söndag, december 31, 2017

Granen i Åfors

Största granen i trakten finns nog i Åfors i tomten hos min mor. Minst 10 m hög och tät med grenar och enorm bas. När jag var liten hoppade jag bock över granen. Idag går det inte ens med stavhopp. Den planterade min far i mitten av 1980-talet och då var den en liten granskott. Nu är den jättestor.


måndag, december 25, 2017

Tre olika sorter jul

1. Den Fornordiska julen

Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.

Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.

2. Den kristna julen

Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.

I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.

Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.

Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).

I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.


3. Den sekulära julen

Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.

Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.

Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.

Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.

Julens stjärna

En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.

Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.







































Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.

Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".


Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.

Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.

Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.

Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.

Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds

söndag, december 24, 2017

Tomten

Tomten kan också kallas tomtevätte, och i Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse eller goanisse (jfr uttrycket Nisse god dräng), ursprungligen ett noanamn. På svenska finns även puke som är en smådjävul, pyske är en liten människa, hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska dHomovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland.

















Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till "sin" gård. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, gråa kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och ladugård.

Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.

















Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttens skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretiskt med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.

Två personer som format många svenskars bild av tomten är Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv, vilka ännu finns i nytryck.

















Jultomten, som på kontinenten oftast kallas något i stil julmannen eller sankt Nikolaus, lånades in till Sverige under andra halvan av 1800-talet, främst från Tyskland, och har mest utseendet gemensamt med gårdstomten. Tidigare var det julbocken som skötte julklappsutdelningen. Jultomten har hjälp av tomtenissar, som i engelskspråkiga länder är alver (elves) och oftast har gröna kläder.

källa: Wikipedia

Lucka 24


lördag, december 23, 2017

God Jul


Ugglan Helga och Fladermusen Olga vill önska alla en God Jul och Ett Gott Nytt År. De hoppas att många böcker blir lästa under helgerna. Jag instämmer i deras budskap. God jul alla

Julorkanerna 1902

SMHI varnar för blåsväder under den stundande julhelgen i stora delar av landet där Klass 1 varning är utfärdad. För Kalmar län där det varnas för riklig blåsigt väder. Då kommer man onekligen att tänka på julstormarna 1902. För bland 1900-talets stormar är kanske julstormen 1902 mest berömd. I verkligheten var det två intensiva oväder som drog fram över landet med orkanvindar på sina håll. Södra Norrland upplevde orkanvindar natten mellan julaftonen och juldagen. Redan följande natt kom nästa stormcyklon in över södra Sverige, och denna storm var mer omfattande än den första.

Med hjälp av väderkartor, observatorernas journalförda anteckningar och utdrag från tidningslägg ges en del detaljer om väderläget julen 1902. En kraftig västlig luftström rådde över Nordeuropa. Det var mycket oroligt i lufthavet med mycket stora och snabba svängningar i lufttrycket.

Som nämndes i början befann sig ett nytt oväder redan vid Färöarna på väg mot södra Sverige. Det fördjupades ytterligare och hade på juldagens kväll sitt centrum nära Oslo där trycket var nere i 717 mm Hg (956 hPa). Under natten till Annandagen slog orkanen till över Sydsverige. Här följer några citat från observatörer.

Karlshamn: "Orkan natt kl 11-04. Regnmätaren kullblåst. Skador å byggnader. Kullfallna träd".
Lund: "Stark orkan natten mellan den 25-26".

Både Kullen, Knäred, Kinnared (östra Halland), Kristianstad och Askersund rapporterade högsta vindskalan, dvs. orkan, vars verkningar enligt instruktionen för observationernas utförande beskrevs: "Avbryter stora träd, bortför skorstenar och hustak m m!"

Växsjö: "Natten mellan 25-26, med början kl 11 tilltagande, kulmen kl 2-4, fullständig orkan, mestadels västlig riktning. Ovädret upphörde mellan 4-5".

Ölands norra udde: "Kl 2. 15-5 fm därunder vinden skiftade SW-NNW dess styrka varierade, övergick till full NNW-lig storm kl 5 fm. Stormen avtog kl 1 em.

Stockholm: "Våldsam snöstorm natt d. 25-26 med orkan".

Från flera platser rapporterades åska och nederbörden övergick i snöfall. Ytterligare några citat från väderobservatörer, vilka finns publicerade i "Månadsöversikt af VÄDERLEKEN I SVERIGE till lantbrukets tjänst" 23:e årgången 1903.

