Under kommande dygn varnas det för storm i Kalmar län och Öland där SMHI utfärdar en klass 2 varning gällande Öland
VARNING KLASS 2 STORMBYAR
Kalmar län, Öland
- Från söndag eftermiddag mycket hårda vindbyar. Söndag kväll till och med natt mot måndag stormbyar
- Intensitet: Sydvästlig vind med mycket hårda vindbyar 21-24 m/s. Från kvällen stormbyar 25-27 m/s.
- Kommentar: Vinden avtar till måndag morgon
VARNING KLASS 1 MYCKET HÅRDA VINDBYAR
Kalmar län utom Öland
- När: Söndag kväll och natt mot måndag
- Var: I den södra delen
- Intensitet: Syd- eller sydvästlig vind med mycket hårda vindbyar upp till 22 m/s.
Klass 2 varning även utfärdad för hela västkusten, Skåne och Gotland och Klass 1 varning för Västra Götaland, Småland och Blekinge
Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.
Väderläget:
Ett omfattande lågtryck närmar sig västerifrån och i samband med detta blir det riktigt blåsigt med stormbyar med början utmed Västkusten. Framåt kvällen även i Skåne samt på Öland och Gotland. Kraftigt regn drar också in över västra Götaland, där man lokalt kan få regnmängder upp mot varningsnivån som ligger på 35 mm.
Även i en stor del av Götaland samt över delar av Stockholms län väntas mycket hårda vindbyar. I Dala- och södra Norrlandsfjällen väntas också blåsigt väder och här dessutom snöfall.
Snöfallet berör även övriga Norrland och från ikväll fram till måndag morgon främst i norra Norrland väntas större mängder nysnö. I delar av östra Norrland övergår snöfallet helt eller delvis i regn och här stor risk för ishalka i samband med regn som faller på kalla vägbanor.
Kulingvarning är utfärdad på samtliga farvatten, vinden bidrar även med att vattenståndet på västkusten och i Bottniska viken stiger. I sydvästra Östersjön sjunker däremot vattenståndet.
Uppdaterad idag klockan 11:47
Den 30 november 2015 drabbades Sverige av kraftiga stormen Gorm. En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''
Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm
Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.
Högsta medelvindhastigheter under Gorm
- Hanö 29,6 m/s
- Hallands Väderö 29,5 m/s
- Nidingen 29,3 m/s
- Ölands södra udde 27,5 m/s
- Vinga 25,6 m/s
- Ölandsbron 25,4 m/s
- Hoburg 24,8 m/s
För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.
I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm
- Hallands Väderö 39,8 m/s
- Hanö 39,0 m/s
- Ölands södra udde 38,0 m/s
- Nidingen 37,2 m/s
- Helsingborg 36,4 m/s
- Hoburg 35,9 m/s
- Vinga 34,0 m/s
- Ölandsbron 33,9 m/s
- Fårösund-Ar 33,4 m/s
Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.
Källa:SMHI
Vi är hemkomna från bad i Färjestaden och kinamat i Kalmar.
Platsen där vi badar nedanför bron nås via en vinglig, men ändå stabil brygga. Det är fin sandbotten och långgrunt.
Längst ut på bryggan har närboende satt fram två bekväma bänkar, och att sitta där efter ett välsignat skönt bad är en fristad från allt som annars har en benägenhet att häva sig på nacken och pressa ner ansiktet i ett kvävande tunnelseende.
Jag vet inte om det hinner bli fler bad på den här platsen i sommar, men jag har i alla fall bestämt mig för att bevara känslan av lätthet när det blir höst och jag ännu en gång uppmanar mig själv att sätta upp gränser för mitt engagemang eftersom det ofta tenderar att skada min relation till framför allt barnen.
Jag är dessvärre en sådan person som aldrig tror att någonting någonsin är gott nog. Varje gång dessa tankar förpestar mitt liv ska jag minnas frihetsenklaven längst ut på "vingelbryggan" i Färjestaden. Jag ska plocka fram känslan av viktlöshet och gunga fram på en evig våg som inte berörs av människans imaginära, och faktiska, otillräcklighet.
