Julens stjärna

En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.

Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.

Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.

Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".


Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.

Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.

Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.

Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.

Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds

Vintersolstånd

I dag är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. kl 05:19 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.32 och gick ner klockan 15.20,

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2016 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.

Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.

Merkuriuspassage

Merkurius korta avstånd från Solen gör att planeten ofta är svår att se från jorden, eftersom den befinner sig bakom solen eller inte syns på grund av solens strålar skiner så starkt.

Men när jorden, Merkurius och solen befinner sig på en linje den 11 november 2019 kan man här i Sverige följa den lilla planetens vandring framför solskivan – från klockan 13:35 till dess att solen går ned och efter det slutar passagen kl 19:04

En Merkuriuspassage inträffar cirka 13-14 gånger varje sekel och det kan gå 3,5-13 år mellan varje passage.

Den senaste Merkuriuspassagen inträffade i maj 2016, men nu måste vi vänta ända till november 2032 när passagen den 11 november 2019 är över.

En Merkuriuspassage uppstår när jorden, Merkurius och solen befinner sig på en linje. Det inträffar sällan eftersom Merkurius bana runt solen lutar sju grader i förhållande till jordens bana runt solen.

De båda planeternas banor korsas dock vid två punkter på den så kallade nodlinjen, som är en skärningslinje mellan Merkurius bana, jordens bana och solen. De två punkterna kallas därför också för noder.

Eftersom det tar 88 dagar för Merkurius att ta ett varv runt solen passerar den lilla planeten jordens bana var 44:e dag – en gång som kallas uppstigande nod samt en gång då den kallas nedåtgående nod.

För att en Merkuriuspassage ska inträffa ska jorden och Merkurius passera nodlinjen samtidigt eller i princip samtidigt i den så kallade nedre konjunktionen – det vill säga då Merkurius befinner sig framför solen i förhållande till jorden

.Observera också att det är viktigt att använda rätt skyddsutrustning mot solstrålarna när du ska titta på solen för att se Merkuriuspassagen, annars kan du skada dina ögon. Kom ihåg att använda särskilda skyddsglasögon för att titta mot solen eller ha ett ordentligt solfilter på ditt teleskop eller din kikare.
Bilderna är tagna med hjälp av Stellarium hur det kommer se ut i morgon

Uranus

Kvällarna blir allt mörkare och stjärnhimlen blir allt synligare. Uranus är knappt synlig för blotta ögat men har man ett teleskop eller tillgång till Stellarium som i detta fall kan man på kvällskvisten se planeten lågt i öster på väg upp i himlavalvet. Planeten befinner sig mellan fiskarna och vädurens stjärnbilder.

Uranus är den sjunde planeten från solen. Uranus är en av solsystemets fyra jätteplaneter - Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus - och är av ungefär samma storlek som Neptunus. Planetens diameter är ungefär 50 000 km (ca 4 gånger så stor som jordens) och massan cirka 14,5 jordmassor. Planetens rotationsaxel har en lutning på hela 98 grader, vilket innebär att planeten snarast ”rullar” genom rymden på sin bana runt solen. Det tar 84 år för Uranus att fullborda ett varv runt solen. På grund av Uranus lutning ger det mycket märkliga dygn och år. Under ungefär halva banan får nordpolen hela tiden solljus och det är sommar norr om ekvatorn. Sommaren följs av en 42 år lång vinter med norra halvklotet ständigt i natt eftersom det är vänt bort från solen.

Dygnets längd kan vara olika beroende på var på Uranus man befinner sig. Vid polerna varar ett dygn från soluppgång till soluppgång i 42 jordår alltså 1/2 uranusår. Men i närheten av ekvatorn mätt från soluppgång till soluppgång är ett dygn 17 timmar.

Att Uranus har ett ringsystem har varit känt sedan 1977 när planeten passerade framför (ockulterade) en stjärna. Ringarna försvagade då stjärnljuset mätbart. Det slutgiltiga beviset kom när Voyager 2, som passerade Uranus 1986, skickade bilder som visade ett system av inte mindre än elva ringar. Upptäckten var viktig, eftersom man tidigare trodde att ringsystem runt planeter var något ganska ovanligt. Ringarna består av egna separata ringar likt Saturnus.

Uranus har i dagsläget tjugosju bekräftade månar, varav de fem största heter Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon. Månarna har fått sina namn efter rollfigurer i William Shakespeares och Alexander Popes verk.

