söndag, mars 08, 2020

Internationella kvinnodagen- 110 års kamp för kvinnans rättigheter


I dag kommer många kvinnor att få frukost på sängen av sina livskamrater, eller få blommor som just i dag är givna med extra omtanke. Det är inget fel i det, absolut inte men det behöver man inte ha en speciell dag för att skänka en tanke åt våra kvinnor utan denna omtanke bör ske dagligen.

Den 8 mars som är den Internationella kvinnodagen är så mycket större än så och till skillnad från ex mors dag har denna dag en stark politisk koppling som uppmärksammar kvinnans situation världen över.

Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet uppmärksammas också av FN och i många länder är det en nationell helgdag.

Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. Alltså för 105 år sedan. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.

En historisk översikt:Den internationella kvinnodagen är berättelsen om vanliga kvinnor som har skapat historia: kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män. I det gamla Grekland uppmanade Lysistrate till sexstrejk mot männen för att få slut på kriget. Under den franska revolutionen ville kvinnorna i Paris ha ”frihet, jämlikhet och broderskap” och marscherade till Versailles för att kräva rösträtt.Idén med en internationell kvinnodag uppkom för första gången vid sekelskiftet som i industriländerna var en period med expansion, turbulens, stor befolkningstillväxt och radikala ideologier.
Nedan följer en kort kronologi över de viktigaste händelserna.

1909
Den första nationella kvinnodagen firades i hela USA den 28 februari enligt en förklaring från det amerikanska socialistpartiet. Kvinnor i USA fortsatte att fira dagen den sista söndagen i februari fram till 1913.

1910
Under ett möte i Köpenhamn som arrangerades av Socialist International instiftades en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Förslaget antogs enhälligt av mer än 100 kvinnor från 17 olika länder, bl.a. av de tre första kvinnliga medlemmarna av Finlands parlament. Inget bestämt datum för kvinnodagen sattes.

1913-1914
Som en del av fredsrörelsen, som började spira innan och början av första världskriget, firade ryska kvinnor sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar.


1917
Två miljoner ryska soldater dog i kriget och ryska kvinnor valde återigen den sista söndagen i februari till att strejka för ”bröd och fred”. De politiska ledarna var emot strejken, men kvinnorna fortsatte. Resten är historia: fyra dagar senare tvingades tsaren att abdikera och den provisoriska regeringen gav kvinnor rösträtt. Den historiska söndagen var den 23 februari enligt den julianska kalendern som då användes i Ryssland, och den 8 mars enligt den gregorianska som användes överallt. Sedan dess har den internationella kvinnodagen fått en ny global betydelse för kvinnor i både utvecklade och utvecklingsländer. Den växande internationella kvinnorörelsen som stärkts av fyra världskonferenser i FN-regi, har haft stor betydelse för det gemensamma arbetet för kvinnors rättigheter, bl.a. kvinnors rätt att delta i den politiska och ekonomiska utvecklingen. Den internationella kvinnodagen är alltmer ett tillfälle att tänka tillbaka på de framsteg som nåtts, att kräva förändringar och att fira de kvinnor som med mod och beslutsamhet har spelat en avgörande roll i utvecklingen av kvinnans rättigheter.


FN:s roll
Mycket få av de ämnen som har behandlats av FN har fått större och bredare stöd än kampen för att främja och skydda kvinnors lika rättigheter. FN-stadgan som undertecknades i San Fransisco 1945 var det första internationella avtalet som fastslog jämlikhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Sedan dess har organisationen hjälpt till att skapa en rad historiska internationellt antagna handlingsprogram, normer och mål för att främja kvinnors status över hela världen.

Under årens lopp har FN:s arbete för kvinnor ägt rum på fyra olika områden:
- stärkande av juridiska åtgärder
- mobilisering av opinion och internationellt engagemang
- utbildning och forskning
- hjälp till utsatta grupper.

