Sothöna

Sothöna (Fulica atra) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen rallar. Den har en rund kroppsform, skiffersvart fjäderdräkt och vitaktig näbb med en fjäderlös pannsköld, och nickar med huvudet när den simmar. Arten, som ofta delas upp i fyra underarter, häckar i Nordafrika, Europa och stora delar av Centralasien till Japan och söderut till Australien och Nya Zeeland. Delar av populationen är stannfåglar medan de som häckar i kallare områden flyttar söderut om vintern. Mer om sothöna kan läsas här. Bilderna togs lördagen den 8 juli i Karlskrona

Ejder

Ejder (Somateria mollissima) är en fågel som tillhör underfamiljen Merginae. Den är en stor och tung dykand som mäter 60–70 cm. Ejdern har en karaktäristisk huvudprofil med kilformad näbb som är fjäderklädd på sidorna. Den adulta hanen (guding) i praktdräkt är kontrastrik, med svart hjässa, övergump och buk, blek näbbspets, ljusgrön nackfläck och är i övrigt vit, med rödrosa anstrykning på bröstet. Den adulta honan (åda) är året runt brunvattrad, från gråbrun till rödbrun eller sandfärgad beroende på underart och den har vitkantad mörk vingspegel. Ejdern har en komplicerad ruggningsstrategi varför den i eklipsdräkt har mycket skiftande dräkt i svart, brunt och vitt.

Ejdern är en kortflyttande flyttfågel som häckar i norra Europa, nordöstra Sibirien, norra Nordamerika och arktiska delen av Atlanten. Den flyttar i stora flockar och övervintrar ofta i könsseparerade flockar. Den förekommer främst i marina miljöer men besöker invatten tillfälligtvis. Ejdern lever mest av kräft- och blötdjur som den dyker efter eller snappar på måttligt djup. Under häckningstiden tar den även insekter. Arten är till största delen kolonihäckare och kan samlas i mycket stora och täta kolonier. Honorna är ofta mycket trogna den plats där de kläcktes och återvänder dit för att häcka. Ejdern placerar sitt bo nära vattnet och fodrar redet med dun. Honan lägger vanligtvis 4–6 grågröna ägg som hon ruvar i 25–30 dagar. Snart efter äggläggningen lämnar hanen häckningsplatsen och ger sig ut till havs där den lever i flockar med nästan enbart hanar. Ejderhonor uppvisar flera kooperativa häckningsstrategier och flera honor tar ofta hand om ungarna gemensamt.

Ejderdun är mycket lätt och har god isoleringsförmåga och saluförs som det finaste dunet på marknaden. Ejdern har ett mycket stort globalt utbredningsområde och en stor population varför den kategoriseras som livskraftig av IUCN. Mer om Ejder här

Skäggdopping

Skäggdopping (Podiceps cristatus) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen doppingar. Arten häckar över stora delar av Europa och Centralasien. Den häckar även lokalt i utspridda kolonier i Afrika, samt i Australien och på Nya Zeeland. Merparten är flyttfåglar, men de flesta är kortflyttande.

Den häckar ofta i kolonier, i stora vassrika sjöar och vegetationsrika havsvikar i bräckt vatten. Den övervintrar utmed kusten, i isfria större sjöar, dammar och floder. Namnet har skäggdoppingen fått på grund av det svarta och rödbruna fjäderkrås den adulta fågeln har på huvudet i sommardräkt. Den är en av de större arterna bland doppingarna. I övrigt är den långhalsad och slank med lång smal näbb.

Som alla doppingar är skäggdoppingen en god simmare, en snabb dykare och reagerar på fara genom att dyka, snarare än att flyga sin väg. Fötterna är placerade långt bak på kroppen, nära stjärten, vilket gör den klumpig på land. Den lever främst av småfisk som den fångar genom att dyka. Den sväljer även egna fjädrar, förmodligen för att skydda matsmältningssystemet. I början av häckningssäsongen genomför paret ett iögonfallande spel. Boet är oftast en flytande plattform av vass och andra vattenväxter. Den lägger i genomsnitt 3-5 ägg som båda föräldrarna ruvar och den lägger ofta två kullar per häckningssäsong.

Skäggdoppingen kategoriseras av IUCN som livskraftig. Mer om Skäggdoppingar läses här
Bilderna är tagna i Karlskrona i dag

1 maj i Emmaboda

Vi firade första maj i Emmaboda där solen lyste generöst och värmen smekte skön våra lekamen. Det var skillnad mot förra årets regnoväder som gjorde att vi var tvungna att ställa in. I år hade vi Åsa Gyberg Karlsson, Karlskrona, Anita Strömberg, Örsjö och jag Nicke Grozdanovski. Emmaboda som talare. Tack alla  medverkande.

Anita Strömberg, Örsjö

Åsa Gyberg Karlsson, Karlskrona

1maj i Emmaboda lockade kamrater från Göteborg Smiley smile
Sanna Losell och Pompe Bergkvist med barn.
Jättetrevligt att träffas.

En decembertur till Karlskrona

I dag blev det en trevlig söndagstur till Karlskrona med det nyinvigda Krösatåget. Detta tillsammans med min goda vän Ann-Carina Dowert som liksom jag bor i Emmaboda.

Min resekamrat Ann-Carina Dowert

En vecka sen Krösatåget till Karlskrona invigdes. I dag var det premiärtur för mig och Ann-Carina.

Som ett rymdskepp reser sig Trefaldighetskyrkan när man närmar sig Stortorget

 Inne i Fredrikskyrkan som också finns på Stortorget. Fredrikskyrkan, som fått sitt namn av kung Fredrik I, invigdes 1744 i närvaro av kronprins Adolf Fredrik och hans blivande gemål prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen, vilken han nyss avhämtat i örlogshamnen.

Karlskrona anlades av Karl XI 1680 och är en typiskt 1600-tals stad,

1709 invigdes Trefaldighetskyrkan. Den var dock inte färdig vid invigningen. Bland annat saknades taket. Man hade istället en kraftig segelduk. Finansieringen av koppartaket tog ytterligare 41 år!

God fika är alltid trevligt när man är ute och reser. Kycklingfralla med Coleslaw

Fiskfontän nära Stortorget som man ser i bakgrunden

Vackra byggnader finns det gott om i Karlskrona

Vy mot Drottninggatan

Karlskrona Arbetarförenings hus

Pittoresk bakgata mitt i stan

Även fåglar som måsar, duvor, kajor mm trivs i Karlskrona.

Återinvigning av Emmabodabanan

Lördagen den 14 december återinvigs järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona. Emmaboda kommun deltar och samverkar med bland andra Vissefjärda samhällsförening kring aktiviteterna under dagen vid perrongen i Vissefjärda och stationen i Emmaboda.

Aktiviteter i Vissefjärda:

Mellan kl. 11.00 och 12.30 är det aktiviteter på stationsområdet. Tåget anländer 11.33 och avgår 11.53. Lucia sjunger och därefter hålls tal av bland annat Ann-Marie Fagerström, kommunalråd Emmaboda kommun. Lucia och Ann-Marie klipper bandet. Vissefjärda samhällsförening bjuder på servering i form av viltsnittar och korv med bröd.

Aktiviteter i Emmaboda:

Mellan kl. 8.30 och 12.00 håller hela stationshuset öppet. Turistbyrån, Emmaboda kommun och Salladsbaren finns på plats. Salladsbaren bjuder på glögg och pepparkakor. Tåget anländer 12.00. Johansfors musikkår spelar på perrongen strax innan och vid tågets ankomst. Konung Oscar II och drottning Sophia välkomnar tågets sällskap.
Kom och besök oss!

Premiärtur på den nyrenoverade Emmabodabanan

Efter ett och ett halvt års arbete är den 57 km långa Emmabodabanan färdig och i helgen anordnande Emmaboda kommun tillsammans med Kalmar veterantåg premiärturer med gamla 50 tals-lok och vagnar från 50-60-talet. I går bjöd kommunen på 100 biljetter per tur som delas ut i Emmaboda och 40 biljetter som delas ut i Vissefjärda.

I dag kostade en tur och returbiljett hela 50:-. Det prisat var värt för det blev en underbar resa till Blekinges Huvudstad, som äntligen fick tågbesök från Emmaboda, och tillbaka.

Det var många som passade på att göra en utflykt denna helg och de allra flesta njöt av resan. Jag gjorde det i allra högsta grad och bilderna hjälper till att förmedla den underbara känslan.

Emmaboda station

1 klass med behagliga fåtöljer.

Avgång Emmaboda. För upplysning så höll tåget tidtabellen. Man kan lita på gamla lok.

Upprustningen av Emmabodabanan har inneburit att Vissefjärda fått en hållplats för tåg. En lyft för hela kommunen och för Vissefjärda

Fika är alltid trevligt när man reser

Det blev en avkopplande resa till Karlskrona och tillbaka

Ma 282- Lok från 1953 drog oss till Karlskrona station som denna bilden är tagen i.

Det nya möter det gamla i Karlskrona.

På väg hem mot norr och Emmaboda.

Emmaboda kommun bjuder på premiärturen på nyrenoverade Emmabodabanan

Kalmar Veterantåg och Emmaboda kommun gör den 15 juni en provtur på järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona. Emmaboda kommun bjuder nyfikna resenärer på biljetten. Först till kvarn gäller de två turer som körs, kl. 10 och kl. 14. Tågen gör även ett stopp i Vissefjärda. 100 biljetter per tur delas ut i Emmaboda och 40 biljetter delas ut i Vissefjärda.

Tågtider:
Från Emmaboda station 10:00 och 14:00.
Från Vissefjärda station 10:14 och 14:14.
Ankomst till Karlskrona C 11:25 resp. 15:25.


Från Karlskrona C 12:20 och 16:20.
Till Vissefjärda 13:05 resp 17:05.
Till Emmaboda 13:20 resp 17:20.

Kalmar Veterantåg kör även samma turer den 16 juni. Men då kostar biljetten 50 kronor.

Tåget består av ett el-lok av modell Ma, fyra förstaklassvagnar från 50-talet, en restaurangvagn (där man kan köpa kaffe och smörgås mot kontant betalning) och en personalvagn.

På tur med M/F Gåsefjärden- Del 2

Militärbåtar på Kungsholmen.

Jag vet inte riktigt vad dessa "marinsoldater" gör men det ser ut som en liten tävling mellan dessa två båtar,

Från öppet hav i full fart mot hamnen. Fortsätter man ut mot horisonten så är nästa land man ser Polen. Från Karlskrona går det färjeförbindelser till Gdynia i Polen.

Ännu några av marinens båtar på Kungsholmen.

När Gåsefjärden lämnade Tjurkö så rök det från ön av någon anledning som jag inte vet. 

Drottningskär Kapell på Aspö är liksom   Kungsholmens fort en yttre befästning som skulle skydda Karlskrona från marina fiender. Den började byggas 1680.

Drottningsskär är huvudorten på Aspö och utgörs av Hytterna som har sitt ursprung i de landfasta böndernas fiskehytter vilka användes säsongsvis under fiskeperioderna vårar och höstar. Här finns också Lökanabbens fiskehamn. Drottningskärs samhälle har vuxit upp intill Drottningskärs kastell. På Drottningskär fanns en karantän som användes åtminstone vid koleraepidemin i mitten av 1800-talet.

Aspö är den enda av de stora skärgårdsöarna som saknar en fast förbindelse med fastlandet. Därför trafikeras trafiken via en färjeförbindlse till Karlskrona.

Här är vi på väg in mot Karlskrona igen.

Många sådana skär och småöar finns det i skärgården som alltså är den sydligaste i Sverige.

Bebyggelse på Dragö

Här är fler exempel  på mångfalden av hus på Trossö fast just denna del är en halvö på västra sidan och kallas Björkholmen. Marken är väldigt kuperad så det finns branta backar runt hela Trossö

Här syns den stora kupolen av Trefaldighetskyrkan. Den finns liksom Fredrikskyrkan på stortorget. Den 3 juni 1697 lades den första grundstenen till kyrkan, det tog dock till 1709 innan kyrkan var så klar att den kunde invigas vilket skedde den 27 juni detta år. Ytterligare 40 år skulle dock dröja innan bygget var helt klart.I samband med den stora stadsbranden i Karlskrona 1790 brann kyrkan och efter branden stod bara murarna kvar. Kyrkan återuppbyggdes efter de ursprungliga ritningarna men kupolen gjordes lägre, ritad av Olof Tempelman. Målning och träskulpturer utfördes av Johan Törnström.

Vy mot stadskärnan. 

Ännu en bild av de vackra husen på Trossö.