onsdag, december 25, 2019

Julens stjärna

En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.

Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.









































Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.

Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".


Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.

Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.

Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.

Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.

Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds

tisdag, december 24, 2019

Tomten

Tomten kan också kallas tomtevätte, och i Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse eller goanisse (jfr uttrycket Nisse god dräng), ursprungligen ett noanamn. På svenska finns även puke som är en smådjävul, pyske är en liten människa, hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska dHomovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland.

















Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till "sin" gård. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, gråa kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och ladugård.

Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.

















Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttens skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretiskt med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.

Två personer som format många svenskars bild av tomten är Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv, vilka ännu finns i nytryck.

















Jultomten, som på kontinenten oftast kallas något i stil julmannen eller sankt Nikolaus, lånades in till Sverige under andra halvan av 1800-talet, främst från Tyskland, och har mest utseendet gemensamt med gårdstomten. Tidigare var det julbocken som skötte julklappsutdelningen. Jultomten har hjälp av tomtenissar, som i engelskspråkiga länder är alver (elves) och oftast har gröna kläder.

källa: Wikipedia

Tre olika sorters jul

1. Den Fornnordiska julen

Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.

Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.


2. Den kristna julen


Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.

I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.

Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.

Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).

I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.
 
















3. Den sekulära julen

Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.

Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.

Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.

Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.

Lucka 24

måndag, december 23, 2019

söndag, december 22, 2019

Lucka 22

Vintersolstånd

I dag är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. kl 05:19 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.32 och gick ner klockan 15.20,

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2016 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.

Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.


lördag, december 21, 2019

torsdag, december 19, 2019

måndag, december 16, 2019

söndag, december 15, 2019

lördag, december 14, 2019

fredag, december 13, 2019

Paraskavedekatriafobi

Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.

Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.

Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.

Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)

Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruations-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).

En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändå, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.

Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?

I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag. Nästa gång den trettonde infaller på en fredag är i mars 2020

Lucka 13

torsdag, december 12, 2019

måndag, december 09, 2019

söndag, december 08, 2019

lördag, december 07, 2019

fredag, december 06, 2019

torsdag, december 05, 2019

onsdag, december 04, 2019

tisdag, december 03, 2019

måndag, december 02, 2019

söndag, december 01, 2019

söndag, november 10, 2019

Merkuriuspassage























Merkurius korta avstånd från Solen gör att planeten ofta är svår att se från jorden, eftersom den befinner sig bakom solen eller inte syns på grund av solens strålar skiner så starkt.

Men när jorden, Merkurius och solen befinner sig på en linje den 11 november 2019 kan man här i Sverige följa den lilla planetens vandring framför solskivan – från klockan 13:35 till dess att solen går ned och efter det slutar passagen kl 19:04

En Merkuriuspassage inträffar cirka 13-14 gånger varje sekel och det kan gå 3,5-13 år mellan varje passage.

Den senaste Merkuriuspassagen inträffade i maj 2016, men nu måste vi vänta ända till november 2032 när passagen den 11 november 2019 är över.

En Merkuriuspassage uppstår när jorden, Merkurius och solen befinner sig på en linje. Det inträffar sällan eftersom Merkurius bana runt solen lutar sju grader i förhållande till jordens bana runt solen.

De båda planeternas banor korsas dock vid två punkter på den så kallade nodlinjen, som är en skärningslinje mellan Merkurius bana, jordens bana och solen. De två punkterna kallas därför också för noder.

Eftersom det tar 88 dagar för Merkurius att ta ett varv runt solen passerar den lilla planeten jordens bana var 44:e dag – en gång som kallas uppstigande nod samt en gång då den kallas nedåtgående nod.

