lördag, oktober 31, 2015

Alla Helgons dagen

Alla helgons dag, en rörlig helgdag som infaller på lördagen under tiden 31 oktober – 6 november. Ursprungligen var dagen en fast helgdag den 1 november, en plats den behållit i andra länder. Vid en helgdagsreform år 1772 ändrades detta till att istället vara första söndagen i november. Första november förlorade då sin status som helgdag men behöll ändå sin benämning i almanackan. Sedan dess har det alltså de flesta år funnits två skilda dagar med denna beteckning. Efter motioner i riksdagen om öka antalet helgdagar under hösten flyttades Alla helgons dag år 1953 från sitt tidigare plats till dagen innan, och blev samtidigt allmän helgdag (lördag var annars en arbetsdag på den tiden). Samtidigt ändrades
namnet på 1 november till att vara Allhelgonadagen.

Dagen före Alla helgons dag kallas allhelgonaafton eller möjligen alla helgons afton. I anglosaxiska länder firas denna dag som halloween - en förvrängning av det ursprungliga All Hallows' Eve - med barnupptåg av olika slag, en sed som under senare år vunnit viss spridning även i Sverige. Halloween firas på den ursprungliga allhelgonaaftonen, dvs. den 31 oktober. Kopplingen till Alla helgons dag har dock gjort detta datum något osäkert, och det förekommer på många håll att man istället firar halloween på fredagen före denna helg.
Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en "Alla (övriga) helgons dag" för dessa. Inom den Ortodoxa kyrkan sker firandet inte på hösten utan första söndagen efter pingst, och även inom den Romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen ha skett på våren. Sedan 700- eller 800-talet har dock firandet varit knutet till den 1 november.

En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet Alla själars dag den 2 november som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga.
I samband med reformationen avskaffades denna senare helgdag, och dess innebörd kom istället att övertas av 1 november. Kyrkor runt om i landet håller även öppet för allmänheten under alla helgons dag för bön. Sedan 1983 ägnas också på nytt dagen efter Alla helgons dag i Svenska kyrkan åt de dödas minne

torsdag, oktober 29, 2015

Halloween-asteroid på väg mot jorden

Den 31 oktober dyker Halloween-asteroiden upp på himlen. Den kommer att passera jorden nära och i hög hastighet. Men någon fara för jorden är det inte.

Om forskarna på Nasa säger ”nära” så betyder det fortfarande betryggande 50 000 mils avstånd men inte längre bort än att inte vem som helst med ett teleskop kan se den.
Asteroiden som helt prosaiskt heter 2015 TB145 är 2,5 kilometer lång och som allra närmast jorden kommer den att vara kvart över fyra på morgonen den 31 oktober.
Nasa upptäckte asteroiden för bara två veckor sedan, vilket är att betrakta som en ren överraskning. Det är också det närmaste en känd asteroid kommer att vara jorden fram till augusti 2027.

I augusti i år var Nasa tvungen att gå ut och dementera ihärdiga rykten om en asteroid som skulle vara på väg att krocka med jorden.
– Det finns ingen asteroid som kommer att påverka jorden på något sätt inom överskådlig framtid, skrev Paul Chodas, chef för Nasas jordnära objektobservationer då, skriver Daily Mail.

– Alla kända, potentiellt farliga asteroider har mindre än 0,01 procents chans att påverka jorden under de närmaste 100 åren.

onsdag, oktober 28, 2015

Lindås stationshus










Lindås stationshus genomgår just nu en välbehövlig renovering. Byggnaden invigdes nyåret 1877. Exakt när den sista persontåget här stannade har jag ingen uppgift om men posten stängde i december 1977 alltså 100 år efter att byggandet av huset var färdigt,











Bilden är från ca 1890

tisdag, oktober 27, 2015

Kattugglan


Alltid roligt att hälsa på sin ugglevän
Bilden tagen nu i förmiddags

söndag, oktober 25, 2015

Troja

Den antika staden Troja (grekiska: Τροία Troia eller Ίλιον Ilion; latin: Troia eller Ilium) är en arkeologisk plats i nuvarande Mindre Asien, nordvästra Turkiet, vid Dardanellerna vid Hissarlik nära staden Çanakkale.

Platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1998.