Idag är principen i FN:s arbete att samhällets mest allvarliga sociala och ekonomiska eller politiska problem inte kan lösas på ett hållbart sätt utan världens kvinnors fulla deltagande och bemyndigande.

söndag, februari 09, 2020

Stormvarning

Under kommande dygn varnas det för storm i Kalmar län och Öland där SMHI utfärdar en klass 2 varning gällande Öland

VARNING KLASS 2 STORMBYAR
Kalmar län, Öland

  • Från söndag eftermiddag mycket hårda vindbyar. Söndag kväll till och med natt mot måndag stormbyar
  • Intensitet: Sydvästlig vind med mycket hårda vindbyar 21-24 m/s. Från kvällen stormbyar 25-27 m/s.
  • Kommentar: Vinden avtar till måndag morgon

VARNING KLASS 1 MYCKET HÅRDA VINDBYAR
Kalmar län utom Öland

  • När: Söndag kväll och natt mot måndag
  • Var: I den södra delen
  • Intensitet: Syd- eller sydvästlig vind med mycket hårda vindbyar upp till 22 m/s.
Klass 2 varning även utfärdad för hela västkusten, Skåne och Gotland och Klass 1 varning för Västra Götaland, Småland och Blekinge

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Väderläget:
Ett omfattande lågtryck närmar sig västerifrån och i samband med detta blir det riktigt blåsigt med stormbyar med början utmed Västkusten. Framåt kvällen även i Skåne samt på Öland och Gotland. Kraftigt regn drar också in över västra Götaland, där man lokalt kan få regnmängder upp mot varningsnivån som ligger på 35 mm.

Även i en stor del av Götaland samt över delar av Stockholms län väntas mycket hårda vindbyar. I Dala- och södra Norrlandsfjällen väntas också blåsigt väder och här dessutom snöfall.

Snöfallet berör även övriga Norrland och från ikväll fram till måndag morgon främst i norra Norrland väntas större mängder nysnö. I delar av östra Norrland övergår snöfallet helt eller delvis i regn och här stor risk för ishalka i samband med regn som faller på kalla vägbanor.

Kulingvarning är utfärdad på samtliga farvatten, vinden bidrar även med att vattenståndet på västkusten och i Bottniska viken stiger. I sydvästra Östersjön sjunker däremot vattenståndet.

Uppdaterad idag klockan 11:47



måndag, januari 27, 2020

Vi glömmer aldrig förintelsens offer

Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, av sovjetiska trupper. Omvärlden fick se vilket helvete 12 år av nazistiskt styre hade skapat.


50 år senare högtidlighölls minnet av förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över förintelsens offer.

Jag fick i april 2010 möjlighet att lyssna på Benny Grunfeld som besökte Emmaboda.  Till minnet av alla de som dödades av det nazistiska våldet så publicerar jag artikeln jag skrev då. Vi ska alltid bekämpa nazismen  och rasismen var den än visar sig Vi glömmer aldrig förintelsens offer.


I eftermiddag hade jag förmånen att få lyssna till Benny Grünfeld som föreläste för Bjurbäcksskolans årskurs nio i deras Polenprojekt där man under läsåret läser om Nazism och dess historia och som slutar med en Polenresa där man besöker b la dödslägret Auschwitz. Benny Grünfeld överlevde helvetet och döden i Auschwitz.







Benny Grünfeld föddes i Rumänien 1928 och flyttade sen till Ungern. Under andra världskriget bodde han med sina två bröder och sin mamma och pappa i Koloszvar, numera Bluj i Ungern, som då var ockuperat av tyskarna.

- En morgon i maj 1944, knackade det på dörren och en ungersk polis, beordrade oss att inom en timme stå på gatan, endast med det vi orkade bära för att evakueras till ett säkrare område. Men vi skulle transporteras med tåg till arbets- och förintelselägret i Auschwitz, säger Grunfeld.

