och juldagen. Redan följande natt kom nästa stormcyklon in över södra Sverige, och denna storm var mer omfattande än den första.

Med hjälp av väderkartor, observatorernas journalförda anteckningar och utdrag från tidningslägg ges en del detaljer om väderläget julen 1902. En kraftig västlig luftström rådde över Nordeuropa. Det var mycket oroligt i lufthavet med mycket stora och snabba svängningar i lufttrycket.

Som nämndes i början befann sig ett nytt oväder redan vid Färöarna på väg mot södra Sverige. Det fördjupades ytterligare och hade på juldagens kväll sitt centrum nära Oslo där trycket var nere i 717 mm Hg (956 hPa). Under natten till Annandagen slog orkanen till över Sydsverige. Här följer några citat från observatörer.

Karlshamn: "Orkan natt kl 11-04. Regnmätaren kullblåst. Skador å byggnader. Kullfallna träd".
Lund: "Stark orkan natten mellan den 25-26".

Både Kullen, Knäred, Kinnared (östra Halland), Kristianstad och Askersund rapporterade högsta vindskalan, dvs. orkan, vars verkningar enligt instruktionen för observationernas utförande beskrevs: "Avbryter stora träd, bortför skorstenar och hustak m m!"

Växsjö: "Natten mellan 25-26, med början kl 11 tilltagande, kulmen kl 2-4, fullständig orkan, mestadels västlig riktning. Ovädret upphörde mellan 4-5".

Ölands norra udde: "Kl 2. 15-5 fm därunder vinden skiftade SW-NNW dess styrka varierade, övergick till full NNW-lig storm kl 5 fm. Stormen avtog kl 1 em.

Stockholm: "Våldsam snöstorm natt d. 25-26 med orkan".

Från flera platser rapporterades åska och nederbörden övergick i snöfall. Ytterligare några citat från väderobservatörer, vilka finns publicerade i "Månadsöversikt af VÄDERLEKEN I SVERIGE till lantbrukets tjänst" 23:e årgången 1903.

Häckeberga Skåne: "Den orkanlika NW-storm som rasade har från kl 11 em den 25 till kl 3 fm den 26, kullvräkte 2000 träd i härvarande skogar samt förorsakade stor skada på hustaken samt hö- och halm stackar, hvilka på flera ställen totalt jämnades med marken. Det var den starkaste storm, som här observerats sedan Novemberstormen 1872".

Vadebäck i Skåne: "Natten den 25-26 rasade en förfärlig orkan, hvars like ingen förut skådat. Hela hus jämnades med marken. Somliga tak flögo rent bort. Hafvet öfersvämmade marken omkr. 1 000 m från den vanliga strandbädden. Fiskar slungades av vågorna högt upp på land. Flera hus måste mitt i natten överföras av deras innevånare, som med fara för sina lif sökte räddning till säkrare områden".

Ljungby: "Efter stormen natten den 25-26 såg skogarna ut som ett rågfält, där lien gått fram. Flera mindre ladugårdar nedblåste och några kreatur ihjälslogs".

Hökhult i Halland: "Natten den 25-26 rasade en mycket häftig storm, som strax efter midnatt övergick till NW, och drev upp havsvattnet 8 fot offer vanligt vattenstånd å härvarande kust. Vattnet steg till och med upp i sängarne i flera hus vid hafet och Lagan, så att innevånarne måste fly upp på vindarne eller från husen om natten. Nästan alla hustak skadades något, många mycket af stormen, äfven flera större kreatursstallar, så att många kreatur blefo ihjälslagna och ännu flera skadade. Telegraf- och telefonledningar ha blåst ned utmed vestkustbanan, och banvallen har skjölts bort af böljorna på. sina ställen, så att trafiken å samma bana har måst inställas under flera dagar. Mycken skog har blåst ned".

Öxabäck i södra Västergötland (utdrag): "en myckenhet skog kullvräktes och stora träd blåste av på midten. Hade marken ej varit så djupt tjälad, hade ändå större skada åstadkommits. En så våldsam storm säger sig ingen af de här boende upplefat".

Från tidningsnotiser kan nämnas följande: I Halmstad kastades mudderverket Herkules och den engelska briggen Excelcior upp på Östra Stranden. Av badhuset i Halmstad fanns bara en enda påle kvar av byggnaden. Kallbadhuset i Varberg förstördes helt. Järnvågsbron i Ängelholm blev illa åtgången, och den 4 km långa järnvågsbanan Malmö-Limhamn raserades.