Staden är känd från Homeros epos Iliaden och Odysséen.
























Troja låg i det antika landskapet Troas. Namnen Troja respektive Ilion härleds enligt en teori från Tros och dennes son Ilos, den senare enligt myten stadens grundare. Härav också troer (trojaner), invånare i Troja.[1] Forskning från 1920-talet anknöt namnet Ilion till ortnamnet Wilusa. De flesta forskare är numera överens om att det stämmer men teorin är fortfarande kontroversiell. Wilusa nämns i hettitiska texter.[2] Man antar därför att det språk som ursprungligen talades i Troja var luviska snarare än grekiska. Söder om Troja låg under den sena bronsåldern landet Arzawa. Det är möjligt att Homeros skildring av det trojanska kriget har sin historiska bakgrund i de strider som förekom mellan staterna utmed den egeiska kusten omkring 1300-1200 f.Kr. vilka även drog in det historiska Troja.

Runt år 1865 återupptäcktes den antika staden av den brittiske arkeologen Frank Calvert som gjorde utgrävningar i ruinhögen vid Hissarlik. Identifieringen av Hissarlik som det homeriska Troja blev känd genom den tyska arkeologen Heinrich Schliemann, som trodde sig ha funnit Priamos skatt under sina grävningar där. Området visar spår från nio olika byggperioder.

lördag, oktober 24, 2015

Vintertid

I natt klockan 03.00 dras alla klockor en timme baklänges och klockan blir 02.00. Vintertiden innebär att morgonen blir till en början ljusare även om det snabbt kommer bli mörkare i takt med att solen går upp senare på morgonen medans kvällarna blir mörkare allt tidigare.

Innan vi blev medlemmar i EU skedde övergången mellan sommar och vintertid sista lördagen i september . I EU var det då precis som nu sista lördagen i oktober och i och med den svenska medlemskapet i unionen så flyttade vi fram den övergången.

















Vintertiden kallas även normaltid och om den kan man läsa i Wikipedia:

Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879 då alla orter i landet fick samma tid. Innan dess hade varje ort sin egen tid, klockan var 12 på dagen då solen stod som högst. Skillnaden mellan Strömstad och Haparanda var 45 min. Skillnaden mellan Stockholm och Göteborg var 24 min. Förr i tiden spelade det inte så stor roll, folk levde ganska isolerade i sina byar och reste oftast inte så långt. Problemen kom med järnvägen, det blev trassligt att skriva tidtabeller. Sen så kom debatten igång om en gemensam tid för landet.

Men vilken tid skulle man följa? Stockholm och Göteborg var de starka kandidaterna. Statens Järnvägar införde då en egen tid, s.k. järnvägstid. Stationsklockorna hade två minutvisare, den ena visade järnvägstiden och den andra visade den lokala tiden. Järnvägstiden följde tiden i Göteborg (för att passagerare som följde lokal tid skulle komma för tidigt, inte för sent till tåget), och det var något som inte kunde accepteras i huvudstaden. En gemensam tid måste ju visa samma tid som konungens, riksdagens, regeringens och myndigheternas klockor. Göteborgarna avfärdade detta, majoriteten av befolkningen bor ju väster om Stockholm. Debatten rasade i riksdagens båda kamrar, utredningarna avlöste varandra, ingen ville ge med sig. Under 15 år debatterades saken, innan man kom fram till en kompromiss i svensk anda. Svensk normaltid skulle följa meridianen ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg. Sverige var också först i världen med att införa en gemensam tid.

Nästa gång vi får sommartid är den 27 mars 2016

FN- dagen

FN-dagen är en temadag som firas den 24 oktober till minne av att FN:s permanenta medlemstater ratificerade FN-stadgan detta datum 1945. Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för internationellt.

FN-dagen har firats sedan 1948, och påbjuds av FN:s Resolution 168 (II) från 31 oktober 1947. 6 december 1971 rekommenderades i Resolution 2782 (XXVI) att dagen skulle bli en helgdag i samtliga medlemsländer. FN-dagen uppmärksammas ofta i de svenska skolorna.