För att en Merkuriuspassage ska inträffa ska jorden och Merkurius passera nodlinjen samtidigt eller i princip samtidigt i den så kallade nedre konjunktionen – det vill säga då Merkurius befinner sig framför solen i förhållande till jorden

.Observera också att det är viktigt att använda rätt skyddsutrustning mot solstrålarna när du ska titta på solen för att se Merkuriuspassagen, annars kan du skada dina ögon. Kom ihåg att använda särskilda skyddsglasögon för att titta mot solen eller ha ett ordentligt solfilter på ditt teleskop eller din kikare.
Bilderna är tagna med hjälp av Stellarium hur det kommer se ut i morgon

lördag, november 09, 2019

Ondskan trappas upp- Kristallnatten 1938

I dag för 81 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.

Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.

En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.

Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.

















Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.












Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.

Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen

onsdag, september 11, 2019

En ödesmättad dag

Den 11 september kommer för alltid vara inpräntad i våra historiska böcker som en ödesmättad dag.I dag 1973 störtades i Chile den demokratisk valde presidenten Salvador Allende av general Augusto Pinochet och efter det följde 17 år av blodig militärdiktatur. Under Pinochets militärregim förbjöds samtliga politiska partier samt alla organisationer utanför hans kontroll. Enligt uppgift så blev tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljda, torterade, avrättade, mördade eller försvunna. Minst 3 500 människor dödades. 1 500 är fortfarande "försvunna".

Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 är mer kända för allmänheten. Tre kapade flygplan slog ner i USA:s ekonomiska (world trade center) och militära (Pentagon) hjärtan med många dödsoffer som följd. Ett fjärde flygplan som hade Vita huset som mål störtade på ett fält i Pennsylvania. Spektakulära bilder kablades ut över hela världen med två brinnande tvillingtorn och t o m de andra planet som kraschade mot det södra tornet skedde i direktsändning. Sen kollapsade de två tornen även det i direktsändning och fasan blev påtaglig för oss alla som såg händelserna. Sammanlagt dog 2 986 i de olika händelserna den dagen. Världen blev inte detsamma efter den dagen.

Den 11 september 2003 avled vår utrikesminister Anna Lindh (s) av skadorna hon fick av knivattacken dagen innan. Knivöverfallet skedde på NK i Stockholm mitt under slutskedde av EMU valet. Anna Lindh var som regeringens utrikesminister starkt engagerad på JA-sidan. Hon var en stark offentlig person som var älskad av de allra flesta även av politikska motståndare. Den som höll i kniven hette Mijailo Mijailović som senare dömdes till livstid för mordet på Ahistornna Lindh. Mordet på Anna Lindh chockade oss alla. Det kändes så overkligt och allt känndes plötsligt så litet.

lördag, augusti 24, 2019

Uranus



















Kvällarna blir allt mörkare och stjärnhimlen blir allt synligare. Uranus är knappt synlig för blotta ögat men har man ett teleskop eller tillgång till Stellarium som i detta fall kan man på kvällskvisten se planeten lågt i öster på väg upp i himlavalvet. Planeten befinner sig mellan fiskarna och vädurens stjärnbilder.

Uranus är den sjunde planeten från solen. Uranus är en av solsystemets fyra jätteplaneter - Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus - och är av ungefär samma storlek som Neptunus. Planetens diameter är ungefär 50 000 km (ca 4 gånger så stor som jordens) och massan cirka 14,5 jordmassor. Planetens rotationsaxel har en lutning på hela 98 grader, vilket innebär att planeten snarast ”rullar” genom rymden på sin bana runt solen. Det tar 84 år för Uranus att fullborda ett varv runt solen. På grund av Uranus lutning ger det mycket märkliga dygn och år. Under ungefär halva banan får nordpolen hela tiden solljus och det är sommar norr om ekvatorn. Sommaren följs av en 42 år lång vinter med norra halvklotet ständigt i natt eftersom det är vänt bort från solen.

Dygnets längd kan vara olika beroende på var på Uranus man befinner sig. Vid polerna varar ett dygn från soluppgång till soluppgång i 42 jordår alltså 1/2 uranusår. Men i närheten av ekvatorn mätt från soluppgång till soluppgång är ett dygn 17 timmar.