Som framgår av citaten ovan var det Skåne, Halland, västra Småland och södra Västergötland som drabbades värst. Dessbättre inträffade inga dödsolyckor på land, men flera sjömän fick sätta livet till.

På Annandagens morgon hade det klarnat upp i Sydsverige och temperaturen fallit till minusgrader i inlandet. Men på Östersjön pågick ännu stormen; Visby rapporterade kl 8 nordlig orkan. Lågtrycket hade sitt centrum söder om Onega och i centrum var lufttrycket fortfarande under 720 mm Hg.

Källa: SMHI

torsdag, december 22, 2016

onsdag, december 21, 2016

Vintersolstånd

I dag är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. Strax efter midnatt kl 05.48 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.31 och gick ner klockan 15.20,

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2016 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.

Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.

Lucka 21

tisdag, december 20, 2016

måndag, december 19, 2016

söndag, december 18, 2016

lördag, december 17, 2016

Ännu en jul i Åfors

Åforsteatern anordnade på frdagskvälln för tredje året i rad en julshow som gick av stapeln på folkets hus i Åfors. Ännu en jul i Åfors hette showen.  Närmare 40 personerna i publiken blev bjudna på en riktigt helkväll utav Åforsteatern. Som bland annat bjöd på teater, julfika, jul-quiz och julpyssel.Till exempel visade teatersällskapet upp en egen tolkning utav Jonas Gardells ”Mormor gråter” i år.Totalt var sällskapet elva stycken som stod på scen, med sex skådespelare och tre barn som ackompanjerades utav två musiker.















Lucka 17

fredag, december 16, 2016

torsdag, december 15, 2016

onsdag, december 14, 2016

tisdag, december 13, 2016

Lucia

"Så mörk är natten i midvinter tid.
Men se, då nalkas Lucia.
Hon kommer den goda med ljuset hit.
Hon kommer med hälsning om julefrid.
Hon kommer med ljus i sin krona.

I mörka natten i midvintertid
vi hälsa dig, väna Lucia.
Välkommen du goda, med ljuset hit.
Välkommen med hälsning om julefrid.
Välkommen med ljus i din krona".
Lucia med sina tärnor sprider ljus, skönsång och värme i Emmaboda.

Lucka 13

måndag, december 12, 2016

söndag, december 11, 2016

Julmarknad i Åfors

I går arrangerade vi vår egna julmarknad i Åfors. Det var välbesökt av både besökare och försäljare. Vi hade 23 bord bokade, det tidigare rekordet var 19 st. Tack alla som kom.











Bruno Hansen från Emmaboda vann Fritidsgårdens fina gjorda pepparkakshus. Grattis till dig och alla andra pristagare i lotteriet. 














Peter Hall (i mitten av bilden och i röd tröja) säljer lotter för fullt i den välbesökta julmarknaden 









Vi serverade lunch i går, Isterband från Gullaskruv med potatissallad och som alternativ hade vi Bullens korv med bröd.. Detta är ett trevligt inslag att besökarna kan mötas på detta sätt. Vi hade även fika till försäljning. 














Tomten kom till Åfors med godis och budskap att julen bara är två veckor bort 

Lucka 11

lördag, december 10, 2016

fredag, december 09, 2016

torsdag, december 08, 2016

Pepparkakshus


I Tisdags byggde Åfors fritidsgård två jättefina Pepparkakshus.En av dessa kommer vi lotta ut på lördag under vår julmarknad. tack alla
Maja Hansson, Amanda Karlsson, Elma Kling och Erik Lindström. Foto: Carla Blomquist Magnusson


Lucka 8

onsdag, december 07, 2016

tisdag, december 06, 2016

måndag, december 05, 2016

söndag, december 04, 2016

Allsbocupen 2016

Det blev Lindås/Långasjö som tog hem årets Allsbocup efter en tät och jämn final mot Lessebo. 1-0 slutade finalen och det var dom två bästa lagen som mötes i finalen. Matchhjälte blev Jesper Sjöfors som gjorde finalens enda mål. Att L/L var värdiga vinnare var inte minst det faktum att på sex matcher så släppte inte laget in ett enda mål och det är imponerande. trea kom Gullabo/Gullaboås som vann över Vissefjärda med 3-2 efter förlängning.

