onsdag, augusti 16, 2017

Elvis Presley






















Den 16 augusti 1977 var första dagen i årskurs sju på Bjurbäcksskolan för mig och mina klasskamrater.
När jag kom hem på eftermiddagen nåddes jag av beskedet att Elvis Aaron Presley var död - vid endast 42 års ålder.
Jag gick ut i trädgården och satte mig på stentrappan och grät.
Det är 40 år sedan och visst finns det många fantastiska artister, men det finns bara en kung.
Min barndom präglades i stor utsträckning av en djup fascination för Elvis och det var högtid när det visades Elvis-filmer på TV - för att inte tala om den legendariska, direktsända Hawaii-konserten 1973.
Då var jag inte fullt medveten om alla nyanser i den enastående historien om den fattige pojken från Tupelo, Mississippi, men det var ändå något som gick igenom bruset; något som sade att det här var något långt utöver det vanliga.
På jobbet har jag den legendariska rosa Cadillacen - i modellutförande, förstås - stående i fönstret. Det går inte en dag utan beröringspunkter med Elvis; hans musik och hans alltför korta liv.
Lyckligtvis hör vi idag betydligt mindre av nedsättande omdömen om "Elvismackor" och den övervikt som blev en följd av tung medicinering med cortizon.
Borta är de gräsliga anklagelserna om att Elvis skulle ha varit rasist. En fullkomligt horribel anklagelse som vittnade om betydande okunskap eftersom det var i den svarta musiken och bland den afroamerikanska befolkningen i Memphis, Tennessee som den unge enstöringen fann sin tillhörighet.
Han var en stor filantrop, en stor människa, och jag sörjer honom allt jämt.

Peter Lejon, Långelycke

söndag, augusti 13, 2017

Gamla skolan i Moshultamåla.

 Skolan i skogen – Vilhelm Mobergs barndomsskola i Påvelsmåla byggdes på 1870-talet och låg mitt inne i skogen. Här gick Moberg mellan 1906 – 1912. På 1930-talet började skolan bli ganska omodern, och dessutom låg den ocentralt efter ny skolroteindelning, då Askaremåla och Skrämbohult numera tillhörde Skruvs skolrote i Ljuder. Efter många diskussioner, om både tomtfråga och utförande på byggnaden, beslöt Algutsboda kommun att uppföra en ny skolbyggnad med lärarbostad i ena halvan. 

Tomten köptes av John Pettersson i Moshult. Den nya skolan kom på så sätt att ligga på gränsen mellan byarna Moshult och Moshultamåla. Till Höstterminen 1936 stod skoldelen inflyttningsklar. Alltså var vårterminen 1936 sista terminen som det undervisades i den gamla skolan. Den nya skolan är numera vandrarhem i Moshult då skolverksamheten upphörde 1958 då den nya skolan stod färdig i Broakulla. 


Den gamla skolan flyttades på 1960-talet så småningom från sitt gamla läge i Påvälsmåla till sitt nuvarande läge i Moshultamåla. Byggnaden är numera ett skolmuseum och samlingslokal. . Bilderna är tagna idag.





fredag, augusti 11, 2017

Turkiets begäran av utlämning av Hamza Yalcin måste avslås

Den svensk-turkiske journalisten Hamza Yalcin greps i förra veckan i Spanien efter att Turkiet fått till stånd en internationell efterlysning mot honom för organisering av terrorism. Hamza Yalcin har länge varit en röst mot det repressiva Turkiet under Erdogan, bland annat som chefredaktör för den socialistiska tidningen Odak Dergisi.

Yasmine Posio Nilsson, ledamot i utrikesutskottet (V), uttrycker skarp kritik mot behandlingen av Hamza Yalcin:

”Gripandet av Hamza Yalcin i Barcelona visar hur Erdoğans attacker mot pressfriheten och försök att tysta all opposition sträcker sig långt utanför landets gränser. Vänsterpartiet förutsätter att spanska och svenska myndigheter agerar för att säkerställa att Hamza Yalcins rättigheter respekteras och att Turkiets begäran om utlämning avslås. Uppgifterna om att Hamza Yalcin misshandlats i samband med gripandet måste också utredas.

Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter ökat i Erdoğans Turkiet. Gripanden av människorättsförsvarare, oppositionella och journalister är en av anledningarna till att Turkiet finns på plats 155 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.”

Den nya hälsocentralen

Mångmiljonbygget mitt i Emmaboda fortgår. Här ska en ny hälsocentral stå färdigt i början av 2019.
Själva byggnaden kommer bli 4 500 kvadratmeter stor, och ska innehålla hälsocentral och öppenvårdsmottagning för psykiatri på entréplanet. På andra våningen kommer folktandvård, distriktsrehabilitering och familjecentral bestående av barnhälsovård, mödrahälsovård och öppen förskola att husera. Byggnaden kommer även utrustas med cirka 100 kvadratmeter utvändiga solceller.






Betraktelse i sommartid

Vi är hemkomna från bad i Färjestaden och kinamat i Kalmar.
Platsen där vi badar nedanför bron nås via en vinglig, men ändå stabil brygga. Det är fin sandbotten och långgrunt.
Längst ut på bryggan har närboende satt fram två bekväma bänkar, och att sitta där efter ett välsignat skönt bad är en fristad från allt som annars har en benägenhet att häva sig på nacken och pressa ner ansiktet i ett kvävande tunnelseende.

Jag vet inte om det hinner bli fler bad på den här platsen i sommar, men jag har i alla fall bestämt mig för att bevara känslan av lätthet när det blir höst och jag ännu en gång uppmanar mig själv att sätta upp gränser för mitt engagemang eftersom det ofta tenderar att skada min relation till framför allt barnen.