I Sverige är denna dag en flaggdag där man flaggar med den svenska flaggen eller FN: flaggan och jag flaggar även på min blogg för denna viktiga internationella organisation.

onsdag, oktober 21, 2015

I dag landar Martin McFly i vår tid

När Marty McFly, som spelas av Michael J. Fox, gjorde sina tidsresor i "Tillbaka till Framtiden II" så var det i en DeLorean DMC-12, en ombyggd bil som gick på plutonium. Tillbaka till framtiden del II, (engelska Back to the future Part II), är en amerikansk science fiction-komedi-äventyr från 1989 i regi av Robert Zemeckis med Michael J. Fox, Christopher Lloyd och Lea Thompson i huvudrollerna. Filmen hade Sverigepremiär den 22 december 1989.

















Marty McFly och Emmet Brown gör en resa till framtiden för att hindra Martys och Jennifers framtida son från att göra ett stort misstag. Han landade den 21 oktober 2015, alltså idag. De lyckas med uppdraget, men kommer hem och märker att ingenting är sig likt. Det visar sig att framtidens Biff Tannen (Thomas F. Wilson) har lånat tidsmaskinen och åkt tillbaka i tiden för att lämna en bok innehållande idrottsresultat till sitt unga jag. Denna har sedan den unga Biff använt för att skapa sig en stor rikedom.

Nu måste Marty återigen resa tillbaka till 1955, hindra Biff från framtiden att lämna boken till den unge Biff och dessutom undvika att träffa på sig själv innan han kan åka tillbaka till framtiden..

I filmen från 1989 gavs en bild av 2015 som inte helt överensstämmer med verkligheten. Här är fem saker från filmen som inte slog in, men som fortfarande står högt på önskelistan.

1. Självknytande skor

När Marty McFly behöver nya kläder för att passa in i framtidens klädstil blir det självknytande skor från Nike.



Enligt företaget så pågår utvecklingen av självknytande skor, men de finns ännu inte på marknaden

2. Flygande bilar och skateboardar

Nej, vi har inte flygande bilar 2015. Däremot testkör Google självkörande bilar och det ryktas om att konkurrenten Apple också är på väg att lansera en bil. Men trots att det under flera år ryktats om en "hoverboard" - en flygande skateboard - så är det fortfarande den traditionella brädan på hjul som gäller på gatorna. Men det kan snart komma att ändras inom en snar framtid.



3. Självtorkande kläder

När Marty McFly upptäcker att Hoverboarden inte klarar att flyga över vatten hamnar han i plurret. Som tur är har hans jacka en inbyggd hår- och klädtork. Inte illa.



4. Robotar som går ut med hunden.

Alla hundägare har någon gång tvekat inför uppgiften att gå ut med hunden i regnet. I "Tillbaka till framtiden II" är det problemet löst med en flygande robot som ser till att Fido får den motion som behövs.


















5. Spela Tv-spel utan att använda händerna

År 2015 hamnar Marty McFly hamnar på ett retrokafé, där det finns arkadspel från 1980-talet. Han försöker imponera på två pojkar genom att snabbt skjuta banditer med den till arkadspelet tillhörande pistolen. Pojkarnas reaktion? "Måste man använda händerna? Det är som en bebisleksak." Det närmsta vi har att tillgå 2015 är Kinect till Xbox. Men då får du svinga med händerna i luften.



Däremot så träffar filmen rätt på några punkter. Konstiga glasögon med möjlighet att ta reda på information finns (Google glass), videotelefoni finns i varje mobiltelefon och precis som i filmen används ögonscanning och fingeravtrycksläsare i år.

Men som tur är slog aldrig "dubbelslipsen" igenom:




söndag, oktober 18, 2015

Blyga Högländare













Som små miniuroxar  njuter dessa högländare av tillvaron.Ovanlig grå färg på pälsen har denna mor med sin son. Väldigt vackra djur. Bilderna togs den 16 oktober

lördag, oktober 17, 2015

Boris Pasternak, Doktor Zjivagos skapare

Boris Leonidovitj Pasternak (Бори́с Леони́дович Пастерна́к), född 10 februari 1890 i Moskva, Ryssland, död 30 maj 1960 i Peredelkino nära Moskva, Ryssland, var en rysk författare. Hans roman Doktor Zjivago (1957) ledde till Nobelpriset i litteratur 1958, vilket han på grund av politiskt tryck i hemlandet tvangs avböja.