Lindås/Långasjö- Johansfors 3-0
Emmaboda- Vissefjärda 2-2
Skruv- Johansfors 2-0
Emmaboda- Lindås/Långasjö 0-1
Vissefjärda- Skruv 2-1
Johansfors- Emmaboda 0-2
Lindås/Långasjö- Vissefjärda 5-0
Skruv-Emmaboda 1-1
Johansfors- Vissefjärda 0-3
Skruv- Lindås /Långasjö 0-0

Lindås/Långasjö 4 3 1 0 9-0 10p.
Vissefjärda 4 2 1 1 7-8 7p
Emmaboda 4 1 2 1 5-4 5p
Skruv 4 1 2 1 4-3 5p
Johansfors 4 0 0 4 0-10 0p

Lessebo- Flerohopp 3-0
Kosta- Bosnien/ Hercegovina 2-0
Gullabo/Gullaboås- Flerohopp 2-2
Lessebo- Kosta 4-0
Bosnien/Hercegovina-Gullabo/Gullaboås 0-3
Flerohopp- Kosta 3-0
Lessebo- Bosnien/Hercegovina 4-0
Gullabo/Gullaboås- Kosta 2-0
Bosnien/Hercegovina-Flerohopp 0-0
Lessebo- Gullabo/ Gullaboås 4-0

Lessebo 4 4 0 0 15-0 12p
Gullabo/Gullaboås 4 2 1 1 7-6 7p
Flerohopp 4 1 2 1 5-5 5p
Kosta 4 1 0 3 2-9 3p
Bosnien/Hercegovina 4 0 1 3 0-9 1p

Semifinaler
Lindås/Långasjö- Gullabo/ Gullaboås 3-0
Lessebo – Vissefjärda 3-0

Match om tredjepris
Gullabo/Gullaboås- Vissefjärda 3-2 efter förl.

FINAL
Lindås/Långasjö- Lessebo 1-0 (0-0) 2x10min

Lucka 4

lördag, december 03, 2016

fredag, december 02, 2016

torsdag, december 01, 2016

onsdag, november 30, 2016

Ett år sedan Stormen Gorm

I dag är det ett år sedan stormen Gorm slog till över södra Sverige.

En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''















Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm

Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.

Högsta medelvindhastigheter under Gorm

  • Hanö 29,6 m/s
  • Hallands Väderö 29,5 m/s
  • Nidingen 29,3 m/s
  • Ölands södra udde 27,5 m/s
  • Vinga 25,6 m/s
  • Ölandsbron 25,4 m/s
  • Hoburg 24,8 m/s

För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.

I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm

  • Hallands Väderö 39,8 m/s
  • Hanö 39,0 m/s
  • Ölands södra udde 38,0 m/s
  • Nidingen 37,2 m/s
  • Helsingborg 36,4 m/s
  • Hoburg 35,9 m/s
  • Vinga 34,0 m/s
  • Ölandsbron 33,9 m/s
  • Fårösund-Ar 33,4 m/s
Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.


Källa:SMHI

Allsbocupen 2016


På lördag smäller då årets Allsbocup avgörs i Allsbohallen i Broakulla :) Välkomna

09.00​Lindås/Långasjö – Johansfors
09.20​Emmaboda – Vissefjärda
09.40 ​Skruv – Johansfors
10.00​Emmaboda – Lindås/Långasjö
10.20​Vissefjärda – Skruv​
10.40​Johansfors – Emmaboda
11.00​Lindås/Långasjö – Vissefjärda
11.20​Skruv – Emmaboda
11.40 ​Vissefjärda – Johansfors
12.00 ​Lindås/Långasjö – Skruv​
12.20​Lessebo – Flerohopp
12.40​Kosta – Bosnien/Hercegovina
13.00​Gullabo/Gullaboås – Flerohopp
13.20​Kosta – Lessebo
13.40​Bosnien/Hercegovina – Gullabo/Gullaboås
14.00​Flerohopp – Kosta
14.20​Lessebo – Bosnien/Hercegovina
14.40​Gullabo/Gullaboås – Kosta
15.00​Bosnien/Hercegovina – Flerohopp
15.20​Lessebo – Gullabo/Gullaboås
15.40​Segrare grupp A​2:a Grupp B
16.00​Segrare Grupp B​2:a Grupp A
16.20​Bronsmatch​
16.40​Final ​2*10 minuter
17.10​Prisutdelning
Alla matcher spelas 1*15 min. utom finalen.
OBS: Ca tider, kan variera


måndag, november 28, 2016

En kväll i November

Det uppstod ett plötsligt akutbehov av nya skor till Calle.
Snabbt styrdes kosan till Kosta, men det var vägarbete på 28:an från länsgränsen och norrut. Vi blev stående vid Transjö i en halvtimme, men vi hann till skobutiken med marginal.

