fredag, juni 21, 2019

Sommarsolstånd och midsommar

Klockan 18:38 dag når solen sin nordligaste punkt och sommarsolståndet inträffar. Många tror att midsommar och sommarsolståndet är samma sak men det är det inte riktigt. Midsommar är en högtid som vi firar dels till minne av Johannes Döparens födelsedag som den kristna kyrkan valt att förlägga just till midsommar och dels uppmärksammar vi att det är årets längsta dag. Midsommarafton är alltid en fredag och den kan infalla mellan 19 juni och 25 juni beroende på vilket datum fredagen har närmast sommarsolståndet medan midsommardagen är lördagen därpå. Det innebär att midsommar och sommarsolstånd oftast inte inträffar samtidigt. Men just i år gör det eftersom det är midsommarafton idag. I Emmaboda går solen upp kl. 04.05 och går ner 21.53












Solen syns mest just i dag på sommarsolståndet om det inte är mulet förstås.



Sommarsolståndet är som tidigare nämnts en exakt tid då solen når sin nordliga position och det innebär att dagen är som längst och natten som kortast. Det infaller alltid den 20,21 eller 22 juni beroende var på norra jordklotet man befinner sig. I år infaller den alltså i Sverige klockan 12:51 fredagen den 21 juni..

Om man befinner sig långt ner på södra halvklotet är det omvänt så till vida det är den längsta natten och kortaste dagen.


Efter i dag så vänder det sakta och vi går mot mörkare tider igen fram till Vintersolståndet som inträffar den 21 december då solen återigen börjar sin bana norrut. Men vi kommer i minst en månad till få njuta av ljusa sommarkvällar till glädje för många.

tisdag, juni 18, 2019

Astronomiska katastrofer då, nu och i framtiden- Del1


Solen och dess planeter och månar tror astronomerna bildades för 4.5 miljarder år sedan från gasmoln som genom sin gravitation formades till runda klot som svävar runt sin moderstjärna.
Även andra teorier finns till solsystemets uppkomst, http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/solsystemets-fodelse-0

Skillnaden mellan en sol och planet är ett en sol har en kraftig massa och en kärnfusion uppkommer som gör att himlakroppen alstrar så mycket energi att den avger värme och ljus. Av det överblivna materialet bildas så småningom planeter och dess månar. I vårt solsystem finns åtta kända planeter sedan Pluto degraderades till en dvärgplanet 2006 av IAU (Internationella Astronomiska Unionen).
Det intressanta med solsystemet är att många av planeterna och månarna har bildat egna världar helt olik varandra. Vi har de jordlika planeterna som ligger närmast solen: Merkurius, Venus, Jorden eller Tellus som Jorden heter på latin och Mars. Samtliga dessa fyra är olika varandra till struktur och egenskap. Merkurius är månlik och en planet som nästan saknar atmosfär och har en yta som är kratertäckt. Venus däremot är nästan lika stor som jorden och helt täckt av moln bestående av koldioxid och lite kväve. Jorden har också atmosfär men livsgivande sådan tillskillnad från Venus. Atmosfären består av kväve och syre och detta är en bidragande orsak till livets uppkomst på jorden. Mars har en atmosfär som är tunnare än jordens och som består av koldioxid. Mars är idag en livlös planet men ändå är intressant för forskarna när det gäller tidiga former av liv. Många av astronomerna tror att det finns fossila rester av liv på mars under marsytan och att det en gång flöt floder på mars. Man har upptäckt flodrännor på marsytan och har det en gång runnit vatten finns det stora möjligheter för ett tidiga liv på mars men ännu har man inte hittat något.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/14/planeterna-i-vart-solsystem

De yttre planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är helt olika de inre planeterna. Dessa kallas gasjättar som helt saknar yta, Jupiter är den klart största och består till största delen av väte. Saturnus, Uranus och Neptunus atmosfär består av väte, helium och metan. Dessa jätteplaneter omges av en mängd månar där många av dem är intressanta världar. Det finns fem kända dvärgplaneter enligt IAU, Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris och definitionen för en dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens definition en himlakropp, som ligger i en bana kring solen, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne. http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/solsystemets-5-dvargplaneter/

Asteroider eller småplaneter kallas små himlakroppar som har sin omloppsbana runt solen och blev över när solen, planeterna och månarna bildades. Mellan Mars och Jupiter finns asteroidbältet som en del forskare tror är resterna av en eller flera planeter som i solsystemet begynnelse kolliderade med varandra.
De tre största asteroiderna heter Pallas, Juno och Vesta och samtliga befinner sig i asteroidbältet. Bortom Neptunus bana finns Kuiperbältet som är ett mindre asteroidbälte. Här klassificeras även meteorerna in.
De sista objekten jag vill nämna är kometer som är himlakroppar som kretsar kring solen med olika långa omloppsbanor. Det finns två sorters kometer, kortperiodiska och långperiodiska beroende på omloppsbanans längd. När en komet närmar sig solen frigörs materia från kometkroppen så att en svans bildas. De allra flesta kometer är inte synliga för blotta ögat men några enstaka kan bli en fantastisk syn på natthimlen.
https://solsystemetshistoria.wordpress.com/2014/02/24/vad-ar-en-komet/

Detta var en bakgrundsbild av vad som finns ute i vårt närområde, solsystemet. Jorden är ingen isolerad planet utan en del av en större familj som bildades som jag tidigare nämnt för ca 4,5 miljarder år sedan. Vi upplever vår hemplanet som tillvarons medelpunkt eftersom vi bor och verkar här tillsammans med alla andra livsformer som lever och har levt på jorden. Vår planet är den enda plats i universum som vi vet hyser liv och det är den planet som vi kan studera livets uppkomst och utveckling. Forskarna tror att en stor betydelse för livets uppkomst på jorden beror på att livet bildades genom en serie astronomiska katastrofer. Den unga jorden utsattes från dag ett av ett bombardemang från ovan av överblivet material. Dessa påbyggde jordens massa som till slut bildade den jord och övriga planeter vi känner till. Forskarna har en teori av att organiskt material färdas i rymden med kometer och meteorer som när de slog ner på jorden gifte sig med jordens förutsättningar gav upphov till liv i ursoppan. Man har ju på jorden hittat liv i de allra ogästvänliga miljöerna där man har svårt att förstå hur livsbetingelserna någonsin fått fäste. Just detta faktum gör förutsättningarna för att fina utomjordiskt liv större och mer intressantare. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/livets-uppkomst

Kanske finns det liv på andra ställen i vårt solsystem. Om vi nu förutsätter att så är fallet har de som tror att livet kommer från olika meteor eller kometnedslag fått vatten på sin kvarn. För har livet uppstått på fler ställen i solsystemet så är nedslagsteorin en stor logiskt tänkbar orsak till livets uppkomst.

måndag, december 03, 2018

söndag, december 02, 2018

lördag, december 01, 2018

fredag, november 09, 2018

Kristallnatten- Ondskan trappas upp

I dag för 80 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.

Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.

En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.

Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.

















Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.












Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.

Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen

söndag, april 01, 2018

Påsk

Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Påsk i olika religioner:

Judendomen:

Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.

Kristendomen:

Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.

Tidpunkten för firandet:

Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.

Många kloka män har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påsk-kalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt sen  då påskdagen infaller 20 april. Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.