Boris Pasternak föddes i en judisk familj. Hans far Leonid Pasternak var konstnär och professor vid Moskvaskolan för måleri, skulptur och arkitektur och hans mor var Rosa Kaufman, en konsertpianist, dotter till målaren Isidor Kaufman.


Boris Pasternak


























Inspirerad av sin granne, Aleksandr Skrjabin, bestämde sig Pasternak för att bli kompositör och inträdde i Moskvas konservatorium. År 1910 lämnade han plötsligt konservatoriet för att börja studera hos de nykantianska filosoferna Hermann Cohen och Nicolai Hartmann vid Philipps-Universität Marburg. Trots att han inbjöds att bli forskare på universitetet, bestämde han sig för att filosofi inte var ett yrke och flyttade tillbaka till Moskva 1914. Hans första diktsamling, influerad av Alexander Blok och de ryska futuristerna, publicerades senare samma år.

Pasternaks tidiga poesi består av tydliga allitterationer och alluderar sinnrikt på hans favoritpoeter som Rilke, Lermontov.

Under första världskriget arbetade han vid en kemifabrik i Vsevolodovo-Vilve nära Perm, vilket gav inspiration till Dr. Zjivago många år senare. I motsats till många av hans släkt och vänner, lämnade inte Pasternak Ryssland efter revolutionen. Istället fascinerades han av de nya idéerna och möjligheterna som revolutionen förde med sig.

Pasternak tillbringade sommaren 1917 i närheten av Saratov, där han blev kär. Den passion han kände resulterade i samlingen Livet, min syster (ryska: "Sestra moja zjizn'"). Denna samling ansågs vara nyskapande och gjorde att Pasternaks stil blev till ett föredöme för många yngre poeter.

Efter Livet, min syster utgav Pasternak flera diktsamlingar. Författare som Vladimir Majakovskij, Andrej Belyj och Vladimir Nabokov hyllade Pasternaks verk. Under sent 1920-tal brevväxlade han med Rainer Maria Rilke och Marina Tsvetajeva.

Under slutet av 1920-talet insåg Pasternak att hans modernistiska stil stod i bjärt kontrast mot vad den socialistiska realismen lärde. Han försökte göra sin poesi mera förståelig för massorna genom att omarbeta sina tidigare verk och skrev två långa dikter om ryska revolutionen. Han skrev också prosa och flera självbiografiska berättelser.

I anslutning till både symbolismen och futurismen utvecklade Pasternak ett starkt personligt, bildmättat poetiskt språk och en kosmisk livskänsla, men på 1930-talet orienterade sig Pasternak (som var en revolutionär idealist utan partibindning) mot en mera socialt förankrad poesi.

På 1950-talet tog han sedan avstånd från tidigare stilgrepp såsom alltför estetiserande och strävade istället efter en klassiskt ren form, som fick sitt främsta uttryck i romanen Doktor Zjivago. Romanen avvisades i Sovjetunionen, och när han tilldelades nobelpriset i litteratur 1958, utsattes han för häftig kritik och tvingades avböja priset. 1988 hade han dock hunnit omvärderas i Sovjet och Doktor Zjivago kunde då även ges ut på ryska.

fredag, oktober 16, 2015

Lindåsmaden













Hann inte åka hit i går den 15:onde så månadens bild togs i dag. Lindåsmaden, 16 oktober Kl: 16:16











Var på Kommunstyrelsemöte hela dagen i går plus annat åtagande senare så jag hann inte ta månadsbilden förrän i dag.
Lindåsmaden 16 september kl 16:32











Pga visfestival och kalas under helgen och fotboll i går blev det ingen mnadsbild förran i dag tisdag den 18.
Lindåsmaden 18 augusti kl 15.58













 15 juli kl 18:50















15 juni  kl.13:43


















Lindåsmaden, 15 maj kl.15.43



Då var det dags att sparka igång den åttonde platsen som jag ska skildra under ett år. Det är en spännande plats i söder om Lindås där Lyckebyån rinner förbi och några gånger per år svämmar ån över sina breddar. Det är de ni ser på den första månadsbilden av Lindåsmaden. Här ska jag fotografera i mitten av varje månad under ett år så ni får se årstidsväxlingarna tydligt.

