I dag kommer många kvinnor att få frukost på sängen av sina livskamrater, eller få blommor som just i dag är givna med extra omtanke. Det är inget fel i det, absolut inte men det behöver man inte ha en speciell dag för att skänka en tanke åt våra kvinnor utan denna omtanke bör ske dagligen.
Den 8 mars som är den Internationella kvinnodagen är så mycket större än så och till skillnad från ex mors dag har denna dag en stark politisk koppling som uppmärksammar kvinnans situation världen över.
Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet uppmärksammas också av FN och i många länder är det en nationell helgdag.
Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. Alltså för 105 år sedan. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.
En historisk översikt:Den internationella kvinnodagen är berättelsen om vanliga kvinnor som har skapat historia: kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män. I det gamla Grekland uppmanade Lysistrate till sexstrejk mot männen för att få slut på kriget. Under den franska revolutionen ville kvinnorna i Paris ha ”frihet, jämlikhet och broderskap” och marscherade till Versailles för att kräva rösträtt.Idén med en internationell kvinnodag uppkom för första gången vid sekelskiftet som i industriländerna var en period med expansion, turbulens, stor befolkningstillväxt och radikala ideologier.
Nedan följer en kort kronologi över de viktigaste händelserna.
1909
Den första nationella kvinnodagen firades i hela USA den 28 februari enligt en förklaring från det amerikanska socialistpartiet. Kvinnor i USA fortsatte att fira dagen den sista söndagen i februari fram till 1913.
1910
Under ett möte i Köpenhamn som arrangerades av Socialist International instiftades en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Förslaget antogs enhälligt av mer än 100 kvinnor från 17 olika länder, bl.a. av de tre första kvinnliga medlemmarna av Finlands parlament. Inget bestämt datum för kvinnodagen sattes.
1913-1914
Som en del av fredsrörelsen, som började spira innan och början av första världskriget, firade ryska kvinnor sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar.
1917
Två miljoner ryska soldater dog i kriget och ryska kvinnor valde återigen den sista söndagen i februari till att strejka för ”bröd och fred”. De politiska ledarna var emot strejken, men kvinnorna fortsatte. Resten är historia: fyra dagar senare tvingades tsaren att abdikera och den provisoriska regeringen gav kvinnor rösträtt. Den historiska söndagen var den 23 februari enligt den julianska kalendern som då användes i Ryssland, och den 8 mars enligt den gregorianska som användes överallt. Sedan dess har den internationella kvinnodagen fått en ny global betydelse för kvinnor i både utvecklade och utvecklingsländer. Den växande internationella kvinnorörelsen som stärkts av fyra världskonferenser i FN-regi, har haft stor betydelse för det gemensamma arbetet för kvinnors rättigheter, bl.a. kvinnors rätt att delta i den politiska och ekonomiska utvecklingen. Den internationella kvinnodagen är alltmer ett tillfälle att tänka tillbaka på de framsteg som nåtts, att kräva förändringar och att fira de kvinnor som med mod och beslutsamhet har spelat en avgörande roll i utvecklingen av kvinnans rättigheter.
FN:s roll
Mycket få av de ämnen som har behandlats av FN har fått större och bredare stöd än kampen för att främja och skydda kvinnors lika rättigheter. FN-stadgan som undertecknades i San Fransisco 1945 var det första internationella avtalet som fastslog jämlikhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Sedan dess har organisationen hjälpt till att skapa en rad historiska internationellt antagna handlingsprogram, normer och mål för att främja kvinnors status över hela världen.
Under årens lopp har FN:s arbete för kvinnor ägt rum på fyra olika områden:
- stärkande av juridiska åtgärder
- mobilisering av opinion och internationellt engagemang
- utbildning och forskning
- hjälp till utsatta grupper.
Idag är principen i FN:s arbete att samhällets mest allvarliga sociala och ekonomiska eller politiska problem inte kan lösas på ett hållbart sätt utan världens kvinnors fulla deltagande och bemyndigande.
Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, av sovjetiska trupper. Omvärlden fick se vilket helvete 12 år av nazistiskt styre hade skapat.
50 år senare högtidlighölls minnet av förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över förintelsens offer.
Jag fick i april 2010 möjlighet att lyssna på Benny Grunfeld som besökte Emmaboda. Till minnet av alla de som dödades av det nazistiska våldet så publicerar jag artikeln jag skrev då. Vi ska alltid bekämpa nazismen och rasismen var den än visar sig Vi glömmer aldrig förintelsens offer.
I eftermiddag hade jag förmånen att få lyssna till Benny Grünfeld som föreläste för Bjurbäcksskolans årskurs nio i deras Polenprojekt där man under läsåret läser om Nazism och dess historia och som slutar med en Polenresa där man besöker b la dödslägret Auschwitz. Benny Grünfeld överlevde helvetet och döden i Auschwitz.