Där hittades snabb ett par skor till Lejon junior, men när vi stod i begrepp att köra hem igen...
Skulle vi bli sittande och vänta på trafiklotsen en gång till?
Ja, det skulle vi, och det orkar man inte, så då tänker man genast på alternativa vägar.
"Vi kör över Ulvaskog", fastslog jag, och det gjorde vi.

På 1890-talet grundlades Ulvaskogs glasbruk och om det berättade jag för Calle under den trivsamma färden genom högproduktiv skogsmark i gränslandet mellan Ekeberga och Algutsboda.
"En föga lyckad satsning, men ändå genomförd med framtidstro och vilja", sammanfattade jag Ulvaskogs glasbruks få år.
Därpå väntade Karsahult och sedan Ingemundehult.

Via Fiskesjö, Månsamåla, Ålgärdehult och Åfors var vi tillbaka i Eriksmåla, och då glömde jag att hämta ingefära till hustrun, men det blev en trevlig utflykt - som dessutom kunde avslutas i Huvudhultaö med en snusförnuftig sensmoral:
"När man befarar att man ska möta ett hinder ska man tänka på hur man kan undvika hindret genom att ta en annan väg. I det här fallet gick vägen över Ulvaskog."
Calle var emellertid uppslukad av sin iPad, så det är osäkert om han tog del av visdomen.


Peter Lejon, Långelycke

söndag, november 27, 2016

1.a advent
















Första advent, egentligen Första söndagen i Advent, är den fjärde söndagen före juldagen och första dagen på kyrkoåret.

Första advent är en traditionellt sett stor kyrkogångsdag. Önskemålen om förnyelse av gudstjänsten är på de flesta håll sparsamma, och särskilt psalmvalet är svårt att förändra. En adventsgudstjänst utan Bereden väg för Herran och Hosianna förekommer sällan.

Denna dag tänds det första ljuset i adventsljusstaken. Seden är dock inte så gammal i Sverige, inte förrän under 1930-talet blev ljusstaken med fyra ljus vanlig i de svenska hemmen. Levande ljus har däremot alltid varit en viktig del av julen. De få levande ljus man tillverkade i allmogehemmen sparades till julen. Under årets mörka tid fick man i övrigt nöja sig med att försöka se något i skenet från den öppna spisen.

Elektriska adventsljusstakar i fönstren får hela Sveriges utseende att ändras "över en natt" vid första advent. Numera förekommer det dock på många håll att de tas fram redan på fredagskvällen eller ännu tidigare i november. Dessa elektriska adventsljusstakar har vanligtvis sju ljus, trots att det finns endast fyra adventssöndagar.

onsdag, november 09, 2016

Kristallnatten- Ondskan trappas upp

I dag för 78 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.

Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.

En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.

Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.

















Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.












Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.

Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen

lördag, november 05, 2016

Klass 2 varning


Klass 2 varning för Kalmar län utom Öland
Ihållande och tidvis ymnigt snöfall. I den norra delen väntas under söndagsdygnet 15-25 cm snö, med risk för drygt 30 cm. Närmast kusten samt i länets södra del faller nederbörden i stor utsträckning som regn.

Utfärdad: idag klockan 10:42
Ändrad: idag klockan 20:55

Definition för Varning klass 2 stora snömängder: Snömängder där det väntas minst 20 mm (i smält form) inom 12 timmar. Medför stora trafikproblem. Kan vid temperaturer nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen.