Lindåsmaden, 15 april kl 13.21

torsdag, oktober 15, 2015

Anders Lindbäck- Giftmördande kyrkoherde

Anders Lindbäck, född 22 december 1803 i Bretved i Brålanda, död 20 november 1865 i Karlstad, var en svensk präst och seriemördare. Han avslöjades efter att anhöriga till ett av hans offer, Anders Lysén, i februari 1865 begärt gravöppning och obduktion av Lyséns kvarlevor.

Lindbäck föddes som son till lantbrukaren Sven Andersson (1774-1822) och dennes hustru Lisa Olsdotter (död 1821). Fadern kallades för "Skinke-Sven" då han stulit en skinka vid något tillfälle. Han kom att bli en fattig backstugesittare, från att ha varit en välbärgad hemmansägare. Under sin uppväxt fick Lindbäck ofta gliringar om faderns tilltag.



Anders Lindbäck (1803-1865)


























Lindbäck växte upp under mycket fattiga förhållanden och fick leva på matgåvor från sockenbor tills hans morbror, kyrkoherde Johan Nordahl i Nössemarks församling, år 1820 hjälpte honom med medel till studier. Lindbäck läste först i Vänersborg och från 1824 vid Skara läroverk. Han skrev in sig vid Uppsala universitet 2 februari 1829 och prästvigdes där 19 december 1831. Han fick omedelbart tjänst som sockenadjunkt i Skålleruds församling och samtidigt skolmästare vid järnbrukets egen skola på Upperuds bruk där han stannade till 1861 då han sökte och fick tjänst som kyrkoherde i Silbodals församling. Under tiden i Skållerud inledde han en hård kamp mot alkoholmissbruket, en kamp som han även fortsatte i Silbodal.

I Skållerud inackorderades Lindbäck hos lantbrukaren och inspektorn Johan Ågren, vars ogifta brorsdotter Johanna Ågren snabbt fattade tycke för Lindbäck. Han gifte sig emellertid med Fredrika Charlotta Bergman år 1834, men Johanna Ågren erbjöd, efter sin farbrors död, Lindbäck att köpa dennes gård synnerligen billigt mot att hon fick bli inackordering på gården under hela sitt liv. Gården var rik och inkomsterna från denna gav Lindbäck möjlighet att bland annat kosta på sina söner en bra utbildning och de blev båda officerar.

1861 valdes Lindbäck till kyrkoherde i Silbodal. Då Lindbäck tillträdde sin kyrkoherdebefattning hade socknen att bära fattigunderstöd för 40 personer, en mycket tung börda för en fattig skogsbygd. Lindbäck ville minska dessa kostnader och genomdrev ett antal bestämmelser och förordningar i syfte att få mindre utgifter. Hans strävan ledde till att han 1864 begick tre mord genom att blanda arsenik i nattvardsvinet. Han begick även mordförsök på fler personer som emellertid överlevde.


Mordoffer
19 oktober 1864: Änkan Karin Persdotter i Huken
30 november 1864: inhyseshjonet Nils Pettersson i Fårskog
15 december 1864: förre handlanden Anders Lysén i Silbodal

Mordförsök:
Daniel Andersson i Huken
Daniel Danielsson
Nils Danielson i Årjäng
Per Olsson i Klevarne

Under den första rättegången, vilken hölls av häradsrätten i Långelanda tingshus, hävdade han att han begått morden av barmhärtighet. Lindbäck dömdes till döden och målet togs vidare till hovrätten som gav häradsrätten bakläxa för en undermålig undersökning och rättsprocess. Häradsrätten behandlade fallet igen, men straffet ändrades inte. Lindbäck begick emellertid självmord genom hängning i fängelset i Karlstad. 

söndag, oktober 11, 2015

Hösten är här

Hösten är verkligen vacker i sin färgprakt. Bilderna är tagna den 8 oktober.














Spritsmåla 













Eriksmåla 














Emmaboda 














Emmaboda 














Eriksmåla 
Eriksmåla

Fiskesjö

Hans Linde- Låt inte våldet få segra i Turkiet

Igår utsattes en fredsdemonstration i centrala Ankara för ett bombattentat. Demonstrationen arrangerades av en rad vänsterpartister och fackliga organisationer. Närmare hundra personer har dödats och långt fler har skadats, bland dem flera kandidater i det kommande parlamentsvalet. Vänsterpartiet uppmanar Utrikesminister Margot Wallström att kalla till sig den turkiska ambassadören och tar initiativ till att en mer omfattande valobservatörsmission inleds inför nyvalet den 1 november.