Benny Grünfeld föddes i Rumänien 1928 och flyttade sen till Ungern. Under andra världskriget bodde han med sina två bröder och sin mamma och pappa i Koloszvar, numera Bluj i Ungern, som då var ockuperat av tyskarna.
- En morgon i maj 1944, knackade det på dörren och en ungersk polis, beordrade oss att inom en timme stå på gatan, endast med det vi orkade bära för att evakueras till ett säkrare område. Men vi skulle transporteras med tåg till arbets- och förintelselägret i Auschwitz, säger Grunfeld.
Det blev en fruktansvärd resa tillsammans med 4000 andra judar. På resan dog många av de vidriga förhållandena som rådde i tågvagnarna utan mat och vatten. Med minnesteckningar som han själv gjort varvad med bilder lotsar Benny oss genom denna fasansfulla tid. Han minns allt som hände och försöker verkligen få oss att uppleva med alla våra sinnen, t o m hur bränt människokött kan lukta.
Väl inne i Auschwitz fördelades de av en tysk SS-läkare. Det fanns 3000 SS-soldater och 22 SS-läkare, som bestämde vilka som skulle överleva. Kvinnor med barn samt äldre, gasades ihjäl omedelbart. De män som såg friska ut skickades till olika arbetsläger och fabriker. De som inte fick en dödsdom bodde under omänskliga förhållanden i överfulla baracker och en ständig brist på mat. Sen fick man slavarbeta utan att knappt få mat eller vatten. Att sjukanmäla sig var det inte tal om. De som inte orkade eller blev sjuka gasades eller sköts ihjäl. Över 4000 människor i hans transport, delades upp och några få, han och en av hans bröder överlevde. Hans yngsta bror, då 12 år och hans far avrättades.
Med stor och hemsk detaljrikedom berättade Benny Grünfeld om dödslägret. Bland annat berättar han utan omsvep hur pedofiler bland nazisterna avrättade en tonårspojke som de inte kunde komma överens om. Om hur han tvingades se på när vakter slog ihjäl hans kamrat med spadskaft. Om den där dagen då hans kamrater, alla tonåringar, tvingades in i gaskammaren och dödades. Om de tre tillfällena han undgick döden tack vare hans kurragömma lek, hans talangfullenhet för teckning och en hel del tur. Han tecknade vykort, födelsedagskort och julkort, som han sålde till en SS-man.
- SS-mannen gillade mina teckningar och sålde teckningarna, till kollegor och civilpersoner. På så sätt överlevde jag. Hans bror överlevde för att han var skicklig som guldsmed och tillverkade smycken som en kvinnlig fångvakt sålde. Vi kunde också äta i smyg av de ruttna matresterna som blev över till grismat från köket.
Han berättade om resan från Auschwitz till den tyska fabriken i Tyringen som man genomförde till fots och med järnväg. Många dog av törst och kylan under färden. Där arbetade han skift och monterade V 1-raketerna som Hitler skulle krossa Storbritannien Men förhållandena där var inte bättre än de i dödslägret. Avrättningar skedde godtyckligt när vakterna så önskade. Att t ex. sitta för länge på toan kunde leda till hängning Att lämna arbetet utan tillåtelse gav också dödstraff.
När ryssarna invaderade Tyskland i början av 1945, befriades de överlevande. Men många var mer död än levande efter ett liv i misär. De första dagarna dog 15 000 judar i dysenteri och andra sjukdomar. Benny Grunfeld, hans äldre bror och andra medfångar åt av de skira skotten från nyutslagna björkar för att överleva.
Sommaren 1945 kom han till Sverige med en sjuktransport. Efter en tid av rehabilitering i Karlskrona, flyttade han flera år senare till Luleå. Han arbetade som flygtekniker för SAS, 1961-1962. Numera åker han runt till skolor och berättar med stark röst om sina upplevelser. Han visar sin arm där numret A 8979 inristat, Han bestämde när han var mitt uppe i det hemska att han måste överleva för att vittna om nazismens grymhet och hans möten med eleverna ger intryck. Ingen av de som lyssnar på honom lämnar föreläsningen oberörd.
1995 gav han ut boken Tonåring i Hitlers dödsläger i samarbete med Magnus Henriksson och Olle Häger. En bok som blivit ett viktigt dokument om förintelsen och som ger en inblick i ett av de många hemska och fasansfulla människoöden som drabbades av nazismen.
Slutligen vill jag tacka Anders Brattström som är lärare på Bjubräcksskolan för att han ringde mig så jag fick möjlighet att besöka föreläsningen i Emmaboda Folkets Hus.