Uranus satellitsystem är det som har minst massa av satellitsystemen hos jätteplaneterna. Den sammanlagda massan hos de fem största månarna är till exempel mindre än hälften av Tritons.

Den största månen, Titania, har en radie på endast 788,9 km, eller hälften av månens, eller något mer än Rhea, Saturnus näst största måne. Det gör Titania till den åttonde största månen i solsystemet. 

Jupiter och Saturnus

Jupiter och Saturnus med några av dess månar. I dag syns de när solen gått ner och det är klart väder lågt i söder. Jupiter i Skorpionens stjärnbild och Saturnus i Skyttens stjärnbild. I en stjärnkikare syns det så här.
I astronomiprogramet Stellarium är det aldrig mulet och därifrån är bilderna tagna

Jupiter med de galliska månarna Ganymedes är den största månen i solsystemet.De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna". Upptäckten anses betydelsefull för astronomin, då det var det första ovedersägliga beviset på himlakroppar som inte gick i omloppsbana runt jorden.

Galileo gjorde den första observationen 7 januari 1610. Till en början kallade Galileo sin upptäckt Cosmica Sidera för att hedra sin beskyddare storhertigen Cosimo II de' Medici (1590–1621). På storhertigens förslag ändrade Galileo namnet till Medicea Sidera (de "mediceiska stjärnorna"), efter de fyra bröderna Medici: Cosimo, Francesco, Carlo, och Lorenzo. Upptäckten publicerades mindre än två månader efter den första observationen i den Venedigbaserade vetenskapliga publikationen Sidereus Nuncius.

Saturnus och några av de ljusstarkaste månarna. Titan är näst största månen i solsystemet.Titan upptäcktes den 25 mars 1655 av den nederländske astronomen Christiaan Huygens och var den första satelliten i solsystemet som upptäcktes efter Jupiters galileiska månar. Titan är den enda måne i solsystemet som har en tät atmosfär. Den täta atmosfären har förhindrat närmare studier av månens yta, men fram till 2017 undersöktes Titan av rymdsonden Cassini–Huygens och ny kunskap läggs till hela tiden.

Sommarsolstånd och midsommar

Klockan 18:38 dag når solen sin nordligaste punkt och sommarsolståndet inträffar. Många tror att midsommar och sommarsolståndet är samma sak men det är det inte riktigt. Midsommar är en högtid som vi firar dels till minne av Johannes Döparens födelsedag som den kristna kyrkan valt att förlägga just till midsommar och dels uppmärksammar vi att det är årets längsta dag. Midsommarafton är alltid en fredag och den kan infalla mellan 19 juni och 25 juni beroende på vilket datum fredagen har närmast sommarsolståndet medan midsommardagen är lördagen därpå. Det innebär att midsommar och sommarsolstånd oftast inte inträffar samtidigt. Men just i år gör det eftersom det är midsommarafton idag. I Emmaboda går solen upp kl. 04.05 och går ner 21.53

Solen syns mest just i dag på sommarsolståndet om det inte är mulet förstås.



Sommarsolståndet är som tidigare nämnts en exakt tid då solen når sin nordliga position och det innebär att dagen är som längst och natten som kortast. Det infaller alltid den 20,21 eller 22 juni beroende var på norra jordklotet man befinner sig. I år infaller den alltså i Sverige klockan 12:51 fredagen den 21 juni..

Om man befinner sig långt ner på södra halvklotet är det omvänt så till vida det är den längsta natten och kortaste dagen.

Efter i dag så vänder det sakta och vi går mot mörkare tider igen fram till Vintersolståndet som inträffar den 21 december då solen återigen börjar sin bana norrut. Men vi kommer i minst en månad till få njuta av ljusa sommarkvällar till glädje för många.

Astronomiska katastrofer då, nu och i framtiden- Del1

Solen och dess planeter och månar tror astronomerna bildades för 4.5 miljarder år sedan från gasmoln som genom sin gravitation formades till runda klot som svävar runt sin moderstjärna.
Även andra teorier finns till solsystemets uppkomst, http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/solsystemets-fodelse-0