Häckeberga Skåne: "Den orkanlika NW-storm som rasade har från kl 11 em den 25 till kl 3 fm den 26, kullvräkte 2000 träd i härvarande skogar samt förorsakade stor skada på hustaken samt hö- och halm stackar, hvilka på flera ställen totalt jämnades med marken. Det var den starkaste storm, som här observerats sedan Novemberstormen 1872".

Vadebäck i Skåne: "Natten den 25-26 rasade en förfärlig orkan, hvars like ingen förut skådat. Hela hus jämnades med marken. Somliga tak flögo rent bort. Hafvet öfersvämmade marken omkr. 1 000 m från den vanliga strandbädden. Fiskar slungades av vågorna högt upp på land. Flera hus måste mitt i natten överföras av deras innevånare, som med fara för sina lif sökte räddning till säkrare områden".

Ljungby: "Efter stormen natten den 25-26 såg skogarna ut som ett rågfält, där lien gått fram. Flera mindre ladugårdar nedblåste och några kreatur ihjälslogs".

Hökhult i Halland: "Natten den 25-26 rasade en mycket häftig storm, som strax efter midnatt övergick till NW, och drev upp havsvattnet 8 fot offer vanligt vattenstånd å härvarande kust. Vattnet steg till och med upp i sängarne i flera hus vid hafet och Lagan, så att innevånarne måste fly upp på vindarne eller från husen om natten. Nästan alla hustak skadades något, många mycket af stormen, äfven flera större kreatursstallar, så att många kreatur blefo ihjälslagna och ännu flera skadade. Telegraf- och telefonledningar ha blåst ned utmed vestkustbanan, och banvallen har skjölts bort af böljorna på. sina ställen, så att trafiken å samma bana har måst inställas under flera dagar. Mycken skog har blåst ned".

Öxabäck i södra Västergötland (utdrag): "en myckenhet skog kullvräktes och stora träd blåste av på midten. Hade marken ej varit så djupt tjälad, hade ändå större skada åstadkommits. En så våldsam storm säger sig ingen af de här boende upplefat".

Från tidningsnotiser kan nämnas följande: I Halmstad kastades mudderverket Herkules och den engelska briggen Excelcior upp på Östra Stranden. Av badhuset i Halmstad fanns bara en enda påle kvar av byggnaden. Kallbadhuset i Varberg förstördes helt. Järnvågsbron i Ängelholm blev illa åtgången, och den 4 km långa järnvågsbanan Malmö-Limhamn raserades.

Som framgår av citaten ovan var det Skåne, Halland, västra Småland och södra Västergötland som drabbades värst. Dessbättre inträffade inga dödsolyckor på land, men flera sjömän fick sätta livet till.

På Annandagens morgon hade det klarnat upp i Sydsverige och temperaturen fallit till minusgrader i inlandet. Men på Östersjön pågick ännu stormen; Visby rapporterade kl 8 nordlig orkan. Lågtrycket hade sitt centrum söder om Onega och i centrum var lufttrycket fortfarande under 720 mm Hg.

Lucka 23

torsdag, december 21, 2017

Vintersolstånd

I dag är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. kl 17:28 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.31 och gick ner klockan 15.20,

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2016 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.

Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.

Lucka 21

lördag, december 16, 2017

Batman 89

Hon kör bara bilar som är gjorda före 1971, har järnkoll på Batman och är, på papperet, möjligen en dålig försäljare.
Idag hittade Lotta och jag det vi sökte till Calle i julklapp i en data- och TV-spelsbutik i Kalmar. Det var vårt sista försök, för vi hade kammat noll på flera ställen dessförinnan.

Han vill inte ha sådant som är lätt att hitta och det kan hända att han brås på sin far där. Hur som helst: Tjejen i butiken berättade att hon kör en VW-bubbla från 1964, men på vintern tvingas hon ibland att köra en Skoda av praktiska skäl. Annars menar hon att riktiga bilar är gjorda före 1971. Hon har därtill väldigt bra koll på Batman och när jag noterade att ett föremål i butiken var dekorerat med "Batman 89"-loggan gav hon mig rätt. (Detta syftar på den logga som användes i samband med filmen "Batman" från 1989. Loggan har därefter ändrats lite grand för varje ny film.)