En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.
Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.
Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.
Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".
Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.
Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.
Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.
Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.
Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds
Tomten kan också kallas tomtevätte, och i Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse eller goanisse (jfr uttrycket Nisse god dräng), ursprungligen ett noanamn. På svenska finns även puke som är en smådjävul, pyske är en liten människa, hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska dHomovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland.
Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.
Två personer som format många svenskars bild av tomten är Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv, vilka ännu finns i nytryck.
Jultomten, som på kontinenten oftast kallas något i stil julmannen eller sankt Nikolaus, lånades in till Sverige under andra halvan av 1800-talet, främst från Tyskland, och har mest utseendet gemensamt med gårdstomten. Tidigare var det julbocken som skötte julklappsutdelningen. Jultomten har hjälp av tomtenissar, som i engelskspråkiga länder är alver (elves) och oftast har gröna kläder.
källa: Wikipedia
1. Den Fornnordiska julen
Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.
Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.
2. Den kristna julen
Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.
I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).
I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.
3. Den sekulära julen
Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.
Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.
Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.
Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.
I dag för 81 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.
Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.
En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.
Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.
Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.
Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.
Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen
Den 11 september kommer för alltid vara inpräntad i våra historiska böcker som en ödesmättad dag.I dag 1973 störtades i Chile den demokratisk valde presidenten Salvador Allende av general Augusto Pinochet och efter det följde 17 år av blodig militärdiktatur. Under Pinochets militärregim förbjöds samtliga politiska partier samt alla organisationer utanför hans kontroll. Enligt uppgift så blev tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljda, torterade, avrättade, mördade eller försvunna. Minst 3 500 människor dödades. 1 500 är fortfarande "försvunna".
Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 är mer kända för allmänheten. Tre kapade flygplan slog ner i USA:s ekonomiska (world trade center) och militära (Pentagon) hjärtan med många dödsoffer som följd. Ett fjärde flygplan som hade Vita huset som mål störtade på ett fält i Pennsylvania. Spektakulära bilder kablades ut över hela världen med två brinnande tvillingtorn och t o m de andra planet som kraschade mot det södra tornet skedde i direktsändning. Sen kollapsade de två tornen även det i direktsändning och fasan blev påtaglig för oss alla som såg händelserna. Sammanlagt dog 2 986 i de olika händelserna den dagen. Världen blev inte detsamma efter den dagen.
Den 11 september 2003 avled vår utrikesminister Anna Lindh (s) av skadorna hon fick av knivattacken dagen innan. Knivöverfallet skedde på NK i Stockholm mitt under slutskedde av EMU valet. Anna Lindh var som regeringens utrikesminister starkt engagerad på JA-sidan. Hon var en stark offentlig person som var älskad av de allra flesta även av politikska motståndare. Den som höll i kniven hette Mijailo Mijailović som senare dömdes till livstid för mordet på Ahistornna Lindh. Mordet på Anna Lindh chockade oss alla. Det kändes så overkligt och allt känndes plötsligt så litet.
Jupiter och Saturnus med några av dess månar. I dag syns de när solen gått ner och det är klart väder lågt i söder. Jupiter i Skorpionens stjärnbild och Saturnus i Skyttens stjärnbild. I en stjärnkikare syns det så här.
I astronomiprogramet Stellarium är det aldrig mulet och därifrån är bilderna tagna
Jupiter med de galliska månarna Ganymedes är den största månen i solsystemet.De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna". Upptäckten anses betydelsefull för astronomin, då det var det första ovedersägliga beviset på himlakroppar som inte gick i omloppsbana runt jorden.
Galileo gjorde den första observationen 7 januari 1610. Till en början kallade Galileo sin upptäckt Cosmica Sidera för att hedra sin beskyddare storhertigen Cosimo II de' Medici (1590–1621). På storhertigens förslag ändrade Galileo namnet till Medicea Sidera (de "mediceiska stjärnorna"), efter de fyra bröderna Medici: Cosimo, Francesco, Carlo, och Lorenzo. Upptäckten publicerades mindre än två månader efter den första observationen i den Venedigbaserade vetenskapliga publikationen Sidereus Nuncius.
Saturnus och några av de ljusstarkaste månarna. Titan är näst största månen i solsystemet.Titan upptäcktes den 25 mars 1655 av den nederländske astronomen Christiaan Huygens och var den första satelliten i solsystemet som upptäcktes efter Jupiters galileiska månar. Titan är den enda måne i solsystemet som har en tät atmosfär. Den täta atmosfären har förhindrat närmare studier av månens yta, men fram till 2017 undersöktes Titan av rymdsonden Cassini–Huygens och ny kunskap läggs till hela tiden.
I dag för 80 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.
Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.
En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.
Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.
Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.
Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.
Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen
Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Påsk i olika religioner:
Judendomen:
Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.
Kristendomen:
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.
Tidpunkten för firandet:
Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.
Många kloka män har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påsk-kalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt sen då påskdagen infaller 20 april. Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.
Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, av sovjetiska trupper. Omvärlden fick se vilket helvete 12 år av nazistiskt styre hade skapat.
50 år senare högtidlighölls minnet av förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över förintelsens offer.
Jag fick i april 2010 möjlighet att lyssna på Benny Grunfeld som besökte Emmaboda. Till minnet av alla de som dödades av det nazistiska våldet så publicerar jag artikeln jag skrev då. Vi ska alltid bekämpa nazismen och rasismen var den än visar sig Vi glömmer aldrig förintelsens offer.
I eftermiddag hade jag förmånen att få lyssna till Benny Grünfeld som föreläste för Bjurbäcksskolans årskurs nio i deras Polenprojekt där man under läsåret läser om Nazism och dess historia och som slutar med en Polenresa där man besöker b la dödslägret Auschwitz. Benny Grünfeld överlevde helvetet och döden i Auschwitz.
Benny Grünfeld föddes i Rumänien 1928 och flyttade sen till Ungern. Under andra världskriget bodde han med sina två bröder och sin mamma och pappa i Koloszvar, numera Bluj i Ungern, som då var ockuperat av tyskarna.
- En morgon i maj 1944, knackade det på dörren och en ungersk polis, beordrade oss att inom en timme stå på gatan, endast med det vi orkade bära för att evakueras till ett säkrare område. Men vi skulle transporteras med tåg till arbets- och förintelselägret i Auschwitz, säger Grunfeld.
Det blev en fruktansvärd resa tillsammans med 4000 andra judar. På resan dog många av de vidriga förhållandena som rådde i tågvagnarna utan mat och vatten. Med minnesteckningar som han själv gjort varvad med bilder lotsar Benny oss genom denna fasansfulla tid. Han minns allt som hände och försöker verkligen få oss att uppleva med alla våra sinnen, t o m hur bränt människokött kan lukta.
Väl inne i Auschwitz fördelades de av en tysk SS-läkare. Det fanns 3000 SS-soldater och 22 SS-läkare, som bestämde vilka som skulle överleva. Kvinnor med barn samt äldre, gasades ihjäl omedelbart. De män som såg friska ut skickades till olika arbetsläger och fabriker. De som inte fick en dödsdom bodde under omänskliga förhållanden i överfulla baracker och en ständig brist på mat. Sen fick man slavarbeta utan att knappt få mat eller vatten. Att sjukanmäla sig var det inte tal om. De som inte orkade eller blev sjuka gasades eller sköts ihjäl. Över 4000 människor i hans transport, delades upp och några få, han och en av hans bröder överlevde. Hans yngsta bror, då 12 år och hans far avrättades.
Med stor och hemsk detaljrikedom berättade Benny Grünfeld om dödslägret. Bland annat berättar han utan omsvep hur pedofiler bland nazisterna avrättade en tonårspojke som de inte kunde komma överens om. Om hur han tvingades se på när vakter slog ihjäl hans kamrat med spadskaft. Om den där dagen då hans kamrater, alla tonåringar, tvingades in i gaskammaren och dödades. Om de tre tillfällena han undgick döden tack vare hans kurragömma lek, hans talangfullenhet för teckning och en hel del tur. Han tecknade vykort, födelsedagskort och julkort, som han sålde till en SS-man.
- SS-mannen gillade mina teckningar och sålde teckningarna, till kollegor och civilpersoner. På så sätt överlevde jag. Hans bror överlevde för att han var skicklig som guldsmed och tillverkade smycken som en kvinnlig fångvakt sålde. Vi kunde också äta i smyg av de ruttna matresterna som blev över till grismat från köket.
Han berättade om resan från Auschwitz till den tyska fabriken i Tyringen som man genomförde till fots och med järnväg. Många dog av törst och kylan under färden. Där arbetade han skift och monterade V 1-raketerna som Hitler skulle krossa Storbritannien Men förhållandena där var inte bättre än de i dödslägret. Avrättningar skedde godtyckligt när vakterna så önskade. Att t ex. sitta för länge på toan kunde leda till hängning Att lämna arbetet utan tillåtelse gav också dödstraff.
När ryssarna invaderade Tyskland i början av 1945, befriades de överlevande. Men många var mer död än levande efter ett liv i misär. De första dagarna dog 15 000 judar i dysenteri och andra sjukdomar. Benny Grunfeld, hans äldre bror och andra medfångar åt av de skira skotten från nyutslagna björkar för att överleva.