Klass 2varning utfärdad även för Jönköpings län och Östergötland.
Klass 1 utfärdad för  Kronobergs län Västra Götaland, Öland och Gotland

En lördag i november

Minns idag två av mina förebilder; min far och min morfar, och kontemplerar över varför de fortsätter att vägleda mig många år efter att de lämnade denna världen.
De hade sina liv och gjorde sina val utifrån sina förutsättningar. Det gör jag också och det de lärde mig spänner över väldigt mycket, men när man kokar ner det finner man lyhördhet, noggrannhet, förståelse, vetgirighet och målmedvetenhet.
Som av en händelse tillbringade jag gårdagen med att förkovra mig i den syssla jag behärskar bäst - att skriva, och idag dyker jag ner i Glasrikets historia på The Glass Factory där graalteknikens 100-årsjubileum firas med tilldragelsen "The Holy Grail".
Ikväll blir det Alsboafton och därmed manifesteras kärleken till hembygden.
Ett, tycker jag, bra sätt att minnas Göran Gustafsson och Ragnar Leijon


Peter Lejon, Långelycke

måndag, oktober 31, 2016

Halloween

Tyska metalgruppen Helloween med den för dagen passande låten Halloween från år 1987.

lördag, oktober 29, 2016

Vintertid

I natt klockan 03.00 dras alla klockor en timme baklänges och klockan blir 02.00. Vintertiden innebär att morgonen blir till en början ljusare även om det snabbt kommer bli mörkare i takt med att solen går upp senare på morgonen medans kvällarna blir mörkare allt tidigare.

Innan vi blev medlemmar i EU skedde övergången mellan sommar och vintertid sista lördagen i september . I EU var det då precis som nu sista lördagen i oktober och i och med den svenska medlemskapet i unionen så flyttade vi fram den övergången.

















Vintertiden kallas även normaltid och om den kan man läsa i Wikipedia:

Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879 då alla orter i landet fick samma tid. Innan dess hade varje ort sin egen tid, klockan var 12 på dagen då solen stod som högst. Skillnaden mellan Strömstad och Haparanda var 45 min. Skillnaden mellan Stockholm och Göteborg var 24 min. Förr i tiden spelade det inte så stor roll, folk levde ganska isolerade i sina byar och reste oftast inte så långt. Problemen kom med järnvägen, det blev trassligt att skriva tidtabeller. Sen så kom debatten igång om en gemensam tid för landet.

Men vilken tid skulle man följa? Stockholm och Göteborg var de starka kandidaterna. Statens Järnvägar införde då en egen tid, s.k. järnvägstid. Stationsklockorna hade två minutvisare, den ena visade järnvägstiden och den andra visade den lokala tiden. Järnvägstiden följde tiden i Göteborg (för att passagerare som följde lokal tid skulle komma för tidigt, inte för sent till tåget), och det var något som inte kunde accepteras i huvudstaden. En gemensam tid måste ju visa samma tid som konungens, riksdagens, regeringens och myndigheternas klockor. Göteborgarna avfärdade detta, majoriteten av befolkningen bor ju väster om Stockholm. Debatten rasade i riksdagens båda kamrar, utredningarna avlöste varandra, ingen ville ge med sig. Under 15 år debatterades saken, innan man kom fram till en kompromiss i svensk anda. Svensk normaltid skulle följa meridianen ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg. Sverige var också först i världen med att införa en gemensam tid.

Nästa gång vi får sommartid är den 25 mars 2016

måndag, oktober 24, 2016

FN-dagen

FN-dagen är en temadag som firas den 24 oktober till minne av att FN:s permanenta medlemstater ratificerade FN-stadgan detta datum 1945. Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för internationellt.

FN-dagen har firats sedan 1948, och påbjuds av FN:s Resolution 168 (II) från 31 oktober 1947. 6 december 1971 rekommenderades i Resolution 2782 (XXVI) att dagen skulle bli en helgdag i samtliga medlemsländer. FN-dagen uppmärksammas ofta i de svenska skolorna.

I Sverige är denna dag en flaggdag där man flaggar med den svenska flaggen eller FN: flaggan och jag flaggar även på min blogg för denna viktiga internationella organisation.

söndag, oktober 02, 2016

Hyracotherium


Hyracotherium eller Eohippus ("mullvadsdjur") är den av de kända hästarna som levde längst tillbaka i tiden, för mellan 60 miljoner och 45 miljoner år sedan, under eocen. Den var ungefär så stor som en normalstor hund med en mankhöjd på ca 20–35 cm, hade fyra tår och levde på norra halvklotet i Nordamerika. Flest fynd efter Eohippus har hittats i New Mexico och Wyoming i USA.