Att Uranus har ett ringsystem har varit känt sedan 1977 när planeten passerade framför (ockulterade) en stjärna. Ringarna försvagade då stjärnljuset mätbart. Det slutgiltiga beviset kom när Voyager 2, som passerade Uranus 1986, skickade bilder som visade ett system av inte mindre än elva ringar. Upptäckten var viktig, eftersom man tidigare trodde att ringsystem runt planeter var något ganska ovanligt. Ringarna består av egna separata ringar likt Saturnus.

Uranus har i dagsläget tjugosju bekräftade månar, varav de fem största heter Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon. Månarna har fått sina namn efter rollfigurer i William Shakespeares och Alexander Popes verk.

Uranus satellitsystem är det som har minst massa av satellitsystemen hos jätteplaneterna. Den sammanlagda massan hos de fem största månarna är till exempel mindre än hälften av Tritons.

Den största månen, Titania, har en radie på endast 788,9 km, eller hälften av månens, eller något mer än Rhea, Saturnus näst största måne. Det gör Titania till den åttonde största månen i solsystemet. 

söndag, augusti 18, 2019

Jupiter och Saturnus

Jupiter och Saturnus med några av dess månar. I dag syns de när solen gått ner och det är klart väder lågt i söder. Jupiter i Skorpionens stjärnbild och Saturnus i Skyttens stjärnbild. I en stjärnkikare syns det så här.
I astronomiprogramet Stellarium är det aldrig mulet och därifrån är bilderna tagna

Jupiter med de galliska månarna Ganymedes är den största månen i solsystemet.De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna". Upptäckten anses betydelsefull för astronomin, då det var det första ovedersägliga beviset på himlakroppar som inte gick i omloppsbana runt jorden.

Galileo gjorde den första observationen 7 januari 1610. Till en början kallade Galileo sin upptäckt Cosmica Sidera för att hedra sin beskyddare storhertigen Cosimo II de' Medici (1590–1621). På storhertigens förslag ändrade Galileo namnet till Medicea Sidera (de "mediceiska stjärnorna"), efter de fyra bröderna Medici: Cosimo, Francesco, Carlo, och Lorenzo. Upptäckten publicerades mindre än två månader efter den första observationen i den Venedigbaserade vetenskapliga publikationen Sidereus Nuncius.


Saturnus och några av de ljusstarkaste månarna. Titan är näst största månen i solsystemet.Titan upptäcktes den 25 mars 1655 av den nederländske astronomen Christiaan Huygens och var den första satelliten i solsystemet som upptäcktes efter Jupiters galileiska månar. Titan är den enda måne i solsystemet som har en tät atmosfär. Den täta atmosfären har förhindrat närmare studier av månens yta, men fram till 2017 undersöktes Titan av rymdsonden Cassini–Huygens och ny kunskap läggs till hela tiden.

torsdag, augusti 15, 2019

Fyra gånger har naturen skapat djur som har utvecklat flygförmåga.

Fyra gånger har naturen skapat djur som har utvecklat flygförmåga. Tre av de finns kvar än idag. Insekterna var först, sen kom flygödlorna, sen fåglarna och senast fladdermössen. Samtliga fyra är lika till funktionen men olika till konstruktionen

























De flesta fullvuxna insekter är utrustade med ett eller två par vingar. De främre sitter alltid på andra leden av mellankroppen och de bakre på tredje leden. Ibland är ett eller bägge vingpar förkrympt och ibland finns inga vingar alls, till exempel hos arbetsmyror. Varje vinge består av två med varandra sammanvuxna kitinhinnor, som hålls utspända av förgrenade kitinlister.


Flygödlorna var de första ryggradsdjuren som hade förmåga till aktiv flykt. De anses generellt ha varit skickliga flygare. De hade stora vingar som bildades av skinn. Pterosauriernas hand hade fyra fingrar, den femte var tillbakabildad. De första tre fingrarna var korta kloförsedda. Det fjärde (ringfingret) var starkt utvecklat, längre än över- och underarmen och uppbar vingen, som till skillnad från hos fladdermöss enbart uppbars av just detta fingrer. Det har funnits hundratals olika arter som varit kapabla att flaxa och många har även haft förmågan till svävande glidflykt.