Sommaren 1945 kom han till Sverige med en sjuktransport. Efter en tid av rehabilitering i Karlskrona, flyttade han flera år senare till Luleå. Han arbetade som flygtekniker för SAS, 1961-1962. Numera åker han runt till skolor och berättar med stark röst om sina upplevelser. Han visar sin arm där numret A 8979 inristat, Han bestämde när han var mitt uppe i det hemska att han måste överleva för att vittna om nazismens grymhet och hans möten med eleverna ger intryck. Ingen av de som lyssnar på honom lämnar föreläsningen oberörd.
1995 gav han ut boken Tonåring i Hitlers dödsläger i samarbete med Magnus Henriksson och Olle Häger. En bok som blivit ett viktigt dokument om förintelsen och som ger en inblick i ett av de många hemska och fasansfulla människoöden som drabbades av nazismen.
Slutligen vill jag tacka Anders Brattström som är lärare på Bjubräcksskolan för att han ringde mig så jag fick möjlighet att besöka föreläsningen i Emmaboda Folkets Hus.
1. Den Fornordiska julen
Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.
Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.
2. Den kristna julen
Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.
I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).
I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.
3. Den sekulära julen
Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.
Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.
Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.
Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.
En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.
Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.
Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.
Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".
Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.
Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.
Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.
Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.
Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds
SMHI varnar för blåsväder under den stundande julhelgen i stora delar av landet där Klass 1 varning är utfärdad. För Kalmar län där det varnas för riklig blåsigt väder. Då kommer man onekligen att tänka på julstormarna 1902. För bland 1900-talets stormar är kanske julstormen 1902 mest berömd. I verkligheten var det två intensiva oväder som drog fram över landet med orkanvindar på sina håll. Södra Norrland upplevde orkanvindar natten mellan julaftonen och juldagen. Redan följande natt kom nästa stormcyklon in över södra Sverige, och denna storm var mer omfattande än den första.
Med hjälp av väderkartor, observatorernas journalförda anteckningar och utdrag från tidningslägg ges en del detaljer om väderläget julen 1902. En kraftig västlig luftström rådde över Nordeuropa. Det var mycket oroligt i lufthavet med mycket stora och snabba svängningar i lufttrycket.
Som nämndes i början befann sig ett nytt oväder redan vid Färöarna på väg mot södra Sverige. Det fördjupades ytterligare och hade på juldagens kväll sitt centrum nära Oslo där trycket var nere i 717 mm Hg (956 hPa). Under natten till Annandagen slog orkanen till över Sydsverige. Här följer några citat från observatörer.
Karlshamn: "Orkan natt kl 11-04. Regnmätaren kullblåst. Skador å byggnader. Kullfallna träd".
Lund: "Stark orkan natten mellan den 25-26".
Både Kullen, Knäred, Kinnared (östra Halland), Kristianstad och Askersund rapporterade högsta vindskalan, dvs. orkan, vars verkningar enligt instruktionen för observationernas utförande beskrevs: "Avbryter stora träd, bortför skorstenar och hustak m m!"
Växsjö: "Natten mellan 25-26, med början kl 11 tilltagande, kulmen kl 2-4, fullständig orkan, mestadels västlig riktning. Ovädret upphörde mellan 4-5".
Ölands norra udde: "Kl 2. 15-5 fm därunder vinden skiftade SW-NNW dess styrka varierade, övergick till full NNW-lig storm kl 5 fm. Stormen avtog kl 1 em.
Stockholm: "Våldsam snöstorm natt d. 25-26 med orkan".
Från flera platser rapporterades åska och nederbörden övergick i snöfall. Ytterligare några citat från väderobservatörer, vilka finns publicerade i "Månadsöversikt af VÄDERLEKEN I SVERIGE till lantbrukets tjänst" 23:e årgången 1903.
Häckeberga Skåne: "Den orkanlika NW-storm som rasade har från kl 11 em den 25 till kl 3 fm den 26, kullvräkte 2000 träd i härvarande skogar samt förorsakade stor skada på hustaken samt hö- och halm stackar, hvilka på flera ställen totalt jämnades med marken. Det var den starkaste storm, som här observerats sedan Novemberstormen 1872".
Vadebäck i Skåne: "Natten den 25-26 rasade en förfärlig orkan, hvars like ingen förut skådat. Hela hus jämnades med marken. Somliga tak flögo rent bort. Hafvet öfersvämmade marken omkr. 1 000 m från den vanliga strandbädden. Fiskar slungades av vågorna högt upp på land. Flera hus måste mitt i natten överföras av deras innevånare, som med fara för sina lif sökte räddning till säkrare områden".
Ljungby: "Efter stormen natten den 25-26 såg skogarna ut som ett rågfält, där lien gått fram. Flera mindre ladugårdar nedblåste och några kreatur ihjälslogs".
