måndag, december 03, 2018

söndag, december 02, 2018

lördag, december 01, 2018

fredag, november 09, 2018

Kristallnatten- Ondskan trappas upp

I dag för 80 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.

Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.

En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.

Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.

















Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.












Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.

Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen

söndag, april 01, 2018

Påsk

Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Påsk i olika religioner:

Judendomen:

Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.

Kristendomen:

Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.

Tidpunkten för firandet:

Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.

Många kloka män har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påsk-kalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt sen  då påskdagen infaller 20 april. Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.

tisdag, mars 20, 2018

Vårdagjämning

I dag klockan 17:15 svensk tid inträffar vårdagjämningen som innebär att solen passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. I dag går solen i Emmaboda upp kl.05.58 och går ner 18.11



Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel inträffa när det är den 20 mars i Sverige medan det samtidigt  är den 21 mars i östra Asien

Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Detta innebär att de ljusa timmarna blir längre än vad nätterna är och solen står allt högre upp i himlen på oss som bor i norra halvklotet

söndag, februari 25, 2018

Guld till lag Hasselborg, brons till Stina Nilsson och Ryssland vann guld i hockey

I OS sista tävlingsdag tog Sverige sitt sjunde OS-Guld i dessa olympiska spel. Lag Hasselborg mötte värdnationen Sydkorea i damernas curlingfinal. Sverige tog hem guldet med 8-3 efter att ha tagit kommandot halvvägs in. Sverige gjorde en tidig miss i omgång ett och hamnade i 1-0-underläge. Men i den tredje omgången kunde Sverige plocka hem två poäng och Sydkorea började visa lite nerver. Sverige stal en poäng i både omgång fem och sex. De bäddade sedan för segern i omgång sju när de gick ifrån till 7-2. I 9:e omgången kom ytterligare en poäng för svenskorna, 8-3, och Sydkorea gav upp.

Stina Nilsson skrällde på tremilen och hade en tuff bronskamp med Ingvild Flugstad Östberg. De var samtidigt in på upploppet. Nilsson gjorde en bättre sista kurva och flög fram mot det sensationella bronset. Efter målgång verkade inte Stina Nilsson förstå att hon körde hem ett brons - med tanke på att Teresa Stablober kört fel flera gånger. Sprintmästaren Nilssons insats är sensationell över så lång distans. Hon hade draghjälp av Ingvid Flugstad Östberg och siktade uppåt mot pallen som hon nådde efter den taktiska körnining. Norskan Marit Björgen, 37, stod i särklass och vann den klassiska masstarten över 30 km överlägset. I sin sista OS-start på avslutningsdagen tog Björgen sitt åttonde OS-guld och är tidernas bäste vinterolympier. Björgen tog spetsen direkt och grillade fältet. Charlotte Kalla var den som försökte hänga med längst men fick ge sig strax före första milen. Silvret knep finskan Krista Pärmäkoski.

Tyskland var minuten från en historisk och mycket överraskande seger i OS-finalen mot OAR (Ryssland). Tysklands Jonas Müller sköt in 3-2 med drygt tre minuter kvar av tredje perioden. Ryssarna kom dock ikapp och med 55 sekunder kvar av ordinarie tid lyckades Nikita Gusev få in kvitteringen till tre lika i numerärt underläge. Karill Kaprizov blev stor matchhjälte för ryssarna när han satte det avgörande målet 09.40 in i förlängningen efter att Tyskland åkt på en utvisning. Senast ryssarna vann OS-guld i hockey var i Albertville 1992. Målskyttar för OAR (Ryssland): Nikita Gusev 2 Vyacheslav Voynov, Kirill Kaprizov. Målskyttar Tyskland: Felix Schutz, Dominik Kahun, Jonas Muller..