Djurens barnkammare

Djuren har nu i stora hela fått sina små och där har djuren mycket gemensamt med att fostra och ta hand om sina ungar. Här är det ingen skillnad på växt och köttätare. 

Kräldjur och groddjur har en annan strategi när dom lägger sina ägg. Groddjuren är beroende av vattnet för sin förökning och i dom allra flesta fall med några undantag så måste äggen och ynglen klara sig själva efter befruktningen. Groddjurens uppväxt sker genom metamorfos. Ynglen ser inte ut som grodor utan en förvandling sker i takt med uppväxten likt många insekter. Hos groddjuren saknas endast puppstadiet. Grodynglen har gälar och äggen är mjuka och fuktiga i sig och tål inte att bli uttorkade. Groddjur har två olika blodomlopp beroende på vilket stadium i livet det är i. Ett yngelsteg och ett vuxensteg. Skillnaderna är tydliga, ynglens blodomlopp påminner till stora delar om det fiskar har. Två kammare pumpar blod genom hjärtat och gälarna där de blir syresatta. Sedan transporteras blodet runt kroppen och tillbaka till hjärtat i ett slag. I vuxenlivet förlorar groddjuren sina gälar och börjar utveckla lungor. De har ett hjärta som består av två hjärtkammare och två artärer. När hjärtkammaren pumpar det ej syresatta blodet genom lungartären till lungorna. Fortsatt interaktion mellan lungorna och blodet gör att det sedan pumpar syresatt blod genom hela kroppen. Mixande av två blodvätskor minimeras av anatomin av de olika kammarna


Kräldjuren har ungefär samma strategi när det gäller uppfostran som groddjuren. Men Kräldjuren har gått framåt i evolutionen och är inte beroende av att lägga sina ägg i vatten. Äggen har ett hårt skal där embryot utvecklas i.  Det finns också visa ormarter som t o m föder levande ungar. 

Alla fåglar lägger ägg och dom allra flesta tar hand om sina ungar, undantag finns b la gökar som lägger sina ägg i en värdfågels bo och låter värdfågelns föräldrar mata den. Gökungen kläcks först och knuffar bort värdfågelns egna ägg så att endast gökungen är kvar. Dom som tar hand om ungarna har olika strategier, från att föräldrarna ensam matar och fostrar sina ungar till dom fåglar som lever tillsammans i stora kolonier. Dock är det även där endast föräldrarna som matar sina egna ungar.

Däggdjuren föder i dom allra flesta fall levande ungar dvs ungarna utvecklas i honans kropp. Näbbdjur i Australien och myrpiggsvinet är dom enda däggdjuren som lägger ägg. Att kloakdjur lägger ägg upptäcktes först på 1880-talet av Haacke och Caldwell. Ägget är ungefär 15 millimeter stort, och har samma inre uppbyggnad som fåglarnas och kräldjurens ägg. Kroppens temperatur växlar mellan de olika kroppsdelarna. Myrpiggsvinet har en genomsnittlig kroppstemperatur av 28 °C, men i pungen är temperaturen 35 °C. Under vintervilan stiger kroppstemperaturen bara lite över luftens temperatur. Av kloakdjur finns idag bara två familjer, som lever i Australien, Tasmanien och Nya Guinea. Tre släkten och fem arter: Familjen Ornithorhynchidae, med en enda art Näbbdjuret (Ornithorhynchus anatinus). Familjen Tachyglossidae, myrpiggsvin med två släkten: kortnäbbiga myrpiggsvin (Tachyglossus) med en art, och långnäbbiga myrpiggsvin (Zaglossus) med tre arter. 

För moderkaksdjuren som är dom däggdjur som föder sina ungar har ungarnas utveckling nåt olika långt. Från Pungdjuren som föder nästan ett outvecklad foster till  t ex hovdjuren som föder näst intill färdiga individer. Ett föl eller kalv kan stå på egna ben kort efter födseln. Hur länge dräktigheten varar och antalet nyfödda ungar beror på artens levnadssätt. Hos arter med ungar som kort efter födelsen kan gå eller simma (till exempel partåiga hovdjur och valar) varar dräktigheten lång tid och honan föder bara en eller två ungar. Hos arter vars ungar inte är fullt utvecklade (till exempel rovdjur och gnagare) varar dräktigheten kortare tid och honan föder flera ungar åt gången. Så varar dräktigheten hos några arter av hamstrar bara 16 dagar och hos den afrikanska elefanten upp till 25 månader. Här finns även undantag, som till exempel människan.