Hökhult i Halland: "Natten den 25-26 rasade en mycket häftig storm, som strax efter midnatt övergick till NW, och drev upp havsvattnet 8 fot offer vanligt vattenstånd å härvarande kust. Vattnet steg till och med upp i sängarne i flera hus vid hafet och Lagan, så att innevånarne måste fly upp på vindarne eller från husen om natten. Nästan alla hustak skadades något, många mycket af stormen, äfven flera större kreatursstallar, så att många kreatur blefo ihjälslagna och ännu flera skadade. Telegraf- och telefonledningar ha blåst ned utmed vestkustbanan, och banvallen har skjölts bort af böljorna på. sina ställen, så att trafiken å samma bana har måst inställas under flera dagar. Mycken skog har blåst ned".
Öxabäck i södra Västergötland (utdrag): "en myckenhet skog kullvräktes och stora träd blåste av på midten. Hade marken ej varit så djupt tjälad, hade ändå större skada åstadkommits. En så våldsam storm säger sig ingen af de här boende upplefat".
Från tidningsnotiser kan nämnas följande: I Halmstad kastades mudderverket Herkules och den engelska briggen Excelcior upp på Östra Stranden. Av badhuset i Halmstad fanns bara en enda påle kvar av byggnaden. Kallbadhuset i Varberg förstördes helt. Järnvågsbron i Ängelholm blev illa åtgången, och den 4 km långa järnvågsbanan Malmö-Limhamn raserades.
Som framgår av citaten ovan var det Skåne, Halland, västra Småland och södra Västergötland som drabbades värst. Dessbättre inträffade inga dödsolyckor på land, men flera sjömän fick sätta livet till.
På Annandagens morgon hade det klarnat upp i Sydsverige och temperaturen fallit till minusgrader i inlandet. Men på Östersjön pågick ännu stormen; Visby rapporterade kl 8 nordlig orkan. Lågtrycket hade sitt centrum söder om Onega och i centrum var lufttrycket fortfarande under 720 mm Hg.
Litteratur är en sprängstoft som ger avtryck i historien och i framtiden. Det är något som vi blivit varse om speciellt i nutid. Det är både rätt och fel att döma en bok utefter denna tids värderingar. Rätt för att kränkningar och stereotypiska karaktärer av människor ska undvikas speciellt om det handlar om minoriteter och att man gör det i fel sammanhang. Fel för att böckerna är skrivna i annan tid och man ska i en demokrati kunna diskutera felaktigheter som har begåtts tidigare för att man inte ska kunna göra om de felen ytterligare en gång. Vi måste lära av historien.
Det finns många exempel på sådan litteratur där man tecknar stereotypa karaktärer. Seriealbum är en tydlig exempel där stereotypiska karaktärer frodas. Pippi Långstrump vars pappa var en speciell kung i en söderhavsö är ett aktuellt fall. En sagostund i ett bibliotek i Borås polisanmäldes i höst av en besökare när en ljudbok med Pippi Långstrump spelades upp
https://www.expressen.se/gt/pippi-sagan-polisanmaldes-efter-forskolans-sagostund/
Samtidigt som debatten om Pippis pappa råder är författarinnan Astrid Lindgren omåttligt populär. Ingen skulle anklaga henne för att vara dömande mot andra människor. Hon skildrade verkligen samhället och dess invånare och ofta fick de fattiga och utsatta människorna komma till tals och hon skildrade Fattigsverige och gav en realistisk bild av samhället i mitten av 1950-talet.
Så sent som torsdagen den 23 november diskuterade vi detta på min arbetsplats så debatten är het och svårlöst. Inte i Pippifallet kanske för den är solklar att man ska undvika de stereotypa ord som förekommer i dem äldre texterna men vart går gränsen och vem ska avgöra vart gränsen ska dras. Är det biblioteken? Allmänheten? Politikerna dvs. makthavarna eller andra? Samtidigt som detta skrivs rasar debatten och jag kan inte se någon ände på det. De som drabbas är bibliotekarierna som hamnar i skottgluggen och det är absolut inte acceptabelt. Att ta en diskussion är en sak men att få hot eller mer än så av oansvariga personer ska inte få förekomma.
