måndag, juni 22, 2015

Vigg



















Bilden tagen den 22 juni, Färjestaden Öland

Vigg (Aythya fuligula) är en fågel som tillhör gruppen dykänder inom underfamiljen änder. Viggen är en ganska liten och kompakt dykand där den adulta hanen är kontrastrikt svart och vit med en tydlig hängande tofs på huvudet. Honan är brunaaktig och har en mindre tydlig tofs. Båda könen har gul iris och ljust gråblå näbb med svart näbbnagel. Viggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka i öster och merparten är flyttfåglar. Häckpopulationen i centrala, och nordvästra Europa är stannfåglar. Den övervintrar i Europa, Afrika och södra Asien. Den föredrar att häcka i grunda näringsrika sjöar och vikar men är ganska pragmatisk när det kommer till val av häckningsbiotop. Den lägger 8 till 10 ägg, som ruvas av honan i 25 dagar. Hanarna lämnar tidigt för att rugga och blir då flygoförmögna under en period. Ungarna blir flygfärdiga efter 45-50 dagar men kan lämna honan tidigare. Viggen har ett mycket stort utbredningsområde, populationen är mycket stor och utvecklingstrenden bedöms som stabil varför IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Viggen är en liten kompakt fågel med ganska lång hals. Dess mest signifikanta drag är tofsen i nacken som hos häckande hanar är lång och nedhängande men mer eller mindre synlig på båda könen och i alla dräkter. Näbben är kort och bred och blågrå till färgen, bredare mot spetsen som är svart. Fågelns totala längd är 40-47 cm och den har ett vingspann på 65-72 cm.

Den adulta hanen har svart huvud, bröst, ovansida och stjärt, medan sidorna, buken och undersidan av vingarna är vita. Ovansidan av handpennor och armpennor är vita med en tydlig svart avslutning som ett streck på vingkanten. Honan är färgad i olika nyanser av brunt, med en jämnt mörkbrun nyans på rygg och huvud och en ljusare brun på sidorna. Honans buk, undersida av vingar och ovansidan av handpennor och armpennor är vita, precis som på hanen.

Juvenilen är mattare gråbruna till färgen och påminner annars om honor.

Viggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka och västra Aleuterna i öster. Som sydligast häckar den lokalt i Spanien, norra Italien, norra Bosnien och Hercegovina och vid Donaus delta vid Svarta havet. Den är i merparten av sitt utbredningsområde en flyttfågel men i centrala, och nordvästra Europa är den till största delen en stannfågel. På vintern förekommer den lokalt i södra Europa, norra och centrala Afrika (så lång söderut som Kenya), Mellanöstern, Indien och Sydostasien, så långt söderut som norra Filippinerna. Vintertid kan den ibland uppträda utmed USA:s och Kanadas kuster. Den kan också vara härdig och bara dra sig bara undan isen och den ses ligga i stora flockar så långt norr ut som utanför Florø i Norge och vid sydvästra Island.


I Sverige är den på sommaren vanligast i Norrland och Sveriges östliga delar, men häckar i stort sett i hela landet. Merparten lämnar Sverige under vintern men vissa övervintrar i södra Sverige. Vigg nämns första gången i en svensk kontext 1611 av Sigfrid Aron Forsius då arten förmodligen bara fanns etablerad i Bottniska viken eller i landets norra delar. Under de senaste 150 åren har viggens utbredningsområde expanderat kraftigt åt väster och söder.Det dröjde till 1850-talet innan viggen på allvar etablerade sig i södra Sverige. Den riktigt stora ökningen skedde inte förrän in på 1910- och 1920-talet och viggen hade sina absoluta toppnoteringar mellan 1950- till mitten på 1970-talet. Det saViggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka och västra Aleuterna i öster.Som sydligast häckar den lokalt i Spanien, norra Italien, norra Bosnien och Hercegovina och vid Donaus delta vid Svarta havet.[1] Den är i merparten av sitt utbredningsområde en flyttfågel men i centrala, och nordvästra Europa är den till största delen en stannfågel. På vintern förekommer den lokalt i södra Europa, norra och centrala Afrika (så lång söderut som Kenya), Mellanöstern, Indien och Sydostasien, så långt söderut som norra Filippinerna.Vintertid kan den ibland uppträda utmed USA:s och Kanadas kuster. Den kan också vara härdig och bara dra sig bara undan isen och den ses ligga i stora flockar så långt norr ut som utanför Florø i Norge och vid sydvästra Island.

söndag, juni 21, 2015

Knipdyk i Emmaboda

Sommarsolstånd

Klockan 18:38 dag når solen sin nordligaste punkt och sommarsolståndet inträffar. Många tror att midsommar och sommarsolståndet är samma sak men det är det inte riktigt. Midsommar är en högtid som vi firar dels till minne av Johannes Döparens födelsedag som den kristna kyrkan valt att förlägga just till midsommar och dels uppmärksammar vi att det är årets längsta dag. Midsommarafton är alltid en fredag och den kan infalla mellan 19 juni och 25 juni beroende på vilket datum fredagen har närmast sommarsolståndet medan midsommardagen är lördagen därpå. Det innebär att midsommar och sommarsolstånd oftast inte inträffar samtidigt. Men just i år gör det nästan deet eftersom det är midsommardagen var i går. I Emmaboda går solen upp kl. 04.05 och går ner 21.53












Solen syns mest just i dag på sommarsolståndet om det inte är mulet förstås.