Skillnad mot övriga djurgrupper så diar däggdjursungar i början av sitt levnad. Digivningen är mycket viktig för ungarna och för honan. Ungen får på ett enkelt sätt en fett- och näringsrik föda, så att den snabbt kan växa, men å andra sidan är ungen beroende av närheten till sin mor. Ammor, alltså honor som ger di åt ungar av andra honor, finns bara hos få arter, bland annat lejon. I de flesta fall resulterar digivningen även i en intensiv omvårdnad av ungarna och i starka relationer mellan ungar och modern. För honor betyder digivningen att de måste investera mycket tid och energi i ungarnas uppfostran.

I hästhagen

Hästen tilhör de uddatåiga hovdjuren som är den äldsta ordningen av dom två grupperna hovdjur som finns. Noshörning, tapir är två andra exempel på uddatåiga hovdjur som fortfarande finns. Det innebär att deras extremiteters huvudaxel går ner genom den tredje tån, till skillnad från partåiga hovdjur där huvudaxeln går mellan tå tre och tå fyra. Att dessa djur, som i utseende är rätt olika varandra, är släkt upptäcktes under 1800-talet av zoologen Richard Owen, som även skapade begreppet uddatåiga hovdjur ("odd-toed ungulates"). Alla arter är växtätare. Ordningens utbredningsområde har minskat betydligt under de senaste 20 000 åren. Hästar i fångenskap lever normalt 20-25 år, men ponnyer kan bli uppåt 30 eller till och med 40 år gamla. Dräktigheten varar 335-340 dygn. (11 månader)

Matdags i hästhagen

Små hästföl diar i början men börjar snart äta gräs på egen hand men modersmjölken är viktig ett bra tag till. 

Internationella kören

 Fyra visor som vi sjungit i kören under våren och sommaren

Under senvintern anslöt jag mig till Den internationella kören i Emmaboda under ledning av Emma Åhlander Hansson. Det är ett av bästa beslut jag har tagit för så mycket kunskap och glädje inom musikens värld hade jag inte annars haft någon möjlighet att uppleva. Att man dessutom fått lära känna andra är ett stort bonus. 

Vi över på tisdagskvällar och har under våren och sommaren haft konserter i Nybro, Emmaboda och Långasjö. Det bästa med kören är att det inte bara är en viktig social integrationsprojekt utan också en som jag skrev innan kunskapskälla inom musikens värld. Vi får lära oss om olika stämmor som t ex alt, tenor, bas mm, vi sjunger i kanon och lär oss om musikens grunder och mekanism. Vi började med Lilla snigel och slutade med Joakim uti Babylon av Carl Michael Bellman. Ett stort steg för oss men även väldigt stimulerande. Kören består av människor med olika bakgrund, allt från inhemska svenskar till nyanlända och vi har så roligt ihop. Nu tar vi sommarledigt och kör igång igen i mitten av augusti. Det ser jag fram emot-

Så olika men ändå så lika

 Här är två representanter för barnstadiet. Ett föl och en gässling.  Till utseendet är dom olika, en tillhör däggdjuren med deras egenskaper som päls, fyrbent, tänder mm, den andra tillhör fåglarnas värld med fjädrar, näbb, tvåbent, vingar mm.

Trots olikheterna finns det många likheter. Båda har sitt ursprung hos kräldjuren, däggdjuren är äldre än fåglarna och utvecklades under Trias. Denna anfader fanns i djurgruppen med det vetenskapliga namnet Cynodontia. De flesta medlemmar av Cynodontia föll offer för perm-trias-utdöendet där 70 procent av de landlevande ryggradsdjuren och många landlevande växter försvann från jorden. Den dominerande djurgruppen på jorden blev sedan härskarödlorna som senare utvecklades till dinosaurier, krokodiler, fåglar och andra djurgrupper. Efter en tid fanns av Cynodontia bara små nattaktiva arter kvar som främst hade insekter som föda.

Forskningen har visat att fåglarna utvecklades från små och mellanstora dinosaurier för ca. 100 miljoner år sedan kallade Coelurosaurier. Det finns ett antal bevis som stöder denna hypotes; flera likheter i skelettets morfologi, fossil av dinosaurier med fjädrar, ekologiska likheter och likheter i proteinsekvensen. Föreställningen att dinosaurier och fåglar är nära besläktade har varit den ledande teorin sedan John Ostrom beskrev den fågelliknande dinosaurien Deinonychus. Teorin har fått mer bäring genom upptäckten av befjädrade dinosaurier under 1990-talet och framåt. Det finns forskare som ifrågasätter att dinosaurierna är förfäder till fåglarna, och anser istället att fåglar härstammar från någon annan grupp med Archosaurier. 

Båda har samma skelettkonstruktion trots olika utseende där ryggraden är en av likheterna, båda livnär sig på växter och bildar flockar. Båda tar hand om sina ungar och beskyddande föräldrar. Båda är varmblodiga. Båda har lekfull barndom och båda har samma behov. Detta visar hur evolutionen kan utvecklas parallellt och hur djur anpassar sig till miljön och deras livegenskaper anpassas till djurets tillvaro. 