Postkoloniala inslag finns i samhället. Med postkoloni menas att europeiska eller västvärldens effekt och bilden av de forna kolonierna i tredje världen fortfarande finns kvar i bland kulturella sammanhang och påverkar de negativt. Det handlar om att man ser ner på tredje världens kulturyttringar och ser invånarna som underutvecklade. Återigen är seriealbumen som Tintin, Asterix och andra exempel på postkoloniala yttringar med tydliga stereotypa karaktärer. Jag tycker dock att man gör det för enkelt för sig om man enbart ser dessa karaktärer. Just serier brukar ha olika karaktärer och de onda framställs och tecknas ofta i dålig stil oavsett vilka de är och de goda framställs tvärtom som bra och tecknas i ljusa drag. Problemen blir allvarliga när strukturerna av stereotypkaraktär blir en norm och man sopar de under mattan och inte diskuterar problemet. I slutet av 1800-talet och på 1900-talet fram till andra världskrigets slut framställdes judar ofta som onda giriga stornäsande karaktärer och detta var mer eller mindre en norm i samhället. I litteraturen gjordes juden oftast till en ond och mörk gestalt för de såg som syndabockar för samhällets många problem. Antisemitismen var utbredd även bland de som i övrigt inte ansågs vara varken rasister, fascister eller nazister. Denna antisemitism vet vi vart det ledde och mänsklighetens största ondska fick fotfäste. Idag är som tur antisemitismen en del av historiens skräphög även om vissa grupperingar fortfarande lever i sin sjuka nazistiska världsföreställning om den judiska världskonspirationen. Men andra fördomar är utbredda istället och nu är det islamofobin som är den rådande. Rädslan för muslimen och dennes religion har ersätt antisemitismen. Konflikterna i Mellanöstern där västvärlden har ingripit ett flertal gånger har radikaliserat en del islamska grupperingar som bekämpar västvärldens ideal både i konfliktområdena men också har man ingripit med terrordåd i västvärldens länder. Konflikterna har dessutom lett till flyktingströmmar som har lett till västvärldens olika länder och som enligt vissa hotar deras inhemska kultur. Allt eftersom de nyanlända vill praktiska sina egna kulturer så sker samtidigt också att de tar del av det nya landets kultur som de har sökt skydd till Det är så ett mångkulturellt samhälle formas. De absolut allra flesta invånare tycker det helt okej att kulturer blandas och man ser värdet i det. Men få människor har andra åsikter och dessa hörs högljudd i debatten. De skapar fördomar och rent felaktiga myter om de nyanlända som styrker deras skeva värderingar och trångsynthet. Detta speglar sig i samhället på ett negativt sätt. Muslimen framställs som efterbliven, illmarig, ondskefull person. Islamofobin är idag den tydligaste exemplet på orientalism.
Boken Litteraturen,språket och världen skriven av Dan Landmark och Ingrid Wiklund tar upp många aspekter inom detta intressanta ämne. Samma ord kan uppfattas på olika sätt beroende på vem som läser eller hör dem. I boken tas exempel från boken Mörkrets hjärta skriven av Joseph Conrad 1902 som är väldigt intressant. (Landmark,Wiklund (2014) s. 100-105). Omedvetet har författaren Joseph Conrad skildrat den afrikanska medborgaren med ytliga klichébilder som idag uppfattas som rasistiska. Här tas också kritiken upp att generationer av skarpsinniga litteraturkritiker inte har lagt märke eller påpekat den ytliga skildringen av afrikaner och att det är lika allvarligt som författarens skrivna verk,
Seriealbumet Tintin i Kongo skriven och ritad av Hergé 1931 är också ett exempel på debatterad verk utifrån postkolonial synvinkel och stereotypiska karaktärer. Albumet har tagits bort i många bibliotek medan andra väljer att behålla den. Boken handlar om journalisten Tintin som åker till Kongo och när han kommer i kontakt med afrikaner framställs dem som barnsliga, vidskepliga och underlägsna. Till skillnad mot många andra kommande Tintin album finns ingen direkt sammanhängande handling. Så i mina ögon blir albumet ointressant och fel och bidrar inte till litteraturhistorien.
Slutligen lite om litterär kanon som vi inte har Sverige än. Litterär kanon är en nationell boklista som vissa länder tagit fram till sin skolor. Det handlar om nationella klassiker och andra som man anser viktiga för eleverna att känna till och kommit i kontakt med. Även om vi inte har listat någon av våra klassiker så arbetar man mycket med svenska klassiker i skolan. Eleverna kommer i konkat med författare som tidigare nämnts Astrid Lindgren men även t ex. August Strindberg, Selma Lagerlöf och Viktor Rydberg för inte nämna den kanske störste av de alla Vilhelm Moberg, i iallafall för oss smålänningar. Jag tycker att de ska ingå att lära känna till dessa författare och deras verk. De tillhör vår litteratur och kulturhistoria. Men inte bara därför. Dessa verk illustrerar sin samtid och är viktiga att studera utefter denna aspekt också. Hur såg samhället ut när författaren skev sina verk. Hur tänkte man?, Hur var människosynen? Vilka debatter fördes? mm mm. Det finns mycket värden att veta om våra författare, sen behöver man inte dela deras värderingar.