Jag är dessvärre en sådan person som aldrig tror att någonting någonsin är gott nog. Varje gång dessa tankar förpestar mitt liv ska jag minnas frihetsenklaven längst ut på "vingelbryggan" i Färjestaden. Jag ska plocka fram känslan av viktlöshet och gunga fram på en evig våg som inte berörs av människans imaginära, och faktiska, otillräcklighet.
Jag är faktiskt för bra på det jag gör för att känna mig usel. Den lille gossen som mest pratade med sig själv ska under återstoden av resan söka tilliten och samtidigt lägga en vitglödgad förbannelse på otillräckligheten


Peter Lejon, Långelycke

måndag, augusti 07, 2017

söndag, augusti 06, 2017

En nyfiken ko


Fågelresturangen i Brösttorp har öppet

Att ha en fågelbord med massa godsaker för fåglarna lockar många av dom till "restaurangen". Här är det hos mina vänner Johanna Josefsson och Thomas Davidsson som bor på Brösttorps gård utan Tving i Blekinge.På bilderna som togs i går syns entita, gråsparv och talgoxe. 







En dag i Augusti

 Nu är det bara storleken som skiljer ungarna från de vuxna gässen. Det har gått tre månader sedan ungarna kläcktes och nu har dom de vuxnas fjäderdräkt. Nu ska ungarna bara växa till sig för att klara sin kommande första vinter.






Göingegetter

En mycket gammal lantras som ett tag antogs vara utdöd, men 1978 hittades två getter i Göingebygden i norra Skåne. Flera år senare fann man ytterligare en get av den gamla stammen i Blekinge.

Från dessa getter härstammar den drygt 400 stora populationen som fi nns idag. Rasen beskrivs fortsatt som akut utrotningshotad. Tillsammans med jämtgeten och lappgeten
är den här rasen den sista resten av de många lantrasgetter som en gång fanns i Sverige.

Färgen på Göingegeten varierar, men oftast är den vit, grå eller fl äckig i vitt, grått eller beige. Enstaka djur kan bli helt svarta. Göingegeten är medelstor, en bock kan väga 80 kilo och geten är något mindre.

Geten kallades förr "fattigmansko" eftersom även fattiga familjer hade råd att hålla en get för att få mjölk och kött. Raggen från getterna blandades med fårull för att sticka strumpor; raggsockor. Getterna kunde också användas som dragdjur till små kärror av den som inte hade råd med häst eller oxe.

I Småland var getterna förr så vanliga att hela landskapet fick öknamnet Getapulien. Bilderna är tagna 170805 på Brösttorp gård utanför Tving i Blekinge.








Gäss och ankor i Bröstorps gård

Skånegås är Sveriges största och tyngsta lantrasgås. Den gamla skånska tamgåsen är relativt snabbvuxen och lättgödd. De är goda ruvare och föräldrar. Förutom brungråa partier på huvud, hals, rygg och lår är fjäderdräkten vit. Det är fullt normalt att brokigheten varierar kraftig. tMan anser att det är troligt att svenska soldater i trettioåriga kriget har importerat så kallade nordtyska "Pommerngåsen", då Pommern under stormaktstiden var svenskt, till Skåne. Där kan den tyska lantgåsrasen ha korsats med den ursprungliga skånska lantrasen.

Första besättning av den nya skånska stamgåsen tillhörde Mårten Olsson, vilken redan 1870 köpte i gäss från byarna Hunneberga och Vomb. Olssons gäss blev upphov till dagens stam av skånegäss och kallas "Harlösa-stammen". Denna avlades medvetet på mycket stora gäss. .


Löpanka, även kallad löpand, indisk löpand, indisk löpanka eller indisk löpare, är en ras av anka, det vill säga en domesticerad and. Den har en mycket upprätt kroppsställning och istället för att vagga fram så tenderar den att springa. Löpankan är vit, brun eller spräcklig och är en ganska liten anka med en kroppsvikt på cirka 2 kilo. Löpankan härstammar från Ostindien och importerades till Europa vid mitten av 1800-talet. Löpankan hålls främst för äggproduktion och kan ha en årsproduktion av upp till 150 ägg.


lördag, augusti 05, 2017

Nordsvensk häst

Den nordsvenska brukshästen är en hästras som utvecklats i Sverige ur gamla skandinaviska arbetshästar som utvecklades ur den primitiva skogshästen. Nordsvensken är idag populär som ridhäst, körhäst och även fortfarande inom jordbruk eller skogsbruk.

Nordsvensken som är en kallblodshäst går tillbaka till de gamla skandinaviska lantraserna och är nära släkt med norska dölehästen. Dessa lanthästar härstammade ifrån den primitiva skogshästen, precis som de flesta europeiska kallblodshästar. Fram till slutet av 1800-talet var de nordsvenska hästarna en blandning av flera importerade raser, även  fullblodshäst men sedan även tyngre raser. Men den nordsvenska hästen var ändå nära att försvinna eftersom hästen var alldeles för lätt för jordbruk. Mer inblandning av tyngre kallblodshästar skulle hjälpa men avelsarbetet tog tid och på flera veterinärers inrådan startades avelsföreningar för rasen så att den inte skulle försvinna. Föreningarna arbetade för att bygga upp en nya inhemsk ras med de nordsvenska hästarna som fanns kvar och förbättra dem med Dölehästar. Från och med år 1890 tilläts endast korsningar med Dölehästar. Mer om nordsvensken läses här. Bilderna är tagna i dag utanför Nävragöl i Blekinge.