Jag är faktiskt för bra på det jag gör för att känna mig usel. Den lille gossen som mest pratade med sig själv ska under återstoden av resan söka tilliten och samtidigt lägga en vitglödgad förbannelse på otillräckligheten
Peter Lejon, Långelycke
Det varnas för snöoväder i Kalmar län och en klass 2 varning är utfärdat av SMHI för Kalmar län utom Öland
Söndag eftermiddag snöfall i kombination med frisk ostlig vind. Blåsigast vid kusten. Det väntas 10-15 cm, lokalt 20 cm. Störst mängder i norra delen.
Utfärdad: 4 mars klockan 12:23
Ändrad: 4 mars klockan 16:40
Definition för Varning klass 2 snöfall som kan ge kraftig drivbildning: Snömängder där det väntas minst 12 mm (i smält form) inom 12 timmar i kombination med frisk vind (över 8 m/s). Medför stora trafikproblem. Kan vid temperaturer nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen.
Klass 1: varning: Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Öland, Gotland, Dalsland och övriga Småland
Nu har även Öland fått en klass 2 varning av SMHI. Den utfärdades kl: 14:45
Söndag eftermiddag snö eller blötsnö i kombination med frisk vind, fram till måndag morgon 10-15cm, lokalt 20cm. Det fortsätter sedan snöa och blåsa under måndagen. Snöfallet avtar markant i intensitet under måndag eftermiddag.
Kalmarsund VIII är en bil- och passagerarfärja som trafikerade sträckan mellan Färjestaden på Öland och Kalmar på svenska fastlandet, innan Ölandsbron öppnades 1972.
Kalmarsund VIII byggdes 1963 på Kalmar varv. Hon är utrustad med en sjucylindrig Nohabdiesel på 1220 hk och KaMeWa-propellrar. Hon fungerade som bil- och passagerarfärja fram till 1972, då hon seglade som absolut sista färjan när Ölandsbron öppnades.
Hon såldes till Rijeka i Jugoslavien där hon i slutet av 1990-talet väntade upphuggning. År 1999 köptes färjan tillbaka till Färjestaden av privatpersoner. Hon genomgick omfattande upprustning och återställande till originalutförande.
2002 återkom hon till Färjestaden och seglade under ett par somrar i Kalmarsund, gjorde både turer regelbundet mellan Kalmar och Färjestaden och som chartrad
I dag är det ett år sedan stormen Gorm slog till över södra Sverige.
En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''
Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm
Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.
Högsta medelvindhastigheter under Gorm
- Hanö 29,6 m/s
- Hallands Väderö 29,5 m/s
- Nidingen 29,3 m/s
- Ölands södra udde 27,5 m/s
- Vinga 25,6 m/s
- Ölandsbron 25,4 m/s
- Hoburg 24,8 m/s
För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.
I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm
- Hallands Väderö 39,8 m/s
- Hanö 39,0 m/s
- Ölands södra udde 38,0 m/s
- Nidingen 37,2 m/s
- Helsingborg 36,4 m/s
- Hoburg 35,9 m/s
- Vinga 34,0 m/s
- Ölandsbron 33,9 m/s
- Fårösund-Ar 33,4 m/s
Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.
Källa:SMHI
Detta är lyckliga kor. Dom har ett stort område där dom kan ströva fritt och leva ett så naturligt liv som möjligt. Dom betar på alvaret vid Sandby borg på sydöstra Öland. Dom är drottningar över kustremsan och har ett fantastisk miljö att vistas i. Bilderna är tagna den 14 juli.
Kärrsnäppa (Calidris alpina) är en vadare som tillhör familjen snäppor. Den är en flyttfågel med cirkumpolär utbredning på norra halvklotet och brukar delas in i nio underarter. I dess häcknings- och övervintringsområden är den en av de vanligaste och mest kända småvadarna. Kärrsnäppan är 17-21 centimeter lång och har ett vingspann på 32-36 centimeter. Den är alltså stor som en stare, men knubbigare och med längre näbb. I sommardräkt har den rödbrun ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I vinterdräkt har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med ett ljusgrått bröstband som kontrasterar mot det vita bröstet och buken. Juvenilerna är gulbruna på översidan med två vitaktiga "V"-former på ryggen. De har vanligen svarta fläckar på sidorna eller buken. Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De olika underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun färgning i sommardräkten, mängden svart på buken och näbbens längd och böjning. Näbbens längd varierar även mellan könen: honorna har längre näbbar än hanarna.
Kärrsnäppan häckar cirkumpolärt i arktiska och subarktiska områden. De fåglar som häckar i norra Europa och Asien är långtflyttande flyttfåglar som övervintrar huvudsakligen i Afrika, Sydeuropa och sydöstra Asien. De fåglar som häckar i Alaska och norra Kanada flyttar till Stilla havets och Atlantens kuster i Nordamerika.
Kärrsnäppan är mycket sällskaplig på vintern och bildar ibland stora flockar vid stränder. Man kan också se stora grupper flyga tillsammans under flyttningen eller i vinterområdet. Kärrsnäppan livnär sig genom att plocka smådjur som insekter, maskar och blötdjur i vattenytan vid stranden. Dess näbbspets är mycket känslig vilket ger dem möjlighet att finna föda begravd i sanden som de på ett karaktäristiskt vis söker efter genom rastlöst springande uppblandat med att de sticker ned näbben i sanden. Boet är en grund grop i marken, omgiven av låg växtlighet, där de oftast lägger 4 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna och kläcks efter cirka tre veckor. Ungarna lämnar boet efter cirka ett dygn och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor. Under tiden vaktas de av föräldrarna, men honan brukar överge familjen 7-10 dagar efter kläckning.
Kärrsnäppa fotograferat den 14 juli vid Sandby borg i sydöstra öland
Sothöna (Fulica atra) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen rallar. Den har en rund kroppsform, skiffersvart fjäderdräkt och vitaktig näbb med en fjäderlös pannsköld, och nickar med huvudet när den simmar. Arten, som ofta delas upp i fyra underarter, häckar i Nordafrika, Europa och stora delar av Centralasien till Japan och söderut till Australien och Nya Zeeland. Delar av populationen är stannfåglar medan de som häckar i kallare områden flyttar söderut om vintern.
Den adulta sothönan har en avrundad kroppsform med ett litet runt huvud. Stjärten är kort, med mjuka fjädrar. Som adult mäter den 36–42 cm lång, och hanen är något större än honan. Den har ett vingspann på 70–80 cm och hanar väger mellan 750 och 900 gram, honor är cirka 100 gram lättare.
Den adulta sothönan är skiffersvart med vitaktiga bakre kant på vingarna. Den korta och tjocka näbben är vitaktig med en rosa ton, och den har en näbbrygg som sträcker sig upp på pannan och där utvidgar sig till en naken, kullrig plåt. Hanen har större pannplåt än honan. Iris är röd. Benen är kraftiga och gröna.
Arten har inte simhud mellan de smala tårna utan istället har den, precis som doppingarna, simflikar. Juvenilen är gråbruna med ljusare huvudsida och bröst, saknar näbbplåt och har mörk iris. I första årets vinterdräkt är näbbplåten mindre än hos den adulta och den har en mörk fläck precis innanför den vita snäbbspetsen. Dunungarna har rött huvud med ett litet blått parti ovanför ögat.
Sothönans utbredning sträcker sig över västra Nordafrika, Europa och stora delar av Centralasien till Japan och söderut till Australien och Nya Zeeland. Delar av världspopulationen, främst i de kallare delarna av utbredningsområdet, är flyttfåglar, medan exempelvis populationen i Storbritannien, Västeuropa och Nordafrika är stannfåglar. Den förekommer även så långt norr ut som utmed norska kusten under vintern. Den är härdig och återvänder tidigt till sina häckningslokaler. Populationen på Java är utdöd.