Flygödlorna utvecklades i slutet av trias för omkring 190 miljoner år sedan, och förekom då endast i det som senare kom att bli Europa. Under Juratiden börjar de förekomma på alla kontinenter. Till en början ökade artvariationen, och de förekom i storlek från en sparv upp till en örns storlek. Vanliga arter under denna period var den svanslösa Pterodactylus och den med lång svans försedda Rhamphorhynchus, båda i storlek ungefär som en mås. Under yngre krita minskar artdiversifieringen, samtidigt utvecklas jätteformer som Pteranodon med ett vingspann på upp till 7-8 meter och Quetzalcoatlus med ett vingspann på upp till 12-14 meter, det största flygande djuret som någonsin levat-


























Det som särskiljer fåglar från alla andra djur är deras fjäderdräkt. Karakteristiskt för nutida fåglar är dessutom att de har en näbb utan tänder, att de lägger ägg med hårda skal, har hög metabolism, ett hjärta med fyra kamrar, spolformade kroppar, och ett lättviktigt men starkt skelett. Alla fåglar har främre extremiteter som utvecklats till vingar. Flygning är det främsta sättet att förflytta sig för de flesta fågelarter och används för häckning, födosök, för att undkomma predatorer och, hos många arter, för att förflytta sig mellan häckningsområde och övervintringsområde. Fåglarna har på olika sätt anpassat sig till flygning, bland annat med ett lättviktigt skelett, två stora flygmuskler och modifierade framben (vingar).. 

Vingens form och storlek bestämmer i allmänhet fågelns flygningstyp. Många fåglar kombinerar driven, flaxande flykt med mindre energiintensiv svävande flykt. Omkring 60 befintliga fågelarter saknar flygförmåga, liksom många utdöda fåglar. Flygoförmåga uppstår ofta hos fåglar på isolerade öar, troligen på grund av begränsade resurser och frånvaro av landrovdjur. Fastän de saknar flygförmåga använder pingviner liknande muskulatur och rörelser för att "flyga" genom vattnet, liksom alkor, liror och strömstarar.


De flesta fåglars anatomi, fysionomi och fysiologi är anpassade för flygning och aerodynamiken spelar därför stor roll. Lyftkraften får fåglar genom en kombination av vingens form, precis som på ett flygplan, och genom att flaxa med vingarna. Fågelns vingrörelser alstrar en kraft som för den framåt men de alstrar också virvelströmmar, vorticitet, som lyfter fågeln. Vid låga hastigheter är det framför allt vingens rörelse nedåt som alstrar lyftkraft men ju högre hastighet fågeln har desto större lyftkraft alstras även vid den uppåtgående vingrörelsen. De fjädrar som driver fågeln framåt i flykten är vingpennorna. De kraftigaste musklerna hos fåglar är de som svarar för vingrörelserna och dessa muskler är fästade vid den stora bröstbenskammen. Till skillnad från hos exempelvis människor och hästar förekommer det inte någon fysiologisk förändring i rörelsemekanik när fågeln växlar från långsam till snabb rörelse, utan skeendet är kontinuerligt och utan någon abrupt förändring av muskelrörelser eller vingslagsmönster.


För att stabilisera luftströmmar på ovan- och undersidan av vingen, mest vid låghastighetsflygning för att öka manöverdugligheten används Alula eller lillvingen. Det är en liten grupp fjädrar som sitter ovanför vingknogen på fågelns vinge. Alula utgörs av två till sex breda och styva fjädrar som ligger ovanpå varandra med den minsta fjädern överst och innerst mot kroppen. Dessa fjädrar skapar en sorts stel bladliknande funktion och de sitter fast på det enda rörliga benet på fågelns hand, motsvarande människans tumme, vars ben annars är sammanvuxna. Alula används framförallt vid start och landning.





















Fladdermössen varierar i storlek från de med en längd på bara omkring 3 centimeter och en vikt på 2 till 3 gram (till exempel trynfladdermus, Craseonycteris thonglongyai) till sådana med ett vingspann på närmare 1,5 meter och en vikt på 1,5 kilogram (hos flyghundar). Gemensamt för alla arterna är vingarna, som består av hud utspänd mellan kroppssidorna och armens förlängda fingrar, utom tummen, som hos flertalet arter är fri och försedd med en klo. Hos flyghundar har även den andra tån (pekfingret) en klo. Dessutom finns flygmembran mellan bakbenen som ofta är fäst vid en broskig hälsporre (calcar). Svansen (om så finns) kan vara inbäddad i denna hud. Det tunna flygmembranet innehåller blodkärl, muskler och nerver.

Allmänt har fladdermöss päls på buken och på ryggen, och hos några arter täcker den även delar av flygmembranet. Hos de flesta arterna är grundfärgen brun- eller gråaktig med hår som kan vara enfärgad eller som kan ha två eller tre olikfärgade avsnitt.

fredag, juni 21, 2019

Sommarsolstånd och midsommar

Klockan 18:38 dag når solen sin nordligaste punkt och sommarsolståndet inträffar. Många tror att midsommar och sommarsolståndet är samma sak men det är det inte riktigt. Midsommar är en högtid som vi firar dels till minne av Johannes Döparens födelsedag som den kristna kyrkan valt att förlägga just till midsommar och dels uppmärksammar vi att det är årets längsta dag. Midsommarafton är alltid en fredag och den kan infalla mellan 19 juni och 25 juni beroende på vilket datum fredagen har närmast sommarsolståndet medan midsommardagen är lördagen därpå. Det innebär att midsommar och sommarsolstånd oftast inte inträffar samtidigt. Men just i år gör det eftersom det är midsommarafton idag. I Emmaboda går solen upp kl. 04.05 och går ner 21.53












Solen syns mest just i dag på sommarsolståndet om det inte är mulet förstås.



Sommarsolståndet är som tidigare nämnts en exakt tid då solen når sin nordliga position och det innebär att dagen är som längst och natten som kortast. Det infaller alltid den 20,21 eller 22 juni beroende var på norra jordklotet man befinner sig. I år infaller den alltså i Sverige klockan 12:51 fredagen den 21 juni..

Om man befinner sig långt ner på södra halvklotet är det omvänt så till vida det är den längsta natten och kortaste dagen.


Efter i dag så vänder det sakta och vi går mot mörkare tider igen fram till Vintersolståndet som inträffar den 21 december då solen återigen börjar sin bana norrut. Men vi kommer i minst en månad till få njuta av ljusa sommarkvällar till glädje för många.

tisdag, juni 18, 2019

Astronomiska katastrofer då, nu och i framtiden- Del1


Solen och dess planeter och månar tror astronomerna bildades för 4.5 miljarder år sedan från gasmoln som genom sin gravitation formades till runda klot som svävar runt sin moderstjärna.
Även andra teorier finns till solsystemets uppkomst, http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/solsystemets-fodelse-0

Skillnaden mellan en sol och planet är ett en sol har en kraftig massa och en kärnfusion uppkommer som gör att himlakroppen alstrar så mycket energi att den avger värme och ljus. Av det överblivna materialet bildas så småningom planeter och dess månar. I vårt solsystem finns åtta kända planeter sedan Pluto degraderades till en dvärgplanet 2006 av IAU (Internationella Astronomiska Unionen).
Det intressanta med solsystemet är att många av planeterna och månarna har bildat egna världar helt olik varandra. Vi har de jordlika planeterna som ligger närmast solen: Merkurius, Venus, Jorden eller Tellus som Jorden heter på latin och Mars. Samtliga dessa fyra är olika varandra till struktur och egenskap. Merkurius är månlik och en planet som nästan saknar atmosfär och har en yta som är kratertäckt. Venus däremot är nästan lika stor som jorden och helt täckt av moln bestående av koldioxid och lite kväve. Jorden har också atmosfär men livsgivande sådan tillskillnad från Venus. Atmosfären består av kväve och syre och detta är en bidragande orsak till livets uppkomst på jorden. Mars har en atmosfär som är tunnare än jordens och som består av koldioxid. Mars är idag en livlös planet men ändå är intressant för forskarna när det gäller tidiga former av liv. Många av astronomerna tror att det finns fossila rester av liv på mars under marsytan och att det en gång flöt floder på mars. Man har upptäckt flodrännor på marsytan och har det en gång runnit vatten finns det stora möjligheter för ett tidiga liv på mars men ännu har man inte hittat något.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/14/planeterna-i-vart-solsystem