Eohippusen hade en trampdyna bakom tårna, liknande hundars trampdynor och huvudet var rådjurslikt. Även färgen påminde om ett rådjur eller en hjort med en svagt gråbrun nyans och ibland ljusa prickar eller fläckar över ryggen som fungerade som kamouflage i de tropiska skogar som hästen levde i. Ryggen var krökt som på en hare. Ögonen satt på sidorna av huvudet vilket gav ett stort synfält som var viktigt för att kunna fly från fiender.
Tänderna var inte så utvecklade på hästarna och de var inte gräsätare som dagens hästar. De åt istället saftiga blad, frukter och knoppar.
Forskarna kallade denna häst för gryningshästen och namnet Eohippus betyder just "morgonrodnadens häst". År 1867 hittades ett nästan intakt skelett av Eohippus i klippformationer i Wyoming, USA. Det var med hjälp av detta som forskarna kunde börja spåra hästens utveckling. Det bäst bevarade skelettet hittades 1931 i Big Horn Basin i Wyoming. Paleontologer från California Institute of Technology satte ihop skelettet med största skicklighet och tillsammans med många andra fynd lyckades man göra en rekonstruktion av den lilla hästen.



lördag, oktober 01, 2016

Storleksförhållande

Hur det kunnat sett ut om hästen hade träffat på sin anfader Hyracotherium

fredag, september 30, 2016

Archaeopteryx
























Archaeopteryx som betyder "gammalfjäder! eller "vinge" är ett släkte som beskrivits utifrån fossil av den enda funna arten Archaeopteryx lithographica vilken länge har betraktats som den äldsta kända fågeln. Dess systematiska placering är dock omdiskuterad och samtida forskning indikerar att den inte utgör en direkt förfader till dagens fåglar, utan förhåller sig snarare som en kusin till de moderna fåglarnas förfader. Den levde under yngre jura för runt 150 miljoner år sedan i det som idag är södra Tyskland. I många avseenden utgör den en tidig mellanform mellan befjädrade dinosaurier och fåglar, då den hade fjädrar och vingar, men också tänder och ett skelett som liknade små köttätande dinosaurier.

Archaeopteryx var stor som en korp och hade breda, rundade vingar och en lång, fjäderklädd svans. Den kunde bli upp till en halv meter lång. Dess fjädrar påminner om fjädrarna hos dagens fåglar, vilket inte bara tyder på att den kanske kunde flyga i någon mån, utan också på att den sannolikt var varmblodig, eftersom fjädrarnas ursprungliga funktion antagligen var värmeisolerande. Flygförmågan har antagligen uppkommit senare i utvecklingen som en positiv bieffekt. Men trots dess fågellika drag liknade den också reptilerna, med drag som kan jämföras med en theropods, som små tänder i käkarna, tre fingrar som slutar i krökta klor samt en lång svans. Ofta har Archaeopteryx beskrivit som den "felande länken" mellan reptil och fågel. Den första beskrivningen av Archaeopteryx publicerades 1861, bara två år efter att Charles Darwin hade publicerat sin bok Om arternas uppkomst, och den har alltsedan dess spelat en viktig roll i debatterna om evolutionen.
Det finns elva fossila fynd av Archaeopteryx. Dessa fossil uppvisar morfologiska skillnader, bland annat i storlek, vilket gjort att flera av dem beskrivits som olika arter, men idag behandlas Archaeopteryx oftast som en art, men det är omdiskuterat. Archaeopteryx är tillsammans med fynd efter maniraptoren Pedopenna de äldsta bevisen för fjädrar i världen och de enda som dateras till jura. Dessutom antyder fjädrarnas avancerade uppbyggnad och placering att fjäderns ursprung måste vara ännu äldre


De exemplar man har funnit efter Archaeopteryx hade välutvecklade flygfjädrar. Dessa är påfallande asymmetriska och uppvisar samma struktur som hos dagens fåglar, med fan som gav stabilitet genom sin struktur med fanstrålar och bistrålar med hakar. Svansfjädrarna var mindre asymmetriska, precis som hos dagens fåglar, men hade också stadiga fan.

Fjäderdräkten på Archaeopteryxs kropp är mindre väldokumenterad och har bara studerats mer djupgående hos det välbevarade Berlin-exemplaret. Eftersom fossilen antyder förekomsten av flera separata arter är detta dock inte nödvändigtvis typiskt för hela släktet. Hos Berlin-exemplaret finns "byxor" av välutvecklade fjädrar på benen. Vissa av dessa fjädrar verkar ha en grundläggande fjäderstruktur men saknar hakar på bistrålarna, som hos strutsfåglar, och är därför något ulliga.[8] Andra fjädrar har hakar och är tillräckligt stadiga för att möjliggöra en flygtur.

