Storskav

En storskarv flyger i frihamnen i Göteborg. Fotograferat i går.

Vem vet mest?

Det börjar bli en tradition i marstider. För tredje året i rad så fick man vara med i Vem vet mest. Här lite bilder från dagens inspelning i Göteborg

Hur det gick? Ja det får ni se den 5 oktober? Men jag kan reda nu avslöja att jag hade jätteroligt.

Årets första riktiga höstoväder

Stormen Freja orsakade skador på flera håll när hon drog in över södra Sverige i natt. Vid Vinga kuststation i Göteborg blåste det 29 meter per sekund i byarna, och medelvinden var
21 när Freja drog in.

Värst drabbades Halland, norra Skåne och delar av Kronoberg. Både i Lund och i Helsingborg slets byggnadsställningar loss i blåsten. I Helsingborg skadades åtta bilar som stod vid fastigheten. I Göteborg har ett stort antal träd blåst ned och i Varberg slets ett papptak bort i vinden.

Under söndagsmorgonen mattades ovädret av men det var fortsatt mycket hårda vindar i södra Skåne. På grund av vädret stängdes Öresundsbron av för trafik under natten. Den kunde öppna igen vid 06.30-tiden.

SMHI hade under lördagen utfärdat 26 varningar. Åtta av dem är klass 2, den näst högsta. Men vid sjutiden kunde de sista klass 2-varningarna sänkas till klass 1.

4.500 av Eons abonnenter var utan ström under söndagsmorgonen och montörer jobbar med att åtgärda de problem som Freja orsakat.

Hjo

Det finns flera förklaringar till ursprunget för namnet Hjo. Enligt en populär historia ska namnet härstamma från att en munk som överraskats av ett plötsligt oväder på Vättern, och spolats upp på stranden uttalat de latinska orden Hic jacet otium – 'Här vilar friden'. Genom att ta begynnelsebokstaven i varje ord bildades ordet "Hjo". Detta är dock med all sannolikhet enbart en skröna, vilket bland annat styrks av att ortens namn tidigare stavades annorlunda än idag. En annan mer trolig förklaring till namnet Hjo bygger på att vattnet i Vättern vid Hjoåns mynning blev grumligt, eller som man sa hjolmigt. Hjo ska då vara en förkortning/förenkling av att man kallat platsen för till exempel Hjolmet eller Hjolm.

Hjo var Västergötlands hamnplats vid Vättern. Den stod för förbindelserna österut till den under senmedeltiden viktiga staden Vadstena och till Hästholmen. Vadstena kloster hade ett eget hamnmagasin och gård i Hjo. Förutom stadskyrka och ett härbärge för de resande saknade Hjo kyrkliga inrättningar under medeltiden.

När staden erhöll stadsprivilegier är inte känt, troligen i början av 1400-talet. Den första bevarande skriftliga uppgiften om Hjo som stad finns i Erik av Pommerns skattebok från 1413. Den noteringen är också orsaken till att Hjo kommun 2013 firade 600-årsjubileum. 1586 förnyades stadens äldre privilegier, vilka stadfästes och utvidgades. Hjo förblev dock en mycket liten stad, man hade år 1805 350 innevånare. Anläggandet av Göta kanal innebar dock ett uppsving för staden, 1854 stod den nya hamnen färdig, vilken ansågs vara den bästa vid Vättern. 1873 invigdes den smalspåriga järnvägslinjen till Stentorp vid Västra stambanan (Hjo-Stenstorps Järnväg) och 1878 invigdes Hjo badanstalt, vilken lockade rika besökare, och Hjo fortsatte att växa även efter att Vätterhamnarna förlorat sin betydelse. 1880 hade staden 1 446 innevånare och 1910 2 268 innevånare.

Hästholmen, som var östgötasidans motsvarande hamn, har inte haft samma utveckling.

Trästaden Hjo har tilldelats Europa Nostras hedersmedalj "för det beaktansvärda bevarandet av den samlade trästaden Hjo, vilket inneburit ett bibehållande av dess särprägel och charm".

På 1870 talet anlades en vattenfontän på torget och här hämtade pigor och mamseller vatten till hushållen, utbytte nyheter och skvallrade naturligtvis i största allmänhet.
Nuvarande fontän med den vackra skulpturen – ”Kvinnan vidbrunnen” - är från 1965 – en hyllning till alla de vattenbärerskor som i ur och skur släpat hem vatten i ämbar och hinkar
till herrskapshushåll och egna familjer.

Stora torget

Ursprungliga kyrkan i Hjo kan ha uppförts någon gång vid slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet. Medeltidskyrkan förstördes vid en brand 1794 då endast ett fåtal inventarier hann räddas. 1799 var en ny kyrka färdigställd, men först omkring 20 år senare var inventarierna på plats. Kyrkan är mycket stilren i sin utformning. Den består av ett långhus med ett rundat kor i öster och ingång i väster. Mitt på södra sidan finns kyrktornet och mittemot på norra sidan finns sakristian. Vid en omfattande restaurering i början av 1900-talet tillkom nuvarande höga tornspira. Samtidigt tillkom glasmålningar i korfönstren, utförda av Reinhold Callmander i Göteborg.