Litteratur är fantastisk företeelser oavsett om det gäller faktalitteratur eller skönlitterära verk. Boken speglar alla tidsepoker, olika ämnen och spekulerar om framtiden och det gör boken värdefull som en spegling av hur världen såg, ser eller kan komma att se ut. Ett tidsdokument om de värderingar som rådde när verket skrev. Därför ska man vara varsam och klok när man ska analysera litteratur.
Det är detta som menas med Distance reading att man höjer blicken från själva texten utan att för den skull tappa kontrollen över den och ser litteraturen i ett större sammanhang. (Dan Landmark, Ingrid Wiklund, Litteraturen, språket, världen, (2014)). Man tittar t ex. på den historiska, sociologiska och kulturella sammanhanget boken är skriven i. Hur speglar boken sin samtid och hur påverkade detta medborgarna?
Seriealbumet Tintin i Kongo skriven och ritad av Hergé 1931 är ett exempel på hur en stereotypa skildringar av personer av postkolonial karaktär. Boken handlar om journalisten Tintin som åker till Kongo och när han kommer i kontakt med afrikaner framställs dem som barnsliga, vidskepliga och underlägsna. De tecknas också på ett stereotypt sätt och det var vanligt att också i andra litterära verk framställa afrikaner på detta sätt under 1800-och fram till 1960- talet. Det var inte många som reagerade då utan det är först nu i vår tid vi belyser detta. Även andra folkslag som inte tillhör den europeiska som t ex. asiater, indianer och judar framställdes också oftast under denna tid i stereotypa karaktärer för att förminska dem kulturellt. Förminskar man någon eller gör honom ondsint så rättfärdigar man inför medborgarna förtrycket mot dessa folkslag. Judarna är den tydligaste exemplet på detta. I litteraturen framställdes juden som girig, ondskefull, skapade ondskefulla myter och anklagade dem för samhällets alla problem och man avbildade dem med nidbilder. Detta ledde till att man avhumaniserade den judiska befolkningen och drev antisemitismen till sin spets med förintelsen. Man rättfärdigade detta mänskliga tragedi och illdåd med litteraturens hjälp. Detta visar varför man måste ha ett distance read perspektiv inom världslitteraturen.
Fast de får heller inte bli extremt åt andra hållet så att vi ägnar oss åt moralpanik får då riskerar vi att tappa fokus på de stora problemen. Det gagnar ingen utan man måste betrakta litteraturen med två sunda ögon. I en demokrati måste man tillåtas sig att ha olika typer av böcker även sådana som är obekväma, dock nödvändigtvis inte i ett bibliotek. Vi ska lära oss av historien så vi inte gör om samma misstag i framtiden men tyvärr har vi människor en tendens att upprepa misstagen om och om igen. Homo Sapiens betyder den kloka människan på latin fast ibland har man fog för att ifrågasätta artens namn.
Men mitt i allt detta mörker finns hoppet och ljuset som vi aldrig heller får glömma eller sluta att arbeta för. En sådan person var vetenskapsmannen, författaren och äventyraren Alexander von Humbolt 1769-1859. Jag håller just nu på att läsa en biografi över von Humbolt som författarinnan Andrea Wulf har skrivit 2015 som heter Vetenskapens bortglömde hjälte. Den visar att det fanns andra tankegångar än den stereotypa bilden av tredje världen. Som exempel kan nämnas att Humbolt stark var motståndare till kolonialismen och människans exploatering av naturen och utarmningen av kolonierna. Detta var ett resultat av människans girighet och han såg sambandet mellan utarmningen av naturen och miljöförstöringen Wulf (2015) s 130-131. Han var motståndare till slaveriet som han såg vara en del av kolonialismen och den största ondskan i världen Wulf (2015) s.132-134. Alexander von Humbolt blev en hjälte och en av de ledande nytänkarna på slutet av 1700-talet och resten av hans levnad under 1800-talet. Mycket av hans tankar och värderingar styr världen i dag och han är en förebild för oss i dag både som vetenskapsman och som människa. Under hela sin livstid vek han aldrig från sina värderingar hur samhället än ändrades till reaktionära strömningar.
Han påverkade sin samtid genom sina forskning och sina litterära verk. Hans mest kända är Resan till Sydamerika och Kosmos som gavs ut i fem band och sammanfattade hela hans världsföreställning på alla plan.
http://www.pt.se/nara-dig/dagens-kandisar-alexander-von-humboldt-10626700.aspx
Läser man om sådana personer som ex. Alexander Humbolt så tänds hoppet för mänskligheten.
I dag för 79 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.
Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.
En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.
Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.
Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.
Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.
Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen
