En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.
Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.
Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.
Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".
Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.
Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.
Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.
Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.
Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds
1. Den Fornnordiska julen
Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.
Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.
2. Den kristna julen
Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.
I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).
I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.
3. Den sekulära julen
Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.
Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.
Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.
Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruations-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändå, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag. Nästa gång den trettonde infaller på en fredag är i mars 2020
Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Påsk i olika religioner:
Judendomen:
Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.
Kristendomen:
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.
Tidpunkten för firandet:
Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.
Många kloka män och kvinnor har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påskkalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt tidig då påskdagen infaller 27 mars . Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.
Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen.
På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag. Nästa gång den trettonde infaller på en fredag är i oktober 2017
Djävulsbibeln eller Codex Gigas är en handskrift (Codex) av Bibeln som har fått sitt namn från en illustration föreställande en djävul. Djävulsbibeln är jämte Silverbibeln Sveriges mest kända handskrift, och togs liksom Silverbibeln som krigsbyte i Prag under trettioåriga kriget år 1648. Djävulsbibelns handskriftnummer är A 148. Den förvaras på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Från september 2007 till januari 2008 lånades den ut till Prag.
Djävulsbibeln tillkom i Böhmen mellan 1200 och 1230, i benediktinerklostret Podlažice. Enligt sägnen skrevs Djävulsbibeln av en fängslad munk, som fick djävulens hjälp att fullborda arbetet under en natt. Podlažice förstördes på 1400-talet, och Djävulsbibeln innehåller ingen information efter 1229. Handskriften hamnade senare på Cistercienklostret Sedlec men köptes av Benidiktinklostret i Břevnov. Mellan 1477 och 1593 bevarades den i ett klosterbibliotek i Broumov fram till att den tysk-romerske kejsaren Rudolf II 1594 lånade den, utan att någonsin lämna tillbaka den. Rudolf bevarade handskriften i "Rudolphinische Kunst- und Wunderkammer" i konungaborgen Hradčany i Prag. Sverige lade beslag på handskriften 1648 under trettioåriga kriget.
Det latinska namnet Codex Gigas betyder "den stora boken", och kommer av att boken är 895x490 mm och väger 75 kg; därmed förmodas handskriften vara den största bevarad från medeltiden. Boken på cirka 600 sidor, skriven med karolingisk minuskelskrift och illuminerade initialer, innehåller förutom Gamla och Nya Testamentet historikern Flavius Josefus historia om det judiska folket och kyrkofadern Isidor av Sevillas Etymologiae, Cosmas av Prags Krönika över Böhmen (det första historieverket om Böhmen), samt flera andra medeltida handlingar, fördrag, kalendrar, förteckningar, och övriga småskrifter. Illustrationen över djävulen, som givit handskriften dess namn, finns vid en handledning i exorcism.
Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Påsk i olika religioner:
Judendomen:
Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.
Kristendomen:
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.
Tidpunkten för firandet:
Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.
Många kloka män och kvinnor har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påskkalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt tidig då påskdagen infaller 27 mars . Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.
Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen.
På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.
I dag är de första advent och nedräkning till Julen har börjat på allvar. Men vad innebär första advent?
Om detta kan man läsa i Wikipedia:
Första advent, fjärde söndagen före juldagen och första dagen i kyrkoåret, egentligen Första söndagen i Advent.
Första advent är en traditionellt sett stor kyrkogångsdag. Önskemålen om förnyelse av gudstjänsten är på de flesta håll sparsamma, och särskilt psalmvalet är svårt att förändra. En adventsgudstjänst utan Bereden väg för Herran och Hosianna förekommer sällan.
Denna dag tänds det första ljuset i adventsljusstaken. Seden är dock inte så gammal i Sverige, inte förrän på 1930-talet blev ljusstaken med fyra ljus vanlig i de svenska hemmen. Levande ljus har däremot alltid varit en viktig del av julen. De få levande ljus man tillverkade i allmogehemmen sparades till julen. Under årets mörka tid fick man i övrigt nöja sig med att försöka se något i skenet från den öppna spisen.
Elektriska adventsljusstakar i fönstren får hela Sveriges utseende att ändras "över en natt" vid just första advent. Numera förekommer det dock på många håll att de tas fram redan på fredagskvällen eller ännu tidigare i november. Dessa elektriska adventsljusstakar har för övrigt sju ljus, emedan det endast finns fyra adventssöndagar
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i maj 2016. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag.
Alla helgons dag, en rörlig helgdag som infaller på lördagen under tiden 31 oktober – 6 november. Ursprungligen var dagen en fast helgdag den 1 november, en plats den behållit i andra länder. Vid en helgdagsreform år 1772 ändrades detta till att istället vara första söndagen i november. Första november förlorade då sin status som helgdag men behöll ändå sin benämning i almanackan. Sedan dess har det alltså de flesta år funnits två skilda dagar med denna beteckning. Efter motioner i riksdagen om öka antalet helgdagar under hösten flyttades Alla helgons dag år 1953 från sitt tidigare plats till dagen innan, och blev samtidigt allmän helgdag (lördag var annars en arbetsdag på den tiden). Samtidigt ändrades
namnet på 1 november till att vara Allhelgonadagen.
Dagen före Alla helgons dag kallas allhelgonaafton eller möjligen alla helgons afton. I anglosaxiska länder firas denna dag som halloween - en förvrängning av det ursprungliga All Hallows' Eve - med barnupptåg av olika slag, en sed som under senare år vunnit viss spridning även i Sverige. Halloween firas på den ursprungliga allhelgonaaftonen, dvs. den 31 oktober. Kopplingen till Alla helgons dag har dock gjort detta datum något osäkert, och det förekommer på många håll att man istället firar halloween på fredagen före denna helg.
Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en "Alla (övriga) helgons dag" för dessa. Inom den Ortodoxa kyrkan sker firandet inte på hösten utan första söndagen efter pingst, och även inom den Romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen ha skett på våren. Sedan 700- eller 800-talet har dock firandet varit knutet till den 1 november.
En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet Alla själars dag den 2 november som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga.
I samband med reformationen avskaffades denna senare helgdag, och dess innebörd kom istället att övertas av 1 november. Kyrkor runt om i landet håller även öppet för allmänheten under alla helgons dag för bön. Sedan 1983 ägnas också på nytt dagen efter Alla helgons dag i Svenska kyrkan åt de dödas minne
Under hösten visar Livrustkammaren i Stockholm sina mest ovanliga föremål i utställningen "Otroligt" Där samsas mekaniska proteser med heliga amuletter, falska enhörningsben och maginnehållet hos en kungamördare.
Utställningen ska spegla en annorlunda föreställningsvärld och Livrustkammarens mål med utställningen är att utmana vår bild av historien och visa hur frågor om religion, biologi, och teknik förändras under århundrades gång
utställningen pågår till den 3 april 2016
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag. Nästa gång den trettonde infaller på en fredag är i november 2015
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag.
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag.
Jag är inte särskilt duktig på eller bevandrad i konst, men idag tänkte jag ta bilden som jag hoppas att ni alla har fått till hjälp för predikan. Det är ju möjligt att det är lite för mörkt här i kyrkan just nu för att se vad den föreställer ordentligt, men ta gärna med den hem och titta mer noga för den är väldigt spännande!
Bilden föreställer målningen ”madonnan i skogen” och är målad av munken Filippo Lippi i Italien under första halvan av 1400-talet. Motivet är inspirerat av den heliga Birgittas uppenbarelser. Vid första anblicken kan man tro att det är Jesu födelse vi ser, men så är det inte! Så vad föreställer den då? Och om det nu inte är Jesu födelse, vad gör den mitt i en julottepredikan?
Det finns förstås många detaljer i målningen, men jag tänkte lyfta fram själva huvudmotivet idag. Madonnan, Maria, och barnet. Han är alltså inte nyfödd, men ett litet barn. Och han ligger där i gräset i skogen, och det är som om Maria nästan råkat snubbla över honom. Hon väntar sig nog inte att möta Jesus där.
Så tror jag, ja så vet jag att det är åtminstone för mig, att det är när jag minst väntat det i mitt liv som Gud har gripit in. Och aldrig någonsin på det sätt som jag tänkt mig! Gud är överraskningarnas Gud, och idag påminns vi om det förunderliga och väldigt oväntade som hänt: Gud blir människa.
Inte som i myterna om andra gudar i historien, som Zeus som klär ut sig till både människa och björn och jag vet inte allt. Det är inte någon utklädningskostym som Gud tar på sig. Nej, Gud blir människa helt och fullt. Sårbar, utlämnad, naken och beroende. Något mer överraskande kan man nog inte tänka sig. I Lippis målning är den omgivande skogen, vildmarken, en symbol för den där sårbarheten.
Vilken tillit Gud måste ha till oss människor! Han vet något om oss som vi nog själva glömmer bort ibland: vi har en oerhörd förmåga till kärlek och medmänsklighet, när vi ser ett barn som gråter så skär det i oss och vi vill instinktivt ta upp och trösta. Visst, man kan kalla det för biologiskt betingade impulser, men jag tror att det är mer än så. Jag tror att det är kärlek och medmänsklighet. Empati, om man så vill. Och den förmågan, i sin tur, är en gåva från Gud.
Men i målningen gör inte Maria så, hon tar inte upp och tröstar barnet. Gör hon fel? Nej, det är en bild för något annat. Maria vet att det är Gud själv, i en oväntad gestalt, som ligger där. Och när man nästan snubblar över Gud på den mest otippade platsen, då måste man bli stilla i förundran och bön. Jag vet att jag inte är den enda här i kyrkan som anar Guds närvaro ibland, även om alla inte ger den känslan samma ord. Kanske säger man istället att man anar ett sammanhang, en mening, en djupare samhörighet med något som inte riktigt vill låta sig beskrivas.
Jag tror att Gud är någon som vi alla kan upptäcka om vi bara har på oss rätt glasögon, så att säga. Men inte på beställning! Det fungerar inte så. Det handlar om att öppna sitt hjärta för möjligheten att det heliga finns här, mitt ibland oss, mitt i vardagen eller skogen eller var det nu kan vara. Då kommer det märkliga att hända att vi anar Gud. Gång på gång, lika märkligt varje gång.
Och när vi gör det, tror jag att det är viktigt att göra som Maria på målningen. Att stanna upp. Att bli stilla. Det finns ett engelskt ord ”cherish”, som inte riktigt låter sig översättas, men som betyder ungefär ”att ta hand om”, eller ”att vara rädd om”. Vi behöver vara rädda om, ta hand om de där Gudsmötena. Kanske inte alltid klä dem i ord, inte heller analysera, men ta dem till våra hjärtan. Låta dem få vara där, i våra hjärtan.
Det är väldigt tidigt på morgonen, och om ni inte minns något av den här predikan så har jag full förståelse för det. Men titta gärna på bilden, och försök att komma ihåg två saker, som egentligen sammanfattar allt:
Det heliga, eller Gud om man så vill, kan uppenbara sig på de mest oväntade sätt och märkliga platser. Var uppmärksam på det!
När du möter Gud i ditt liv, ta vara på stunden! Bli stilla, analysera inte, försök att bara låta det vara som det är.
Det är de tankar jag vill skicka med denna juldagsmorgon, och som jag hoppas att bilden kan hjälpa er att komma ihåg.
Lina Petré Komminister i Algutsboda kyrka
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i juni 2014. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag.
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är redan i December 2013. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag.
Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen.
På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.