Archaeopteryx hade ett antal konturfjädrar som löpte nedför ryggen. Dessa fjädrar liknar de konturfjädrar som finns hos moderna fåglar därför att de är symmetriska och fasta, även om de inte är så styva som de fjädrar som används vid flygning. Bortsett från det består märkena efter fjädrar hos Berlin-exemplaret av en sorts "proto-dun" som inte skiljer sig nämnvärt från det dun man har hittat hos dinosaurien Sinosauropteryx. Detta dun var fluffigt och ulligt, och det framträdde kanske till och med mer som päls än som fjädrar då djuren levde (även om så inte är fallet i deras mikroskopiska struktur). Denna typ av dun täckte, så vitt kan bedömas utifrån fossilets nuvarande skick, resten av kroppen samt nedre delen av halsen.

Emellertid finns det ingen antydan till fjädrar på den övre delen av halsen eller huvudet. Även om dessa kroppsdelar möjligen kan ha varit nakna såsom hos många andra nära besläktade, väl bevarade befjädrade dinosaurier, kan detta också ha orsakats av den process som bevarat fossilen. I de flesta fallen har exemplaren av Archaeopteryx nämligen bäddats in i syrefattiga sediment efter att ha flutit runt en tid på rygg i vatten; huvudet, halsen och svansen är vanligtvis böjda nedåt vilket tyder på att exemplaren just hade börjat ruttna då de bäddades in i sedimenten, med avslappnade muskler och senor som gav fossilen deras karaktäristiska form. Detta borde betyda att skinnet redan börjat mjukna och flagna, vilket stöds av det faktum att flygfjädrarna hos vissa exemplar hade börjat lossna när de bäddades in i sedimenten. Därmed har man lagt fram hypoteser om att exemplaren rörde sig längs sjöbotten i grunt vatten en tid innan de täcktes över, varvid fjädrarna på huvudet och övre delen av halsen föll av medan de hårdare fästa svansfjädrarna satt kvar.

torsdag, september 29, 2016

Ulrika Eleonora Stålhammar

Läser om Ulrika Eleonora Stålhammar (1683-1733) historien, den kvinnliga karolinen, löjtnantsdottern som klädde sig till man och tog värvning i Karl XII:s armé under namnet Vilhelm Edfeldt.
Ulrika Eleonora var enligt egen utsago redan som flicka mer intresserad av manliga sysslor än av kvinnliga. Alla hennes systrar gifte sig med soldater av lägre rang, men Ulrika Eleonora skaffade sig istället en manlig identitet och arbetade som bland annat dräng, tills hon slutligen tog värvning kring 1715 och blev artillerist stationerad i Kalmar.
Som Vilhelm Edstedt gifte sig Ulrika Eleonora med pigan Maria Lönman, som inte fick kännedom om "Vilhelms" verkliga identitet förrän senare. Även efter att Ulrika Eleonora avslöjat sig fortsatte de två kvinnorna att leva tillsammans.
Ulrika Eleonora tjänstgjorde i armén i elva år innan hon bekände sitt dubbelspel och ställdes inför rätta. Att ha klätt ut sig till man och ha gift sig med en annan kvinna renderade en dom på dubbla dödsstraff - som dock mildrades till en månads fängelse.

onsdag, september 28, 2016

28 september

I dag är de 28 september, för alltid en svart dag. Dels förliste Estonia i dag för 20 år sen och det var en oerhört traumatisk händelse som satte djupa spår i Sverige.. 
Strax efter midnatt den 28 september 1994 lossnar bogvisiret på M/S Estonia som var på väg från Talinn till Stockholm med 989 personer ombord. 34 minuter senare sjunker Estonia med aktern före ner i havet. 137 personer överlevde och 852 omkom. Av 552 svenskar ombord omkom 501. Olyckan är den största fartygskatastrofen i fredstid i nordiska farvatten. Jag hade ingen personlig anknytning till förlisningen utan man led med alla som omkom och dess anhöriga. 