Tjejen, som kan vara i 25-årsåldern, hade därtill drastisk och absurd humor. Hon gav inte intryck av att vara det minsta intresserad av att sälja något. Hon ville diskutera det vi sökte, gamla bilar och Batman - exempelvis en badanka som såg ut som The Jokers kompanjon/flickvän Harley Quinn.
Förutom att jag i henne såg en ung upplaga av mig själv funderar jag på om hon är en bra eller dålig säljare.

Med tanke på hur mycket pengar jag gjorde av med är hon en mycket bra försäljare, men till formen var hon inte alls en typisk säljare. Hon sade inte "rätt saker", eller... Jo, det gjorde hon eftersom jag inte gillar säljsnack och genomskådar det snabbare än en blixt träffar sitt mål.
Jag tror inte att hon anpassade sig till kunden, för hennes glada respons på "Batman 89" antydde tydligt att hon kunde ämnet.
Sensmoral: Form och norm är bara skit. Tvärtom är det med "the real deal". Det lönar sig att kunna saker och att inte förställa sig, även i reda pengar.
Dessutom är det troligen ingen nackdel att vara kufig i en spelbutik.

I min bok är hon en briljant försäljare, för det blev absolut dyrare än vad jag/vi hade tänkt, men vi fick mycket för pengarna. Det tror jag i alla fall. Jag minns inte allt vi köpte, för jag blev bortkollrad av bilpreferenser och "Batman 89". Så jag gick i fällan - för att hon kunde sin sak och för att hon var egensinnig och underlig på ett mycket sympatiskt sätt.

Peter Lejon, Långelycke

Lucka 16

onsdag, december 13, 2017

Årets bästa stjärnfall

Ett stjärnfall per minut. Det är frekvensen när årets vackraste meteorregn - Geminiderna - passerar jorden och lyser upp himlen.

Showen är som bäst natten till torsdag och meteorregnet pågår till och med söndagen den 17 december.
Geminiderna är ett återkommande fenomen som uppkommer på grund av att en fem kilometer bred, mystisk rymdsten – 3200 Phaethon – flyger förbi jorden varje år.

Efter sig har rymdstenen en svans av stoftpartiklar, och när jorden i sin bana runt solen flyger genom 3200 Phaethons svans så brinner partiklarna upp i jordens atmosfär – vilket visar sig i form av en svärm av stjärnfall. Astronomer menar att 3200 Phaethon kan vara en komet som har förlorat sin is och därför framstår som en asteroid.

I år passerar 3200 Phaethon jorden med ett avstånd på tio miljoner kilometer, vilket är det kortaste avståndet hittills sedan den upptäcktes år 1983.

Därför kommer astronomer i år använda meteorsvärmen till att studera 3200 Phaethon. Månen uppför sig exemplariskt
För att Geminiderna ska framstå som kraftigast behöver månen lysa svagt – annars är det svårt att få se de lysande stjärnfallen.

Just nu är månen lyckligtvis en tunn, avtagande halvmåne.
Bästa platsen att observera stjärnfallen ifrån är ute på landet – långt ifrån stadens ljusföroreningar. Om du befinner dig i en stad behöver du leta upp ett ställe där gatubelysning och ljuset från hus inte bländar din utsikt.

Lucka 13

måndag, december 11, 2017

Litteratur är en sprängstoft som ger avtryck i historien och i framtiden

Litteratur är en sprängstoft som ger avtryck i historien och i framtiden. Det är något som vi blivit varse om speciellt i nutid. Det är både rätt och fel att döma en bok utefter denna tids värderingar. Rätt för att kränkningar och stereotypiska karaktärer av människor ska undvikas speciellt om det handlar om minoriteter och att man gör det i fel sammanhang. Fel för att böckerna är skrivna i annan tid och man ska i en demokrati kunna diskutera felaktigheter som har begåtts tidigare för att man inte ska kunna göra om de felen ytterligare en gång. Vi måste lära av historien.