Sverige är den vanlig vid vattendrag i de södra och mellersta delarna av landet. Enstaka exemplar har också påträffats häckande i Norrland. Merparten av svenska populationen är flyttfåglar, men drar sig då ofta bara undan isen och övervintrar längre söderut i hamnar, medan andra flyttar till Västeuropa. Sothönan simmar och dyker utmärkt. Den gör ett litet hopp precis innan den dyker och stannar i regel endast korta perioder under ytan. Den nickar med huvudet när den simmar vilket ger den ett knyckigt intryck, men detta kan upphöra när den rör sig snabbare. När den ska lyfta från vattnet måste den springa med trippande steg på vattenytan, samtidigt som den slår med vingarna, för att få upp farten för att kunna flyga. På land liknar sothönans rörelser delvis tamhönans.
Sothöna med familj är fotograferade på Färjestaden, Öland.
Dess häckningsbiotop utgörs av grunda dammar, sjöar, våtmarker, långsamt flytande vattendrag och utmed kusten där det finns mycket vattenväxter och vassbälten.
På våren hävdar hanarna revir och aggressiva strider kan uppstår mellan hanar. Det flytande plattformsliknande boet består av fjolårsvass och placeras i vasskanten, ofta ganska synligt. Reviret försvaras intensivt. Honan lägger i genomsnitt 6-10 ägg, men kullar med 1-13 har observerats, som ruvas av båda föräldrarna i 21-24 dagar De förekommer att den lägger en andra kull om första misslyckas.[4] Efter kläckningen tas ungarna om hand av båda föräldrarna och matas med insekter under cirka tio dagar. Ganska snart delas kullen upp mellan föräldrarna som då bara tar hand om "sina" ungar. Ungarna kan börja dyka efter 3-5 dagar, blir självständiga efter cirka en månad och kan flyga efter 55-60 dagar
Ölandsoasen är ett minizoo som finns i Ormöga på Öland inne i den mer kända kamelranchen. Ölandsoasen är en utveckling av kamelranchen som Bengt Erlingsson grundade 1991.2010 startade dottern Signe Ölandsoasen på gården. Från 2015 är det Bengts sambo Katarina Mariadotter som driver parken medan Bengt själv sköter kamelridning.
Inget minizoo utan minigrisar
som dessutom fått kultingar. Dessa små har en vecka gamla.
Getter finns på gården
Även getterna har fått småttingar
Lama, sydamerikas kameldjur finns på gården
Grisfamiljen i full gång
Läs mer på hemsidan..Kamelranchen och ÖlandsOasen.
I dag besökte jag Kamelranchen och Ölands oasen i Orminge på Öland.
Mycket av Ormöga Kamelranch består av Ölands unika alvarmark. Alvarmark är en hedlik vegetation på kalkhällmark, med tunt jordlager. Ranchen ligger 14 km norr om Borgholm och ca 2 km från stenstranden Äleklinta, som är en populär badstrand för familjer. Till en början var Ormöga en egen liten by och hade för 50 år sedan tre mjölkbesättningar. Nu återstår endast deras gård. År 1989 var en väldigt torr sommar och det var då dom fick idén att kameler skulle passa bra på det stäppliknande alvaret.
Få djur är så mångsidiga som kamelen. De kan användas som packdjur, riddjur och dragare, och man kan även ha dem för köttet, mjölken eller ullens skull.
Deras ull, eller hår som man borde kalla det, är i likhet med renens hår ihåligt. Detta gör att kamelerna kan hålla värmen riktigt bra eftersom håret isolerar både inåt och utåt. Det är därför kameler inte har något emot att ligga ute i snö. På våren fäller de all sin päls för att sedan börja växa ny redan under sommaren för att vara förberedda på vintern.
En ettårig kamelföl bekantar sig med besökarna. Kameler blir könsmogna vid ca 3 års ålder och man brukar säga att de är fullvuxna runt 6 års ålder. De sägs kunna bli upp till 45 år gamla. Våra äldsta kameler är i år, 2011, 20 år gamla.
Kameler har en dräktighetstid på drygt 13 månader. Eftersom de i regel endast parar sig under några vintermånader, brukar detta medföra att kameler fölar vartannat år. Fölen föds med tomma pucklar. De ligger som tomma skinnflikar på ryggen, men börjar snart fyllas med fett (inte vatten!). Fölen brukar kunna stå redan under första dagen och diar i ungefär 1 år. Vissa kameler får, utav okänd anledning, aldrig ”upp” sina pucklar, men detta har ingen praktiskt betydelse.
På kamelranchen kan man rida på kameler. Det är inte för inte som kamelen kallas öknens skepp. Kameler är passgångare och har platta, mjuka fötter. De har två tår på varje fot med en nagel på varje tå. Mellan de två tårna finns lite ”simhud” som gör att de kan gå i sand utan att sjunka ner för mycket.
Skön frisyr på denna glada kamel
Bengt Erlingsson skulle själv inte kalla sig kamelkungen även om han under åren lyckats avla fram Europas största hjord med tvåpuckliga kameler.
Innan han blev lantbrukare på sin föräldragård tog han två examen (inom agronomi och biologi) och reste runt jordklotet.
Fascinationen för kameler har han haft sedan barnsben även om själva affärsidén kom senare. Det var den torra sommaren 1989 som Bengt insåg att tvåpuckliga kameler skulle passa bra på det vidsträckta alvaret. Den tvåpuckliga kamelen är trots allt kamelen som tål kalla klimat i motsatt till dromedaren som tål varma klimat.
För mer information klicka in på hemsidan: Kamelranchen och ÖlandsOasen.
 |
| Bild taget 160202 |
Ölandsbron går över Kalmarsund, mellan Kalmar på fastlandet och Färjestaden på Öland i Östersjön.
Den är en 6 072 meter lång balkbro och har en segelfri höjd på 36 meter och en fri brobredd på 13 meter. Högsta höjd 41,69 meter, lägsta höjd 6,65 meter. Bron är byggd av armerad betong i 155 spann varav högbrodelen i 6 spann om 130 meters spännvidd. Den är Sveriges längsta bro, om man bara jämför de brodelar som befinner sig på svenskt territorium (Öresundsbron, som är längre, är delvis byggd på danskt territorium).
Vägen som går över bron är länsväg 137, vilken ansluter till E22 på fastlandet, och länsväg 136 på Öland.
Sångsvanar och knölsvanar fotograferade i dag vid Eriksöre på Öland
Kalmarsund vid Tjärhovet, Kalmar.
Kalmar slott i Vinterskrud
En ensam svan i det kyliga Kalmarsund sett från Talludden i Färjestaden. Kalmar syns tydligt i bakgrunden trots att det ca sex kilometer till andra sidan
Kalmar stad flyttades på 1600-talet till Kvarnholmen och då befästes stan av en mur och här är en av dom pampiga portarna in till stan
Ölandsbron sedd från Färjestaden strax söder om brofästet.
En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''
Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm
Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.
Högsta medelvindhastigheter under Gorm
- Hanö 29,6 m/s
- Hallands Väderö 29,5 m/s
- Nidingen 29,3 m/s
- Ölands södra udde 27,5 m/s
- Vinga 25,6 m/s
- Ölandsbron 25,4 m/s
- Hoburg 24,8 m/s
För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.
I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm
- Hallands Väderö 39,8 m/s
- Hanö 39,0 m/s
- Ölands södra udde 38,0 m/s
- Nidingen 37,2 m/s
- Helsingborg 36,4 m/s
- Hoburg 35,9 m/s
- Vinga 34,0 m/s
- Ölandsbron 33,9 m/s
- Fårösund-Ar 33,4 m/s
Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.
Källa:SMHI
SMHI har nedgraderat i sin senaste varning Kalmar län utan Öland till klass 1.
På efternatten natt mot måndag. Västlig eller nordvästlig vind. med i den södra delen byar på 20-24 m/s, i den norra ca 20 m/s.