Skillnaden mellan en sol och planet är ett en sol har en kraftig massa och en kärnfusion uppkommer som gör att himlakroppen alstrar så mycket energi att den avger värme och ljus. Av det överblivna materialet bildas så småningom planeter och dess månar. I vårt solsystem finns åtta kända planeter sedan Pluto degraderades till en dvärgplanet 2006 av IAU (Internationella Astronomiska Unionen).
Det intressanta med solsystemet är att många av planeterna och månarna har bildat egna världar helt olik varandra. Vi har de jordlika planeterna som ligger närmast solen: Merkurius, Venus, Jorden eller Tellus som Jorden heter på latin och Mars. Samtliga dessa fyra är olika varandra till struktur och egenskap. Merkurius är månlik och en planet som nästan saknar atmosfär och har en yta som är kratertäckt. Venus däremot är nästan lika stor som jorden och helt täckt av moln bestående av koldioxid och lite kväve. Jorden har också atmosfär men livsgivande sådan tillskillnad från Venus. Atmosfären består av kväve och syre och detta är en bidragande orsak till livets uppkomst på jorden. Mars har en atmosfär som är tunnare än jordens och som består av koldioxid. Mars är idag en livlös planet men ändå är intressant för forskarna när det gäller tidiga former av liv. Många av astronomerna tror att det finns fossila rester av liv på mars under marsytan och att det en gång flöt floder på mars. Man har upptäckt flodrännor på marsytan och har det en gång runnit vatten finns det stora möjligheter för ett tidiga liv på mars men ännu har man inte hittat något.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/14/planeterna-i-vart-solsystem

De yttre planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är helt olika de inre planeterna. Dessa kallas gasjättar som helt saknar yta, Jupiter är den klart största och består till största delen av väte. Saturnus, Uranus och Neptunus atmosfär består av väte, helium och metan. Dessa jätteplaneter omges av en mängd månar där många av dem är intressanta världar. Det finns fem kända dvärgplaneter enligt IAU, Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris och definitionen för en dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens definition en himlakropp, som ligger i en bana kring solen, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne. http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/solsystemets-5-dvargplaneter/

Asteroider eller småplaneter kallas små himlakroppar som har sin omloppsbana runt solen och blev över när solen, planeterna och månarna bildades. Mellan Mars och Jupiter finns asteroidbältet som en del forskare tror är resterna av en eller flera planeter som i solsystemet begynnelse kolliderade med varandra.
De tre största asteroiderna heter Pallas, Juno och Vesta och samtliga befinner sig i asteroidbältet. Bortom Neptunus bana finns Kuiperbältet som är ett mindre asteroidbälte. Här klassificeras även meteorerna in.
De sista objekten jag vill nämna är kometer som är himlakroppar som kretsar kring solen med olika långa omloppsbanor. Det finns två sorters kometer, kortperiodiska och långperiodiska beroende på omloppsbanans längd. När en komet närmar sig solen frigörs materia från kometkroppen så att en svans bildas. De allra flesta kometer är inte synliga för blotta ögat men några enstaka kan bli en fantastisk syn på natthimlen.
https://solsystemetshistoria.wordpress.com/2014/02/24/vad-ar-en-komet/

Detta var en bakgrundsbild av vad som finns ute i vårt närområde, solsystemet. Jorden är ingen isolerad planet utan en del av en större familj som bildades som jag tidigare nämnt för ca 4,5 miljarder år sedan. Vi upplever vår hemplanet som tillvarons medelpunkt eftersom vi bor och verkar här tillsammans med alla andra livsformer som lever och har levt på jorden. Vår planet är den enda plats i universum som vi vet hyser liv och det är den planet som vi kan studera livets uppkomst och utveckling. Forskarna tror att en stor betydelse för livets uppkomst på jorden beror på att livet bildades genom en serie astronomiska katastrofer. Den unga jorden utsattes från dag ett av ett bombardemang från ovan av överblivet material. Dessa påbyggde jordens massa som till slut bildade den jord och övriga planeter vi känner till. Forskarna har en teori av att organiskt material färdas i rymden med kometer och meteorer som när de slog ner på jorden gifte sig med jordens förutsättningar gav upphov till liv i ursoppan. Man har ju på jorden hittat liv i de allra ogästvänliga miljöerna där man har svårt att förstå hur livsbetingelserna någonsin fått fäste. Just detta faktum gör förutsättningarna för att fina utomjordiskt liv större och mer intressantare. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/livets-uppkomst

Kanske finns det liv på andra ställen i vårt solsystem. Om vi nu förutsätter att så är fallet har de som tror att livet kommer från olika meteor eller kometnedslag fått vatten på sin kvarn. För har livet uppstått på fler ställen i solsystemet så är nedslagsteorin en stor logiskt tänkbar orsak till livets uppkomst.