Vättern finns ständigt närvarande i Hjo

Ett exempel på dom fantastiska husen som finns i Hjo

En sjöman älskar havets våg.
Ångaren Trafik omskrivs som "en av Sveriges bäst bevarade ångare". Det stämmer att Trafik är minimalt förändrad och ser i dagsläget praktiskt taget likadan ut som när hon först kom till Hjo 1892.

Modern arkitektur

En vacker trävilla

Tidningsredaktionens byggnad i Hjo

Här på pizzerian på stora torget finns det god mat för den hungrige.

Vem vet mest?

För nästan ett år sen på dagen (5 mars-14) var jag i Göteborg på min första inspelning av Vem vet mest. Då hamnade jag i andra omgången. I går var det dags igen att besöka TV och radiohuset i Göteborg för att ev. få revansch. Hur det gick får ni reda på i September.

Fortfarande Klass 2 varning för Öland

Tredje gången gillt kunde man säga. Efter att dom två tidigare stormarna Svea och Alexander blev mindre än befarad så blev årets tredje storm Egon en rejäl vinterstorm med uppmätta orkanbyar över södra Sverige. I Kalmar län fick vi stormbyar som orsakat nedfallna träd på flera håll och många strömlösa. Bara hos Eon som äger stora delar av elnätet i Kalmar län var 13 965 abonnenter utan ström vid sjutiden på morgonen, men siffran har sjunkit något. Ölandsbron var under natten avstängd. Tågen i Emmaboda verkar funka som det ska däremot Tågtrafiken mellan Kalmar och Linköping och Västervik och Linköping är inställd och den beräknas inte vara igång förrän tidigast i eftermiddag.

Fortfarande råder Klass 2 varning över Öland där prognosen lyder som följer. Västlig vind med risk för stormbyar, ca 25 m/s. Vinden avtar. Även Gotland råder den andra varningskategorin. På Västkusten är det klass 2 varning för Kattegatt och Öresund där det råder lågt vattenstånd.

För övriga Kalmar län råder klass 1 varning. I främst södra delen, västlig vind med mycket hårda vindbyar ca 21 m/s. Fortsatt avtagande. Klass 1 varning råder också i Bohus län och Göteborg, Halland, Skåne, Blekinge, Uppland och Gävleborg. Samtliga Svenska farvatten har klass 1 varning.

Uppdatering av stormen

SMHI har nu uppgraderat sin varning för hela södra Sverige där klass 2 varning nu råder. För Kalmar län förutom Öland så gäller följande. Natt mot söndag västlig vind med risk för stormbyar, ca 25 m/s. Från sent lördag eftermiddag västlig vind med vindbyar på 21-24 m/s. Vinden avtar långsamt från och med söndag morgon.

För Öland gäller: Natt mot söndag västlig vind med risk för stormbyar, ca 25 m/s. Redan lördag kväll vindbyar med 21-24 m/s. Från och med söndag morgon långsamt avtagande vind.

Varningarna kom 10.20

Det råder fortfarande klass 2 varning för Öland. Sent lördag kväll västlig vind med vindbyar på ca 25 m/s. Under söndag morgon avtagande vind.
Klass 2 varningar har oxå förutom tidigare Gotland, Halland, Västra Skåne även nu utökats till Göteborg, Bohus län och Gävleborgs kustland. Även Skagerak har klass 2 varning.

Klass 1 varning gäller för övriga Kalmar län. Från sent lördag eftermiddag västlig vind med vindbyar på 21-24 m/s. Vinden avtar söndag morgon.
Klass 1 varning råder för resten av södra och mellersta Sverige och Jämtlandsfjällen samt hela Östersjön med Ålands hav och Finska viken, Öresund och Kattegatt.

Klass 2. Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 1 Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner

SMHI utfärdade de aktuella varningarna 07:11

Christinakyrkan

Tyskan kyrkans även kallad Christinakyrkan torn tronar upp sig bakom en vacker byggnad jag inte vet vad den heter. Om du vet får du gärna skriva en kommentar och delge det till mig. Tyska kyrkan, eller Christinæ kyrka, ligger i centrala Göteborg. Kyrkan fick sitt namn efter Gustav II Adolfs dotter, drottning Kristina. Salskyrkan är byggd i gult tegel och huvudbyggnaden inklusive koravslutningen (men dock inte tornet) är täckt med numera gulmålat spritputs. Kyrkan, med sitt torn i väster och koret i öster, ligger på Norra Hamngatan 16, ett kvarter ifrån Gustav Adolfs torg. "Lilla Berget" kallades det berg som både Tyska kyrkan, Göteborgs rådhus och Göteborgs Handelstidnings hus byggdes på. Berget gjorde också att Stora Hamnkanalen vid Kämpebron tvingades göra en skarp vinkel. Området för Lilla Berget avgränsas av Smedje-, Post-, Tyggårds- och Köpmansgatorna.

Kyrkan har ett klockspel, byggt 1961, med 42 klockor. Tegelkyrkans torn ritades ursprungligen av Stockholmsarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som även ritat Drottningholmsteatern och delar av Stockholms slott. Altaruppsatsen ritades av Louis Jean Desprez och korfönstren av Reinhold Callmander. Mer om kyrkan kan du läsa om du klickar på länken: Tyska kyrkan