Öland har fortsatt Klass 2 varning: Kalmar län, Öland.
På efternatten natt mot måndag. Västlig eller nordvästlig vind. med i den södra delen byar på 24-28 m/s, i den norra 18-23 m/s.
Fortsatt klass 2 varning på följande område.
Skåne län, Blekinge län, Hallands län, Gotland och Västra Kronoberg.Vidare har Kattegatt, Öresund, Södra och sydöstra Östersjön klass 2 varning.
Resterande Småland, Västergötland, Dalsland har en klass 1 varning plus samtliga övriga farvatten
Varningarna är utfärdade kl 14:18
Kalmar län utom Öland.
Varning klass 2 stormbyar
På efternatten natt mot måndag. Västlig eller nordvästlig vind. med i den södra delen byar på 24-28 m/s, i den norra 18-23 m/s.
Kalmar län, Öland.
Varning klass 2 stormbyar
På efternatten natt mot måndag. Västlig eller nordvästlig vind. med i den södra delen byar på 24-28 m/s, i den norra 18-23 m/s.
uppdaterad: kl: 07:39
Under kommande dygn varnas det för storm i Kalmar län och Öland där SMHI utfärdar en klass 2 varning.
Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.
Kalmar län och Öland: Stormvarning Klass 2: På efternatten natt mot måndag. Västlig eller nordvästlig vind. med i den södra delen byar på 24-28 m/s, i den norra 18-23 m/s
Hela Skåne län: Stormvarning Klass 2: Sent söndag kväll och natt mot måndag västlig vind med byar på 25-29 m/s.
Blekinge län. Varning klass 2 stormbyar: Natt mot måndag. Västlig vind med byar på 25-28 m/s.
Hallands län. Varning klass 2 stormbyar: Natt mot måndag. Nordvästlig vind med byar på 23-28 m/s, de kraftigaste vindbyarna i söder
Klass 1 varning för Kronobergs län där vindbyar på 21/23 m per sekund väntas.
Övrig klass 1 varning: Dalarnas län, Dalafjällen, Dalarnas län, Dalafjällen, Gävleborgs län inland, Västernorrlands län, Jämtlands län, Härjedalsfjällen,
Jämtlands län, Jämtlandsfjällen.
Dessutom klass 1 varning för samtliga kuster och farvatten i Sverige.
Varningarna är utfärdade lördag 28 november kl: kl 20:47
Uppdaterad: 22:04.. Klass 2 varning för Kattegat.
Månen fotograferad när den precis gått upp vid Revsudden i gårkväll. Man ser Öland tvärsöver Kalmarsund.
Inatt är det månförmörkelse i kombination med supermåne. Är du morgonpigg tycker vi att du kan ta med dig din kamera och föreviga den röda månen. Det dröjer nära tre år till nästa chans.
HÅLLTIDER
1) 02.11 – Förmörkelsen börjar
2) 03.07 – Delvis förmörkelse börjar
3) 04.11 – Totala förmörkelsen börjar (Månen börjar bli röd)
4) 04.47 – Maximal total förmörkelse
5) 05.23 – Totala förmörkelsen slutar
6) 06.27 – Delvis förmörkelse slutar
7) 07:02 – Månen går ned (i Kalmar)
När du ändå är ute och tittar på månen, kan du passa på att titta på de tre planeterna Venus, Mars och Jupiter.
Venus lyser överlägset starkast i öst. Strax nedanför till vänster om Venus syns stjärnan Regulus och intill den en svagt lysande Mars. Jupiter går upp sist och har du med dig kikare kan du se tre av planetens fyra stora månar, Ganymedes, Europa och Callisto. Månen Io gömmer sig bakom planeten.
Venus går upp i Kalmar 02:52
Mars går upp i Kalmar: 03:26
Jupiter går upp i Kalmar: 04:22
I Färjestaden, Öland fick jag dessa tre till synes huvudlösa måsar på bild. Men vid närmare tillsyn så ser man tre sovande måsar i stället.