Vårdagjämning

I dag klockan 17:15 svensk tid inträffar vårdagjämningen som innebär att solen passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. I dag går solen i Emmaboda upp kl.05.58 och går ner 18.11

Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel inträffa när det är den 20 mars i Sverige medan det samtidigt  är den 21 mars i östra Asien

Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Detta innebär att de ljusa timmarna blir längre än vad nätterna är och solen står allt högre upp i himlen på oss som bor i norra halvklotet

Julens stjärna

En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.

Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.

Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.

Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".


Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.

Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.

Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.

Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.

Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds

Vintersolstånd

I dag är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. kl 17:28 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.31 och gick ner klockan 15.20,

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2016 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.

Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.

Årets bästa stjärnfall

Ett stjärnfall per minut. Det är frekvensen när årets vackraste meteorregn - Geminiderna - passerar jorden och lyser upp himlen.

Showen är som bäst natten till torsdag och meteorregnet pågår till och med söndagen den 17 december.
Geminiderna är ett återkommande fenomen som uppkommer på grund av att en fem kilometer bred, mystisk rymdsten – 3200 Phaethon – flyger förbi jorden varje år.

Efter sig har rymdstenen en svans av stoftpartiklar, och när jorden i sin bana runt solen flyger genom 3200 Phaethons svans så brinner partiklarna upp i jordens atmosfär – vilket visar sig i form av en svärm av stjärnfall. Astronomer menar att 3200 Phaethon kan vara en komet som har förlorat sin is och därför framstår som en asteroid.

I år passerar 3200 Phaethon jorden med ett avstånd på tio miljoner kilometer, vilket är det kortaste avståndet hittills sedan den upptäcktes år 1983.

Därför kommer astronomer i år använda meteorsvärmen till att studera 3200 Phaethon. Månen uppför sig exemplariskt
För att Geminiderna ska framstå som kraftigast behöver månen lysa svagt – annars är det svårt att få se de lysande stjärnfallen.

Just nu är månen lyckligtvis en tunn, avtagande halvmåne.
Bästa platsen att observera stjärnfallen ifrån är ute på landet – långt ifrån stadens ljusföroreningar. Om du befinner dig i en stad behöver du leta upp ett ställe där gatubelysning och ljuset från hus inte bländar din utsikt.

Höstdagjämning

I dag kl 22.02 passerar solen jordens ekvator på sin väg söderut och dag och natt är lika långa. Efter det blir dagarna kortare och nätterna längre för varje dag som går ända fram till Vintersolståndet 22 december då solen är som längst söderut och dagen som kortats. Sen vänder solen åter sin väg norrut igen. Vi går alltså mot mörkare tider nu och vintern är på väg.

Höstdagjämning är liksom vårdagjämningen ingen dag utan en exakt tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Höstdagjämningen inträffar t ex Sverige den 22 september medan det samtidigt är den 23:de på andra sidan jordklotet.

I verkligheten är denna höstdagjämning osynlig av många anledningar, men i astronomiprogrammet Stellarium kan man återge det. Höstdagjämningen infaller alltid i stjärnbilden Jungfrun.

Morgonens planetparad

I går nämnde jag om planetparaden som äger rum nu på kvällshimlen eller rättare sagt under dagen för det går inte att se eftersom solen är uppe. Med med programmet Stellarium kan man leka lite och visa hur det ser ut genom att ta bort dagsljuset. Motsvarigheten på morgonkvisten är som synes på bilden. Så här ser det ut i Emmaboda kl 06.30 om man tar bort ljusskenet från solen. Venus, Mars, Merkurius och den avtagande månen syns samtliga i stjärnbilden Lejonet.

Planetparad

Planetparad.Just nu i väster radar sig våra planetgrannar upp sig på himlen. Men det kan vi inte se i verkligheten då solen är uppe och det är molnigt. Men med Stellarium kan man återge hur det ser ut. :) och så här ser det ut. Klicka på bilden för att få en förstoring

Månen Titan

Månen Titan figurerade tack vare mig en kort stund på dagens lektion på Linneuniversitetet. På den här härliga bilden ser vi den jättestora månen Titan som visar sig framför Saturnus.Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes. Diametern är 5152 km.
Titan upptäcktes den 25 mars 1655 av den nederländske astronomen Christiaan Huygens och var den första månen i solsystemet som upptäcktes efter Jupiters galileiska månar. Titan är den enda måne i solsystemet som har en tät atmosfär Den täta atmosfären har förhindrat närmare studier av månens yta, men för närvarande undersöks Titan av rymdsonden Cassini–Huygens och ny kunskap läggs till hela tiden. Bilden är tagen av Cassinisonden.

