Gravhögar och kyrkor

Det är något visst med historia. Den finns överallt runt omkring oss som en påminnelse om en svunnen tid. Då människor som du och jag levde sina liv fast i en helt annorlunda samhälle än dagens. Vad tänkte dessa människor, hur såg deras värld ut, vad bekymrade och vad gladde dem? Något vet vi, andra kan vi bara gissa oss till. Men deras monument finns kvar för oss efterlevande att begrunda och fantisera om. I dag besökte jag tre gamla sevärdheter i Kronobergs län och vi börjar med Älmeboda Gamla kyrka. Älmeboda ligger i Tingsryds kommun.

Den gamla kyrkan i Älmeboda anses härröra från tidigt 1100-tal och utgjorde då en s.k. absidkyrka, dvs den hade längst fram i koret en rundad utbyggnad (absid). Under 1400-talet revs absiden och kyrkan byggdes ut och fick en helt rektangulär form. I en tredje ombyggnadsperiod förlängdes kyrkan ytterligare. Detta var under kyrkoherden Bengt Ekebergs tid och kyrkan återinvigdes 1787. Hundra år senare invigdes den nya kyrkan i Rävemåla och den gamla kyrkan övergavs helt och blev snabbt en ruin. Det var först på 1920-talet som sockenfolket kom till klarhet att här fanns ett minnesmärke att bevara och det krävdes en skyndsam restaurering.













Den gamla medeltida kyrkan med sin lite märkliga mur runt om. Jag vet inte om jag tidigare sett att en kyrka har haft en mur kring sig.




















Kyrkogården används fortfarande idag trots den nya kyrkan. Men det finns några gamla som den här korset. Det står på korset "Hulda Moder som har försvunnit,du har kämpat du har vunnit".På korset står det "M H F:1766 D:1848" Man kan undra vem Moder Hulda var och vad som hänt henne.













I Älmeboda var det några Holländare som laddade inför Hollands åttondelsfinal i VM i kväll på sitt speciella sätt. Kortet var givetvis givet att ta.





Ingelstad som ligger två mil söder om Växjö har ett av Smålands mäktigaste fornminnen. Inglinge Hög som är ett mäktig gravfält från järnåldern. 130 gravar ingår i fältet varav den största syns på bilden. Det är denna man tänker på när man nämner Inglinge hög. Högen är sex meter högt och 35 meter i diameter.












På toppen av den stora högen är denna sten upprest med det runda gravklotet i granit med ett hugget symmetriskt mönster i relief.







Skeppsättning. Oftast markerar skeppssättningen en grav. Konstruktionen kan också ha haft symbolisk eller rituell funktion. Skeppssättningar finns ofta på gravfält. Man tror att platsen skulle vara en kultplats för järnålderns folk. Här har man förmodligen haft ting och religiösa ceremonier.










Den vackra inristade gravklotet från Järnåldern. Det var en mycket skicklig skulptör som gjorde detta konstverk. Man kan skönja en sol på toppen av stenen och vackra böljande mönster vid sidorna.
Den andra stora högen sedd från Inglige hög. Den är tre meter hög och 28 meter i diameter. Vem som ligger begravd här vet man inte. Att det skulle vara Kung Inge som ligger begravd i storhögen är en historia som dök upp under slutet av 1600-talet. Gravhögen var känd långt innan Kung Inge kom på tal och det finns inga belägg för att någon sådan person har funnits. Vem som begravts så storslaget är okänt och vi vet inte ens om det är en man eller kvinna. Under yngre järnålder blev samhället allt mer uppdelat, vilket Inglinge hög är ett uttryck för. Men det måste ha krävts många människors insatser för att bygga detta pyramidliknande gravplats. Gravmonumentet visar att platsen haft en särskild betydelse i omgivningen och man får anta att den kvinna eller man som begravts här också haft en framträdande ställning. Det stora gravfältet och inte minst storhögen visar också att det här var en central plats i folklandet Värend, ett av de små ”land” som så småningom kom att samlas under namnet Småland.
Under den här tiden var makt och betydelse kopplad till personer och ätter snarare än till särskilt utpekade områden. Värend var inte ett land med gränser så som vi tänker oss ett land idag.













Tornado lite nyfiken på kalven som i sin tur är nyfiken på vad det är för en liten lurvig varelse som närmar sig.







Jäts gamla kyrka är belägen söder om Växjö efter vägen mot Urshult. Epitetet "gamla" har den sedan 1910, då den nya kyrkan tre kilometer längre norrut stod klar. Den vitkalkade kyrkobyggnaden är från medeltiden närmare bestämt 1226 medan den träbyggda sakristian är från 1733.













Vy mot Altaret inne i kyrkan. Observera de vackra målningarna på bilden.













Vapenhuset från 1686 är byggd i timmer. Det är här man nu går in i kyrkan.





I själva kyrkan finns dekorativa målningar utförda av växjökonstnären Johan Christian Zschotzscher år 1749. Det finns målningar i vapenhuset och sakristian också. Men de är gjorda av andra konstnärer men från samma tid. Målningarna i sakristian utfördes 1735 av Carl Ruth medan de i vapenhuset utfördes 1758 av Per Olsson.





Sen var det detta med gravar. Även på Jäts gamla kyrkogårds begravs människor än i dag. En gravsten brukar tala om vilken personen var, när den föddes och när den dog. Men så kan man göra så här. En enkel gravsten med ett kors och inskriften MOR. Vem denna mor var vet jag inte men kanske hon ville ha det så här lite anonymt