Tranor

Trana (Grus grus) är en fågel i familjen tranor (Gruidae) i ordningen tran- och rallfåglar (Gruiformes). Tranan är en stor långbent och långhalsad flyttfågel som häckar från Skandinavien och Östeuropa österut till norra Kina och östra Ryssland. På väg till sina häckningsplatser på våren uppsöker den specifikt utvalda lekplatser där den genomför en spektakulär parningsdans. Tranan har ett mycket stort utbredningsområde, en stor global population och kategoriseras som livskraftig av IUCN. Tranan förekommer i många myter, folkloristiska berättelser och som symbol. Läs mer: Trana

Dovhjort

Dovhjort (Dama dama) är ett hjortdjur som är mindre än kronhjorten. Troligen var arten före senaste istiden begränsad till södra Europa och Turkiet. Den ökade sedan sitt utbredningsområde till Centraleuropa, delvis med människans hjälp. Sedan blev arten introducerad i flera andra delar av världen. 
Läs mer om Dovhjort

Fälthare

Fältharen är som en korsning mellan ett rådjur och en råtta. Den räknades för till ordningen gnagare men tillhör nu en egen ordning Hardjur. Hardjur (Lagomorpha) är en ordning av däggdjur som omfattar de två familjerna harar och kaniner (Leporidae) med omkring 45 arter och familjen pipharar (Ochotonidae) med omkring 20 arter.[1] Harar och kaniner förekommer naturligt eller är inplanterade över nästan hela världen. De förhållandevis småväxta piphararna förekommer i Asien och västra Nordamerika.Läs mer: fälthare

Visent

 Att stå i närheten av visenter är en riktig upplevelse. Visenten är Europas största landlevande däggdjur och det märks. Endast älgen kan mäta sig med en fullvuxen visent. Visenter fanns i norden på istiden och var talrika på den europeiska kontinenten. Men människan utrotade djuret tillsamans med den andra stora oxarten Uroxen som försvann 1627. Efter första världskriget sköts de sista frilevande visenterna i Europa. I djurparker fanns då 56 exemplar kvar som härstammade från 12 djur, varav två från Skansen.

Med hjälp av djur från parker som Avesta och Eriksberg har stammen sakta byggts upp till drygt 4.600 djur, varav ca 3.000 som lever fritt.

I Polen finns flest vilda visenter, bland annat i det världsberömda reservatet Bialowieza i östra Polen där det finns närmare 500 stycken. Även i Ukraina, Vitryssland, Ryssland och Litauen finns vilda flockar. I bergskedjan Karpaterna i sydöstra Europa är målet på sikt att ha 5.000 frilevande visenter.

Lite överraskande finns det nu också en flock på den danska ön Bornholm som snart ska släppas ut för att hjälpa till med naturvården. Sedan i våren 2013 finns det till och med i Tyskland en flock i det fria i ett bergigt område bara några mil öster om Köln.

Sommaridyll

 Detta är sommar för mig. Fotograferat i Långasjö idag

Tranfamilj i Långasjö

För första gången i mitt liv har jag sett en tranunge och dess familj. Det skedde i dag utanför Långasjö

Mufflonfår

 Mufflonfåret är Europas enda vildfår och räknas som tamfårets anfader. Den härstammar från Sardinien, Korsika och från mellersta östern 
Läs mer om mufflonfåret

Skolavslutningstal

 I tre raka år 2008,09,10 fick jag äran att tala i Algutsboda kyrka. Det var när jag satt i bildningsnämnden under den mandatperioden. Det var en fantastisk upplevelse att ha den förmånen och privilegiet att önska eleverna, föräldrarna, lärarna och övrig personal en trevlig sommar och tacka dom för det gångna läsåret. Dessutom möjlighet att säga några väl valda ord som dom kan ha med sig i ryggsäcken i sommar.

Nu sex år senare fick jag mycket överraskande förfrågan att tala i Långasjö kyrka för politikens räkning. Jag sitter ju inte i bildningsnämnden längre. Det var bildningsnämndens ordförande Jan- Olof Jäghagen (S) som frågade mig om jag kunde tänka mig hålla avslutningstalet i Långasjö kyrka. Denna förfrågan kom under kommunfullmäktige i måndags och samma kväll så fick jag även Algutsboda kyrka på min lott. Naturligtvis tackade jag ja till detta hedervärda uppdrag utan några större tvekan. Så idag när skolvärlden firade årets skolavslutning så talade jag återigen i kyrkan och det var lika häftig upplevelse som det var sex år innan. 

Visenter

I Skallebo utanför Långasjö kan man se dessa vackra visenter. Visenter är som bekant Europas största landdjur och när man är nära dom så inser man hur stora dom är. Det är en häftig naturupplevelse.