Total solförmörkelse i USA

Årets astronomiska händelse blir för många den totala solförmörkelsen som korsar USA den 21 augusti 2017. Great American Eclipse som den kallats blir ett av världens mest omtalade astronomiska fenomen.

Förmörkelsen är total mellan 18:16 och 19:49 svensk tid. Den kan ses från ett smalt band som börjar vid Stillahavskusten i delstaten Oregon och som slutar vid Atlantkusten i närheten av Charleston, South Carolina. Totaliteten, förmörkelsens mest dramatiska del, varar som mest i 2 minuter och 40 sekunder, och lokaltid är mellan 10:16 och 14:47. På smidiga timeanddate.com/eclipse kan du lätt ta reda på när hur mycket förmörkelsen syns där du är.

Att skymta den partiella solförmörkelsen från Sverige är inte helt omöjligt – men nästan. Som bäst täcker månen inte ens en halv procent av solens yta, och det alldeles vid solnedgången. Sveriges bästa skådningsplats lär bli Lunneviken utanför Strömstad, eller möjligen Bastuknappen i nordligaste Värmland där riksgränsen svänger inåt. Nordjyllands västkust i Danmark är lite bättre, men Norges västkust med havshorisont i väster ger Skandinaviens bästa skådningsplats. Månen nuddar solens nedre kant under bara några minuter mellan 20:39 (i Stavanger) och 20:45 (Idre). 

källa:Populär astronomi

Stjärnkarta över Himlen i San Francisco, Kalifornien vid lunchtid lokal tid.Man ser den förmörknade solen vid stjärnbilden Lejonen (Leo)I närheten ser man planeterna Mars (röd prick) och Merkurius (lila prick)

Hans Alerstedt på Kafe Måsen i Torhamn

 I går var jag och Göran Johansson från Hönsalottas luffarmuseum och Kjell Åberg från Nybro i Torhamn och lyssnade på den förträfflige musiken Hans Alerstedt från Lindås när han framförde ett program med enbart Sven Ingvars låtar.
Platsen var idyllen vid Kafe Måsen och det blev en fantastisk kväll.  Hans Alerstedt höll på i nästan två och en halvtimma sjungades och berättandes anekdoter och kunskap om den store artisten Sven Magnusson som gick bort i våras, frontmanen i Sven Ingvars. Ett 70-talet besökare och ett gäng ladusvalor njöt av musiken. Torhamn ligger öster om Karlskrona vid Östersjöns strand.  

Sommarsolstånd

Klockan 06.24 i morgon bittt når solen sin nordligaste punkt och sommarsolståndet inträffar. Många tror att midsommar och sommarsolståndet är samma sak men det är det inte riktigt. Midsommar är en högtid som vi firar dels till minne av Johannes Döparens födelsedag som den kristna kyrkan valt att förlägga just till midsommar och dels uppmärksammar vi att det är årets längsta dag. Midsommarafton är alltid en fredag och den kan infalla mellan 19 juni och 25 juni beroende på vilket datum fredagen har närmast sommarsolståndet medan midsommardagen är lördagen därpå. Det innebär att midsommar och sommarsolstånd oftast inte inträffar samtidigt. I Emmaboda går solen upp kl. 04.05 och går ner 21.53

Solen syns mest just i dag på sommarsolståndet om det inte är mulet förstås.



Sommarsolståndet är som tidigare nämnts en exakt tid då solen når sin nordliga position och det innebär att dagen är som längst och natten som kortast. Det infaller alltid den 20,21 eller 22 juni beroende var på norra jordklotet man befinner sig. I år infaller den alltså i Sverige klockan 12:51 fredagen den 21 juni..

Om man befinner sig långt ner på södra halvklotet är det omvänt så till vida det är den längsta natten och kortaste dagen.

Efter i dag så vänder det sakta och vi går mot mörkare tider igen fram till Vintersolståndet som inträffar den 21 december då solen återigen börjar sin bana norrut. Men vi kommer i minst en månad till få njuta av ljusa sommarkvällar till glädje för många.

Månen med planeter i sikte

Just nu kan man se den kommande månen i söder tillsammans med Venus som syns som en stark ljusprick i nedre delen av bilden till höger.. Även Mars finns i närheten och för den med teleskop kan med glädje se Neptunus i närheten 
Bilden är tagen 16:03

Julens stjärna

En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.

Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.

Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.

Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".


Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.

Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.

Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.

Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.

Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds