måndag, juli 31, 2017

Katten Loke

Jag har berättat om 16-årige Loke tidigare.
Från att han lärde sig att gå har han gått sin helt egna väg. Han fortsätter att komma och gå, men barn på bygden har han aldrig haft. Det är inte det som har drivit honom.
Han har aldrig varit en slagskämpe och fredligare katt får man leta efter.
Om han hade varit en människa... Jag tror att han har en funktionsvariation liknande min egen. Han är en Tjuren Ferdinand, och alla gillar Ferdinand.
Men räknar vi med honom? Räknar vi med personer som inte deltar i gruppträningen, som väljer att avstå från det mesta som föreskrivs i det underförstådda regelverket?
I sociala medier öser vi hjärtan över dem som följer sitt eget ödes väg, men hur hanterar vi dem när vi faktiskt möter dem?
Min erfarenhet är att vi i stora drag är totalt dysfunktionella när vi möter dessa personer. En läxa som vi måste lära oss är att nyttja fingerhjärtan mer selektivt eftersom symbolen blivit helt urvattnad. Istället ska vi lära känna "kufarna" och intressera oss för vad det är med deras utvalda vägar som är så lockande. De har något alldeles fantastiskt att erbjuda, och det är inte farligt att inse att verkligheten kan tolkas, och upplevas, på många oanade sätt.
Snart går Loke en ny runda, men dessförinnan ska han äta. Det får bli Friskies den här gången.


Peter Lejon, Långelycke

lördag, juli 29, 2017

Skolorna i Skruv och Kosta



I går var jag på en liten utflykt för att titta till mina kommande arbetsplatser i Lessebo kommun och en sak fick jag lära mig och det är att Skruvs skola heter Björkskolan. Det visste jag inte innan.
Att Kostas heter Lustigkullaskolan visste jag sen tidigare. Det är i dessa två skolor jag ska arbeta i höst och i vår som skolbibliotekarie. Ser verkligen fram emot det :) Närbiblioteken ligger i respektives orts folkets hus. I Kosta en liten bit i från skolan medan i Skruv är Folkets hus granne med skolan.:)

onsdag, juli 26, 2017

Skolbibliotekarie i Lessebo kommun




















Från och med 16 augusti är jag anställd som skolbibliotekarie i Lessebo kommun 😃 beskedet kom tidigare idag. Jag är jätteglad att få denna möjlighet att jobba med det jag vill och samtidigt studera vidare dessa två år som är kvar. Ser fram emot detta med glädje, lust och en fantastisk utmaning.

måndag, juli 24, 2017

Fågelresturangen är öppen

 Domherrarna, finkar och andra fåglar hittar till restaurangen i Bröstorp utanför Tving i Blekinge. Fotot taget i går


Getter hos Bröstorp Gård

Igår besökte jag min vän och fd. arbetskamrat Johanna Josefsson och hennes sambo Tomas Davidsson i deras i idyll i Brösttorp Gård utanför Tving i Blekinge.  Här finns getter, hästar, gäss, löpankor, höns, svalor och andra småfåglar. En riktig idyll.







torsdag, juli 20, 2017

Gässen på utflykt


 I går var det svårt att finna gässen, dom var inte i Stampadammen eller i Kvarndammen. Jag fann dom vid å fåran mellan dom båda dammarna. Där har jag inte sett dom innan. Dom stod på några stenar mitt i ån.


onsdag, juli 19, 2017

Alpackor

Anfadern till den domesticerade alpackan är den utrotningshotade vikunjan (Vicugna vicugna). Alpackan beskrevs först med det vetenskapliga namnet Lama pacos men DNA-studier har med säkerhet fastställt att den inte likt laman härstammar från guanacon varför alpackan idag placeras i släktet Vicugna.[3] Det finns två typer av alpacka, suri och huacaya. Alpackan har en partåig fot med trampdyna och två klor. Alpackans tänder växer ibland mer än vad de naturligt kan hålla efter med kost utan måste få sina tänder manuellt slipade. Hingstarna får vid 4 års ålder kamptänder som filas ner eller sågas av med en diamanttråd. Alpackornas grundfärger är vit, svart och flera grå och bruna nyanser samt rosagrå och stålblå.

Suri får ull som formar sig i pennor som kan liknas vid Dreadlocks. Huacaya har en mycket fin ull som blir mycket tät. Alpackan förekommer i Anderna i områden i Ecuador, norra Bolivia, norra Chile och södra Peru. Den hålls i hjordar på flacka gräsmarker på höjder upp till 4900 meter över havet Läs mer om Alpackor här.





tisdag, juli 18, 2017

måndag, juli 17, 2017

Högländare

Highland cattle är en härdig nötkreaturras som har sitt ursprung i Skottlands högländer. Det engelska rasnamnet "highland cattle" betyder "höglandsboskap" och rasen kallas på svenska även för skotsk höglandsboskap. Rasen räknas till de lätta köttraserna och hålls ofta som betesdjur på naturbetesmarker. De är bra betesdjur på fuktiga marker och har ett trevligt temperament.