De yttre planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är helt olika de inre planeterna. Dessa kallas gasjättar som helt saknar yta, Jupiter är den klart största och består till största delen av väte. Saturnus, Uranus och Neptunus atmosfär består av väte, helium och metan. Dessa jätteplaneter omges av en mängd månar där många av dem är intressanta världar. Det finns fem kända dvärgplaneter enligt IAU, Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris och definitionen för en dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens definition en himlakropp, som ligger i en bana kring solen, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne. http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/solsystemets-5-dvargplaneter/

Asteroider eller småplaneter kallas små himlakroppar som har sin omloppsbana runt solen och blev över när solen, planeterna och månarna bildades. Mellan Mars och Jupiter finns asteroidbältet som en del forskare tror är resterna av en eller flera planeter som i solsystemet begynnelse kolliderade med varandra.
De tre största asteroiderna heter Pallas, Juno och Vesta och samtliga befinner sig i asteroidbältet. Bortom Neptunus bana finns Kuiperbältet som är ett mindre asteroidbälte. Här klassificeras även meteorerna in.
De sista objekten jag vill nämna är kometer som är himlakroppar som kretsar kring solen med olika långa omloppsbanor. Det finns två sorters kometer, kortperiodiska och långperiodiska beroende på omloppsbanans längd. När en komet närmar sig solen frigörs materia från kometkroppen så att en svans bildas. De allra flesta kometer är inte synliga för blotta ögat men några enstaka kan bli en fantastisk syn på natthimlen.
https://solsystemetshistoria.wordpress.com/2014/02/24/vad-ar-en-komet/

Detta var en bakgrundsbild av vad som finns ute i vårt närområde, solsystemet. Jorden är ingen isolerad planet utan en del av en större familj som bildades som jag tidigare nämnt för ca 4,5 miljarder år sedan. Vi upplever vår hemplanet som tillvarons medelpunkt eftersom vi bor och verkar här tillsammans med alla andra livsformer som lever och har levt på jorden. Vår planet är den enda plats i universum som vi vet hyser liv och det är den planet som vi kan studera livets uppkomst och utveckling. Forskarna tror att en stor betydelse för livets uppkomst på jorden beror på att livet bildades genom en serie astronomiska katastrofer. Den unga jorden utsattes från dag ett av ett bombardemang från ovan av överblivet material. Dessa påbyggde jordens massa som till slut bildade den jord och övriga planeter vi känner till. Forskarna har en teori av att organiskt material färdas i rymden med kometer och meteorer som när de slog ner på jorden gifte sig med jordens förutsättningar gav upphov till liv i ursoppan. Man har ju på jorden hittat liv i de allra ogästvänliga miljöerna där man har svårt att förstå hur livsbetingelserna någonsin fått fäste. Just detta faktum gör förutsättningarna för att fina utomjordiskt liv större och mer intressantare. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/livets-uppkomst

Kanske finns det liv på andra ställen i vårt solsystem. Om vi nu förutsätter att så är fallet har de som tror att livet kommer från olika meteor eller kometnedslag fått vatten på sin kvarn. För har livet uppstått på fler ställen i solsystemet så är nedslagsteorin en stor logiskt tänkbar orsak till livets uppkomst.