Sommarsolståndet är som tidigare nämnts en exakt tid då solen når sin nordliga position och det innebär att dagen är som längst och natten som kortast. Det infaller alltid den 20,21 eller 22 juni beroende var på norra jordklotet man befinner sig. I år infaller den alltså i Sverige klockan 12:51 fredagen den 21 juni..

Om man befinner sig långt ner på södra halvklotet är det omvänt så till vida det är den längsta natten och kortaste dagen.


Efter i dag så vänder det sakta och vi går mot mörkare tider igen fram till Vintersolståndet som inträffar den 21 december då solen återigen börjar sin bana norrut. Men vi kommer i minst en månad till få njuta av ljusa sommarkvällar till glädje för många.

tisdag, juni 16, 2015

Tre knipor

Först var dom bara en, sen två och nu är dom tre stycken. Dom vackra kniphonorna trivs i Bjurbäcken och ER-sjön. Nu blir det spännande att se om det blir ungar. Bilden togs i går.

måndag, juni 15, 2015

Lyckebyån vid Lindåsmaden
















Lindåsmaden, 15 juni  kl.13:43


















Lindåsmaden, 15 maj kl.15.43



Då var det dags att sparka igång den åttonde platsen som jag ska skildra under ett år. Det är en spännande plats i söder om Lindås där Lyckebyån rinner förbi och några gånger per år svämmar ån över sina breddar. Det är de ni ser på den första månadsbilden av Lindåsmaden. Här ska jag fotografera i mitten av varje månad under ett år så ni får se årstidsväxlingarna tydligt.

Lindåsmaden, 15 april kl 13.21

söndag, juni 14, 2015

En dag i juni

När man traskar runt får man inte bara fin motion utan också fina bilder med sig hem. Bilderna är tagna i dag runt i ER-sjön i Emmaboda


 När inte vattenfontänen i ER-sjön funkar så är plattformen idealisk som viloplats för änderna














En spanande gråsparv














Pionerna är vackra














Mamman tar täten 

lördag, juni 13, 2015

Fem argument för att bevara Vita huset


  1. Historiska aspekten. Disponentvilla till Emmaboda tapetfabrik som brann ner 1968. Byggd på 1920-talet. Viktig del i Emmabodas industrihistoria och nämnd i Emmaboda kommuns kulturhistoriska program som en viktig byggnad. Intill Bjurbäcken på Krysseboda bys mark återuppfördes fabriken år 1921 som Emmaboda Tapetfabrik. Driften moderniserades och tapetfabriken blev en av de viktigaste arbetsplatserna i Emmaboda. Här arbetade uppåt 40 personer. Tapetfabriken totalförstördes den 10 september 1968 i en brand, som troligen orsakades av ett fel i en elledning. Trots en massiv räddningsinsats med sammanlagt femtio brandmän gick det inte att rädda den torra träbyggnaden. Värdet av det förlorade i branden uppskattades till närmare fyra miljoner kronor. Tapetfabriken återuppfördes inte och numera på den platsen finns busshållplats för eleverna till Bjurbäcksskolans högstadie. Vita huset är den sista bevarande resten från den epoken
  2. Kulturaspekten- Musik i Emmaboda var en legendarisk förening som hade sitt högkvarter här. Dom arrangerade jazz, vis, progg konserter och festivler på 60-70-80-talet vid folkets hus parken med många av den tidens storheter och detta drog folk till Emmaboda. Här i huset har många ungdomar haft sina replokaler genom åren
  3. Verksamhet i dag- Här har varit både fritidshem, fritidsgård och förskola genom åren. I dag håller förskolan Tillfället till här. Huset är i gott skick men visst behövs det lite finjustering här och där men det är inget ruckel som många vill få det till
  4. Framtiden- Vita huset har många möjliga användningsområden. Från fortsatt förskoleverksamhet, inrättande av ett ungdomens hus som kommunen faktisk en gång beslutat att inrätta men ännu inte hittat en lämplig byggnad. Koloniområde, kulturhus, museum. mm. Det är bara fantasin som sätter stopp för användningsområderna. Så det är inte enbart av nostalgiska skäl som jag vill bevara huset utan jag har även blicken mot framtiden. Det är ett slöseri som inte kan värderas i pengar om man river huset
  5. Naturen. Huset ligger naturskönt och den kommer också försvinna vid en rivning. Här har man tidigare haft höns där barnen haft möjlighet att få färska ägg till frukost och till pannkakssmeten. Möjligheter finns att utnyttja en vackra naturen i den framtida verksamheten.
 Detta är några argument till varför jag tycker att Vita huset ska bevaras för framtiden. Låt dom barn som ska gå in den nya förskolan även få glädje av Vita huset i framtiden.










fredag, juni 12, 2015

Tranor i Åfors

I dag fick jag se två tranor flyga över Åfors



Minerva i Kalmar

Minerva är ett 130 meter långt fartyg som kan ta upp till 350 passagerare och anlöpte Kalmar hamn under dagen
Minerva byggdes som spionfartyget Okean 1989 i det dåvarande Sovjetunionen. Efter sammanbrottet såldes skrovet 1994 till det brittiska bolaget Swan Hellenic, uppger Helsingborgs Dagblad.

Det italienska varvet T.Mariotti S.p.A. i Genua byggde om båten till kryssningsfartyg. 1996 blev fartyget klart.