–Vi känner sorg, frustration och ilska över att våldet skördar nya offer i Turkiet. Omvärlden måste nu med en röst fördöma attentatet, kräva upprättelse för offren och att våldet mot Turkiets vänster och kurder omedelbart upphör, säger Hans Linde, Utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Efter bombattentatet använde polis och säkerhetsstyrkor tårgas och vattenkanoner för att förhindra att hjälp och sjukvårdspersonal kunde ta sig fram till offren. Attacken i Ankara följer en våg av våld och övergrepp. Sen AK-partiet misslyckats med att bilda en regering och utlyst nyval till 1 november har över 400 av Vänsterpartiet HDP:s kontor attackerats, tusentals oppositionella, aktivister och journalister har fängslats och vi har sett upprepade attacker mot människor som är eller uppfattas som vänstersympatisörer eller kurder.

–Trots våld och övergrepp fortsätter modiga kvinnor och män att kämpa för fred, demokrati och ett annat Turkiet. De behöver vårt stöd och vår solidaritet. Margot Wallström bör nu kalla till sig den turkiska ambassadören till UD och fördöma övergreppen, säger Hans Linde.

Vänsterpartiet har uppmanat regeringen att agera inom OSSE och Europarådet för att en omfattande valobservatörsmission ska inledas. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att man jämfört med tidigare val skickar betydligt fler valobservatörer som kan täcka en större del av landet och som kan vara på plats i god tid före valet.

lördag, oktober 10, 2015

Kattugglan i Skorstenen.









Verklighetens Helge, ni vet barnprogrammet Från A till Ö där Bengt Åke Varg spelade den kloka ugglan Helge som satt på taket till Hedvigs arbetarvagn och hjälpte Hedvig när hon hade problem med dom svåra orden. Detta gjorde att många barn lärde sig läsa och skriva. 











Denna kattuggla som mycket väl kan heta Helga finns i ett fritidshus söder om Algutsboda. Bilden är tagen i dag på förmiddagen.








Den enda varg som någonsin varit en uggla. Bert Åke Varg.

fredag, oktober 09, 2015

Filmhelg i Åfors

Biohelg i Åfors är på tapeten denna helg. Det är tre högoktaniga filmer som visas. Välkomna


























Astronauten Mark Watney (Matt Damon) blir kvarlämnad på Mars av resterande besättningen som tror att han omkommit efter en kraftig storm i rymden. Ensam kvar måste han med sin intelligens och styrka hitta ett sätt att överleva på den lilla mat han har och signalera till jorden att han lever. Miljontals mil bort jobbar NASAs forskare dygnet runt med att hitta ett sätt att få hem honom och besättningen planerar samtidigt en livsfarlig räddningsaktion. Världens befolkning är alla engagerade i Watneys öde och tillsammans är vi starka. Baserat på en bästsäljare i regi av Ridley Scott och med Matt Damon, Jessica Chastain, Kristen Wiig, Kate Mara, Donald Glover m.fl. i roll-listan.

I rollerna:
Matt Damon, Jessica Chastain, Kristen Wiig, Kate Mara, Donald Glover

Regi - Ridley Scott
Speltid - 142 min
Genre - Thriller, Science Fiction, Äventyr
Åldersgräns - Från 11 år
Originaltitel - The Martian
Premiärdatum - 2015-10-02


























Flerfaldigt prisbelönad, Oscarsnominerad animation för hela familjen. Havets sång (Song of the Sea) är berättelsen om Ben och hans lillasyster Saoirse och deras fantastiska resa fylld av myter och magi för att hitta tillbaka till sitt hem i havet. Saoirse har tappat sin röst och som den sista levande älvan måste hon sjunga havets sång för att rädda sitt folk från att gå under för alltid. En film för barn mellan 6 och 10 år med familjer.

I rollerna:

Regi - Tomm Moore
Speltid - 94 min
Genre - Animerad film, Animerad familjefilm, Barnfilm
Åldersgräns - Från 7 år
Originaltitel - Song of the Sea
Premiärdatum - 2015-09-25

























De självbiografiska böckerna om Katitzi gjorde Katarina Taikon till en av våra mest lästa och älskade författare. Innan dess hade hon gjort sig känd som en karismatisk kämpe för mänskliga rättigheter. Genom unika bilder får vi följa ett fascinerande livsöde som gjorde ett tydligt avtryck på Sverige under åren då folkhemmet växte fram och den grupp som lämnades utanför - romerna.

I rollerna:
Katarina Taikon, Rosa Taikon, Martin Luther King, Olof Palme m fl

Regi - Gellert Tamas, Lawen Mohtadi
Speltid - 94 min
Genre - Dokumentär
Åldersgräns - Barntillåten
Originaltitel - Taikon
Premiärdatum - 2015-10-02

tisdag, oktober 06, 2015

Nadine Gordimer

Nadine Gordimer (1923-2014)  föddes utanför Johannesburg och blev tidigt medveten om rasförtrycket i hemlandet Sydafrika. Redan som tonåring upplevde hon hur familjens mörka hemhjälp fick sitt rum genomsökt av polis.  Det var först efter Sharpevillemassakern 1960 som hon blev aktiv medlem i antiapartheidrörelsen. Då hade hon redan etablerat sig som författare- hon debuterade 1937 som 15-åring med en barnbok- vilket säkert bidrog till att hon under rättegången  mot Nelson Mandela 1962 fick hjälpa honom med sitt försvarstal.


























Under de följande åren skrev Gordimer flera romaner som handlar om hur mäniskor på olika sätt drabbades av apartheid. Flera av böckerna förbjöds i Sydafrika men gavs ut utomlands. Romanen Julys folk som gavs ut 1981 och utspelas i en fiktiv framtid där dom mörkhyade tagit makten och dom vita befinner sig på flykt förbjöds först av apartheidsregimen och ströks 2001 från en skolas litteraturlista, anklagad för att vara rasistisk. Båda besluten väckte omfattade protester bland Gordimers anhängare.

När Nelson Mandela frigavs 1990 var Nadine Gordimer en av det första han ville träffa. Hon fortsatte hela livet att engagera sig för ett rättvisare Sydafrika och deltog bland annat i kampanjen mot aids. Även efter att hon fått nobelpriset skrev hon nya romaner om aktuella samhällsproblem. 1998 kom Husvapnet som handlar om Sydafrikas stora problem med våld och brottslighet. Nadine Gordimer fick nobelpriset 1991  

måndag, oktober 05, 2015

Tre mil i Universum- Världens barn gala

Tisdag den 6 oktober kl.18.00 samverkar Åfors Folkets Hus, Bromboda Bygdegårdsförening och Emmaboda Kommunala Kulturskola kring en kväll för Världens Barn. Detta sker för andra året i rad och begreppet ”3 mil i Universum” har befästs. I Bromboda är det Sölve Hjalmarsson och i Åfors blir Jan Karlsson konferencier.


























I Åfors medverkar Nanna & Alex, Maja Hobring, sång- och blåselever från Kulturskolan, Snacke Per och Hönsalotta från Hönsalottas Luffarmuseum samt delar av Sveriges Cultband. I Bromboda underhåller Lindåsseptetten, Ann-Kristin Elgan & Donald Hummel, Branatas = Victoria, Jennie och Kajsa, gitarr- och klasselever från Kulturskolan, Lisa Karlsson samt Yvonne Nilsson & Hanna Sjöberg.

Bygdegårdsföreningarna säljer fika och företagssponsorer från hela kommunen samordnas av Röda Korset och gåvogivarna redovisas i bildspel på båda ställen.
Entré till Världens Barn inkl. fika kostar 50:- eller för en familj 100:- på båda ställen.

Initiativtagare till kvällen är Nicke Grozdanowski, Sölve Hjalmarsson, Göran Eriksson, Jan Gustafsson och Jan Karlsson i samverkan med Lotta Odlingson. Vi hoppas att vi slår förra årets lyckade insamlingsresultat (som var drygt 37 000:- ), och ser fram emot en riktigt givande trevlig kväll, Varmt Välkomna!