Det blev en fruktansvärd resa tillsammans med 4000 andra judar. På resan dog många av de vidriga förhållandena som rådde i tågvagnarna utan mat och vatten. Med minnesteckningar som han själv gjort varvad med bilder lotsar Benny oss genom denna fasansfulla tid. Han minns allt som hände och försöker verkligen få oss att uppleva med alla våra sinnen, t o m hur bränt människokött kan lukta.

Väl inne i Auschwitz fördelades de av en tysk SS-läkare. Det fanns 3000 SS-soldater och 22 SS-läkare, som bestämde vilka som skulle överleva. Kvinnor med barn samt äldre, gasades ihjäl omedelbart. De män som såg friska ut skickades till olika arbetsläger och fabriker. De som inte fick en dödsdom bodde under omänskliga förhållanden i överfulla baracker och en ständig brist på mat. Sen fick man slavarbeta utan att knappt få mat eller vatten. Att sjukanmäla sig var det inte tal om. De som inte orkade eller blev sjuka gasades eller sköts ihjäl. Över 4000 människor i hans transport, delades upp och några få, han och en av hans bröder överlevde. Hans yngsta bror, då 12 år och hans far avrättades.

Med stor och hemsk detaljrikedom berättade Benny Grünfeld om dödslägret. Bland annat berättar han utan omsvep hur pedofiler bland nazisterna avrättade en tonårspojke som de inte kunde komma överens om. Om hur han tvingades se på när vakter slog ihjäl hans kamrat med spadskaft. Om den där dagen då hans kamrater, alla tonåringar, tvingades in i gaskammaren och dödades. Om de tre tillfällena han undgick döden tack vare hans kurragömma lek, hans talangfullenhet för teckning och en hel del tur. Han tecknade vykort, födelsedagskort och julkort, som han sålde till en SS-man.

- SS-mannen gillade mina teckningar och sålde teckningarna, till kollegor och civilpersoner. På så sätt överlevde jag. Hans bror överlevde för att han var skicklig som guldsmed och tillverkade smycken som en kvinnlig fångvakt sålde. Vi kunde också äta i smyg av de ruttna matresterna som blev över till grismat från köket.

Han berättade om resan från Auschwitz till den tyska fabriken i Tyringen som man genomförde till fots och med järnväg. Många dog av törst och kylan under färden. Där arbetade han skift och monterade V 1-raketerna som Hitler skulle krossa Storbritannien Men förhållandena där var inte bättre än de i dödslägret. Avrättningar skedde godtyckligt när vakterna så önskade. Att t ex. sitta för länge på toan kunde leda till hängning Att lämna arbetet utan tillåtelse gav också dödstraff.

När ryssarna invaderade Tyskland i början av 1945, befriades de överlevande. Men många var mer död än levande efter ett liv i misär. De första dagarna dog 15 000 judar i dysenteri och andra sjukdomar. Benny Grunfeld, hans äldre bror och andra medfångar åt av de skira skotten från nyutslagna björkar för att överleva.

Sommaren 1945 kom han till Sverige med en sjuktransport. Efter en tid av rehabilitering i Karlskrona, flyttade han flera år senare till Luleå. Han arbetade som flygtekniker för SAS, 1961-1962. Numera åker han runt till skolor och berättar med stark röst om sina upplevelser. Han visar sin arm där numret A 8979 inristat, Han bestämde när han var mitt uppe i det hemska att han måste överleva för att vittna om nazismens grymhet och hans möten med eleverna ger intryck. Ingen av de som lyssnar på honom lämnar föreläsningen oberörd.


















1995 gav han ut boken Tonåring i Hitlers dödsläger i samarbete med Magnus Henriksson och Olle Häger. En bok som blivit ett viktigt dokument om förintelsen och som ger en inblick i ett av de många hemska och fasansfulla människoöden som drabbades av nazismen.

Slutligen vill jag tacka Anders Brattström som är lärare på Bjubräcksskolan för att han ringde mig så jag fick möjlighet att besöka föreläsningen i Emmaboda Folkets Hus.