Däremot ett år senare 28 september, 1995 omkom en av mina vänner och tillika granne i en trafikolycka här i Emmaboda. Horst Karlsson hette han och var ett år äldre än mig. Vi umgicks en hel del och hans död skapade ett tomrum. Vill på detta sätt hedra honom och alla de som dog i Estonia.


Vila i frid.



torsdag, september 22, 2016

Höstdagjämning

I dag kl 16.21 passerar solen jordens ekvator på sin väg söderut och dag och natt är lika långa. Efter det blir dagarna kortare och nätterna längre för varje dag som går ända fram till Vintersolståndet 22 december då solen är som längst söderut och dagen som kortats. Sen vänder solen åter sin väg norrut igen. Vi går alltså mot mörkare tider nu och vintern är på väg.

Höstdagjämning är liksom vårdagjämningen ingen dag utan en exakt tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Höstdagjämningen inträffar t ex Sverige den 23 september medan det samtidigt fortfarande är den 22:de på andra sidan jordklotet.



torsdag, september 15, 2016

Djävulsbibeln

Djävulsbibeln eller Codex Gigas är en handskrift (Codex) av Bibeln som har fått sitt namn från en illustration föreställande en djävul. Djävulsbibeln är jämte Silverbibeln Sveriges mest kända handskrift, och togs liksom Silverbibeln som krigsbyte i Prag under trettioåriga kriget år 1648. Djävulsbibelns handskriftnummer är A 148. Den förvaras på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Från september 2007 till januari 2008 lånades den ut till Prag.
























Djävulsbibeln tillkom i Böhmen mellan 1200 och 1230, i benediktinerklostret Podlažice. Enligt sägnen skrevs Djävulsbibeln av en fängslad munk, som fick djävulens hjälp att fullborda arbetet under en natt. Podlažice förstördes på 1400-talet, och Djävulsbibeln innehåller ingen information efter 1229. Handskriften hamnade senare på Cistercienklostret Sedlec men köptes av Benidiktinklostret i Břevnov. Mellan 1477 och 1593 bevarades den i ett klosterbibliotek i Broumov fram till att den tysk-romerske kejsaren Rudolf II 1594 lånade den, utan att någonsin lämna tillbaka den. Rudolf bevarade handskriften i "Rudolphinische Kunst- und Wunderkammer" i konungaborgen Hradčany i Prag. Sverige lade beslag på handskriften 1648 under trettioåriga kriget.

















Det latinska namnet Codex Gigas betyder "den stora boken", och kommer av att boken är 895x490 mm och väger 75 kg; därmed förmodas handskriften vara den största bevarad från medeltiden. Boken på cirka 600 sidor, skriven med karolingisk minuskelskrift och illuminerade initialer, innehåller förutom Gamla och Nya Testamentet historikern Flavius Josefus historia om det judiska folket och kyrkofadern Isidor av Sevillas Etymologiae, Cosmas av Prags Krönika över Böhmen (det första historieverket om Böhmen), samt flera andra medeltida handlingar, fördrag, kalendrar, förteckningar, och övriga småskrifter. Illustrationen över djävulen, som givit handskriften dess namn, finns vid en handledning i exorcism.


måndag, augusti 22, 2016

Kronobäcks klosterruin

Strax söder om Mönsterås finner du ruinerna av en stor klosterkyrka. På medeltiden var platsen ett känt landmärke för resenärer, en plats där de kunde stanna och vila. Idag är klosterkyrkan en ruin men likafullt är ett Kronobäck ett andrum på vägen med ett nybyggt besökscenter.






















Kronobäck, söder om Mönsterås och alldeles nära Kalmarsund, står ruinerna av en medeltida klosterkyrka som byggdes under sent 1400-tal. Det var Johanniterorden, en hospitals- och riddarorden med säte på Rhodos, som anlade ett kloster där munkarna huvudsakligen ägnade sig åt sjukvård. Klostret hade mycket stor betydelse för människorna i området som kunde få hjälp och vård och förbipasserande sjöfarare eller vandrare kunde stanna här för vila under sin resa.




Runt platsen finns många lämningar som tyder på att folk har vistats i Kronobäck ända sedan stenålder. Idag är klosterkyrkoruinen en mötesplats för arkeologer, skolbarn, turister och andra historieintresserade.
Om du skulle du råka se en johannitermunk vid ruinen är det ingen synvilla. Det är sådant son kan hända i Kronobäck.