Det finns många exempel på sådan litteratur där man tecknar stereotypa karaktärer. Seriealbum är en tydlig exempel där stereotypiska karaktärer frodas. Pippi Långstrump vars pappa var en speciell kung i en söderhavsö är ett aktuellt fall. En sagostund i ett bibliotek i Borås polisanmäldes i höst av en besökare när en ljudbok med Pippi Långstrump spelades upp
https://www.expressen.se/gt/pippi-sagan-polisanmaldes-efter-forskolans-sagostund/

Samtidigt som debatten om Pippis pappa råder är författarinnan Astrid Lindgren omåttligt populär. Ingen skulle anklaga henne för att vara dömande mot andra människor. Hon skildrade verkligen samhället och dess invånare och ofta fick de fattiga och utsatta människorna komma till tals och hon skildrade Fattigsverige och gav en realistisk bild av samhället i mitten av 1950-talet.
Så sent som torsdagen den 23 november diskuterade vi detta på min arbetsplats så debatten är het och svårlöst. Inte i Pippifallet kanske för den är solklar att man ska undvika de stereotypa ord som förekommer i dem äldre texterna men vart går gränsen och vem ska avgöra vart gränsen ska dras. Är det biblioteken? Allmänheten? Politikerna dvs. makthavarna eller andra? Samtidigt som detta skrivs rasar debatten och jag kan inte se någon ände på det. De som drabbas är bibliotekarierna som hamnar i skottgluggen och det är absolut inte acceptabelt. Att ta en diskussion är en sak men att få hot eller mer än så av oansvariga personer ska inte få förekomma.

Postkoloniala inslag finns i samhället. Med postkoloni menas att europeiska eller västvärldens effekt och bilden av de forna kolonierna i tredje världen fortfarande finns kvar i bland kulturella sammanhang och påverkar de negativt. Det handlar om att man ser ner på tredje världens kulturyttringar och ser invånarna som underutvecklade. Återigen är seriealbumen som Tintin, Asterix och andra exempel på postkoloniala yttringar med tydliga stereotypa karaktärer. Jag tycker dock att man gör det för enkelt för sig om man enbart ser dessa karaktärer. Just serier brukar ha olika karaktärer och de onda framställs och tecknas ofta i dålig stil oavsett vilka de är och de goda framställs tvärtom som bra och tecknas i ljusa drag. Problemen blir allvarliga när strukturerna av stereotypkaraktär blir en norm och man sopar de under mattan och inte diskuterar problemet. I slutet av 1800-talet och på 1900-talet fram till andra världskrigets slut framställdes judar ofta som onda giriga stornäsande karaktärer och detta var mer eller mindre en norm i samhället. I litteraturen gjordes juden oftast till en ond och mörk gestalt för de såg som syndabockar för samhällets många problem. Antisemitismen var utbredd även bland de som i övrigt inte ansågs vara varken rasister, fascister eller nazister. Denna antisemitism vet vi vart det ledde och mänsklighetens största ondska fick fotfäste. Idag är som tur antisemitismen en del av historiens skräphög även om vissa grupperingar fortfarande lever i sin sjuka nazistiska världsföreställning om den judiska världskonspirationen. Men andra fördomar är utbredda istället och nu är det islamofobin som är den rådande. Rädslan för muslimen och dennes religion har ersätt antisemitismen. Konflikterna i Mellanöstern där västvärlden har ingripit ett flertal gånger har radikaliserat en del islamska grupperingar som bekämpar västvärldens ideal både i konfliktområdena men också har man ingripit med terrordåd i västvärldens länder. Konflikterna har dessutom lett till flyktingströmmar som har lett till västvärldens olika länder och som enligt vissa hotar deras inhemska kultur. Allt eftersom de nyanlända vill praktiska sina egna kulturer så sker samtidigt också att de tar del av det nya landets kultur som de har sökt skydd till Det är så ett mångkulturellt samhälle formas. De absolut allra flesta invånare tycker det helt okej att kulturer blandas och man ser värdet i det. Men få människor har andra åsikter och dessa hörs högljudd i debatten. De skapar fördomar och rent felaktiga myter om de nyanlända som styrker deras skeva värderingar och trångsynthet. Detta speglar sig i samhället på ett negativt sätt. Muslimen framställs som efterbliven, illmarig, ondskefull person. Islamofobin är idag den tydligaste exemplet på orientalism.

Boken Litteraturen,språket och världen skriven av Dan Landmark och Ingrid Wiklund tar upp många aspekter inom detta intressanta ämne. Samma ord kan uppfattas på olika sätt beroende på vem som läser eller hör dem. I boken tas exempel från boken Mörkrets hjärta skriven av Joseph Conrad 1902 som är väldigt intressant. (Landmark,Wiklund (2014) s. 100-105). Omedvetet har författaren Joseph Conrad skildrat den afrikanska medborgaren med ytliga klichébilder som idag uppfattas som rasistiska. Här tas också kritiken upp att generationer av skarpsinniga litteraturkritiker inte har lagt märke eller påpekat den ytliga skildringen av afrikaner och att det är lika allvarligt som författarens skrivna verk, 


Seriealbumet Tintin i Kongo skriven och ritad av Hergé 1931 är också ett exempel på debatterad verk utifrån postkolonial synvinkel och stereotypiska karaktärer. Albumet har tagits bort i många bibliotek medan andra väljer att behålla den. Boken handlar om journalisten Tintin som åker till Kongo och när han kommer i kontakt med afrikaner framställs dem som barnsliga, vidskepliga och underlägsna. Till skillnad mot många andra kommande Tintin album finns ingen direkt sammanhängande handling. Så i mina ögon blir albumet ointressant och fel och bidrar inte till litteraturhistorien.

Slutligen lite om litterär kanon som vi inte har Sverige än. Litterär kanon är en nationell boklista som vissa länder tagit fram till sin skolor. Det handlar om nationella klassiker och andra som man anser viktiga för eleverna att känna till och kommit i kontakt med. Även om vi inte har listat någon av våra klassiker så arbetar man mycket med svenska klassiker i skolan. Eleverna kommer i konkat med författare som tidigare nämnts Astrid Lindgren men även t ex. August Strindberg, Selma Lagerlöf och Viktor Rydberg för inte nämna den kanske störste av de alla Vilhelm Moberg, i iallafall för oss smålänningar. Jag tycker att de ska ingå att lära känna till dessa författare och deras verk. De tillhör vår litteratur och kulturhistoria. Men inte bara därför. Dessa verk illustrerar sin samtid och är viktiga att studera utefter denna aspekt också. Hur såg samhället ut när författaren skev sina verk. Hur tänkte man?, Hur var människosynen? Vilka debatter fördes? mm mm. Det finns mycket värden att veta om våra författare, sen behöver man inte dela deras värderingar.

Lucka 11

tisdag, december 05, 2017

Adventsstormen Gorm

Den 30 november 2015 drabbades Sverige av kraftiga stormen Gorm. En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''















Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm

Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.

Högsta medelvindhastigheter under Gorm

  • Hanö 29,6 m/s
  • Hallands Väderö 29,5 m/s
  • Nidingen 29,3 m/s
  • Ölands södra udde 27,5 m/s
  • Vinga 25,6 m/s
  • Ölandsbron 25,4 m/s
  • Hoburg 24,8 m/s

För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.

I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm

  • Hallands Väderö 39,8 m/s
  • Hanö 39,0 m/s
  • Ölands södra udde 38,0 m/s
  • Nidingen 37,2 m/s
  • Helsingborg 36,4 m/s
  • Hoburg 35,9 m/s
  • Vinga 34,0 m/s
  • Ölandsbron 33,9 m/s
  • Fårösund-Ar 33,4 m/s
Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.


Källa:SMHI

Lucka 5

söndag, december 03, 2017

1.a Advent
















Första advent, egentligen Första söndagen i Advent, är den fjärde söndagen före juldagen och första dagen på kyrkoåret.

Första advent är en traditionellt sett stor kyrkogångsdag. Önskemålen om förnyelse av gudstjänsten är på de flesta håll sparsamma, och särskilt psalmvalet är svårt att förändra. En adventsgudstjänst utan Bereden väg för Herran och Hosianna förekommer sällan.

Denna dag tänds det första ljuset i adventsljusstaken. Seden är dock inte så gammal i Sverige, inte förrän under 1930-talet blev ljusstaken med fyra ljus vanlig i de svenska hemmen. Levande ljus har däremot alltid varit en viktig del av julen. De få levande ljus man tillverkade i allmogehemmen sparades till julen. Under årets mörka tid fick man i övrigt nöja sig med att försöka se något i skenet från den öppna spisen.

Elektriska adventsljusstakar i fönstren får hela Sveriges utseende att ändras "över en natt" vid första advent. Numera förekommer det dock på många håll att de tas fram redan på fredagskvällen eller ännu tidigare i november. Dessa elektriska adventsljusstakar har vanligtvis sju ljus, trots att det finns endast fyra adventssöndagar.

Lucka 3