Bland rasens främsta kännetecken är dess långa päls och tjurarnas långa horn (kor har också horn men kortare än tjurarna). Djuren är ofta rödbruna till guldbruna i färgen, men det förekommer även djur med ljus eller svart päls. Pälsen består av två skikt, ett yttre med lång päls som står emot väta bra och ett tätt undre skikt som håller djuret varmt. Kons päls används ofta i garnindustrin på grund av sin förmåga att stänga ute kyla.

Rasen har lätt att föröka sig och korna har goda moderegenskaper samt lätta kalvningar Köttet har en fin marmorering av insprängt fett. Köttet är även mört och smakrikt Kon ger mjölk med en speciell smak, litet sötaktig. Bilderna är tagna i går



söndag, juli 16, 2017

Gräsänderna i närbild


 Gräsänderna är så vanliga att man ibland glömmer bort hur vackra och intressanta dom är. Dessa lever i Bjurbäcksån i Emmaboda




Gässlingarna växer

Nu kan man inte se skillnad på gässlingarna och föräldrarna. På två månader har ungarna växt till sig och ser ut som föräldrarna. Möjligen kan man se att ungarna är lite mindre än föräldrarna men känner man inte gässen så är det svårt att skilja på föräldrar och ungar




lördag, juli 15, 2017

Digivning

Det kännetecken som har givit däggdjuren deras namn är att nyfödda ungar får näring i form av mjölk som produceras i honans mjölkkörtlar. Dessa körtlar består av ett antal avgränsade komplex, lober, och mjölken leds i kanaler till en vårtliknande utväxt som ibland kallas spene, eller hos människan bröstvårta. Ett undantag är kloakdjuren där ungarna slickar mjölken direkt från mjölkkörtelområdet eller från pälsen. Antalet bröstvårtor beror på antalet födda ungar. Hos människor och hästar finns till exempel bara två vårtor och hos arten vanlig tanrek (Tenrec ecaudatus) tjugofyra. Ungarna får di tills de har förmåga att ta upp fast näring men digivning sker ibland även efteråt.

Digivningen är mycket viktig för ungarna och för honan. Ungen får på ett enkelt sätt en fett- och näringsrik föda, så att den snabbt kan växa, men å andra sidan är ungen beroende av närheten till sin mor. Ammor, alltså honor som ger di åt ungar av andra honor, finns bara hos få arter, bland annat lejon. I de flesta fall resulterar digivningen även i en intensiv omvårdnad av ungarna och i starka relationer mellan ungar och modern. För honor betyder digivningen att de måste investera mycket tid och energi i ungarnas uppfostran.


fredag, juli 14, 2017

En skrattmåsunge på vandring

Ikväll mötte jag denna söta skrattmåsunge som vandrade mitt i centrala Emmaboda. Inga föräldrar syntes i närheten, Vet inte om ungen var skadad eller sjuk på något sätt men det verkade inte så. Måsar kan lägga ägg på dom mest konstiga ställen och dödligheten är ganska stor bland måsungar. Vi får hoppas att denna klarar sig. 

Idyllen i Broakulla

Gässen lever i en idyll i Broakulla där Lyckebyån rinner igenom på sin färd mot havet i Östersjön. Lyckebyån är ca nio mil lång och sin början strax norr om Kosta. Lyckebyån har i alla tider varit betydelsefull för dom människor som valde att bosätta sig i dessa trakter. Den har varit viktig som färdmedel, fiske och järnutvinning och sen vattenkraft till dom tidiga industrierna som anlades här.

Stampadammen är en av tre dammar som finns i Broakulla. Kvarndammen är den nordligaste och där har gässen varit tidigare. Tyvärr vet jag inte namnet på den tredje dammen men där har gässen inte varit vad jag vet.I Stampadammen finns förut dessa vackra kanadagäss även en badplats, boulebana och fiske för dom som vill. Dessutom är det här Broakulla marknad äger rum vid Kristi himmelsfärdsdagen i maj. Så det är här i denna idyll som människor och gäss samsas för att leva i.




torsdag, juli 13, 2017

Närkontakt med Visent

 Att stå nära en visenttjur är en upplevelse i sig. Han noterade mig men brydde sig inte om mig utan fortsatte att beta. Det är mäktiga och imponerande djur, Europas största landdjur och en rest av istiden, Det är bara älgen, isbjörn som kan jämföras med visenter.