Adventsstormen Gorm

Den 30 november 2015 drabbades Sverige av kraftiga stormen Gorm. En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''

Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm

Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.

Högsta medelvindhastigheter under Gorm

• Hanö 29,6 m/s
• Hallands Väderö 29,5 m/s
• Nidingen 29,3 m/s
• Ölands södra udde 27,5 m/s
• Vinga 25,6 m/s
• Ölandsbron 25,4 m/s
• Hoburg 24,8 m/s

För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.

I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm

• Hallands Väderö 39,8 m/s
• Hanö 39,0 m/s
• Ölands södra udde 38,0 m/s
• Nidingen 37,2 m/s
• Helsingborg 36,4 m/s
• Hoburg 35,9 m/s
• Vinga 34,0 m/s
• Ölandsbron 33,9 m/s
• Fårösund-Ar 33,4 m/s

Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.

Källa:SMHI

Nya Hälsocentralen

Arbetet med den nya hälsocentralen väntas pågå i ett och ett halvt års tid, under resterande del av 2017 och hela 2018. Nu rivs asfalten upp för att här ska den nya hälsocentralen ligga. Den ska ligga mitt i Emmaboda vid det som kallas taxitorget mittemot den nuvarande hälsocentralen, kykan och Wilhelm Moberggymnasiet. Runt om finns också hyreslägenheter. Det kommer bli bökigt och trångt och säkert besvärligt för dom som bor i lägenheterna men detta är en viktig satsning för Emmaboda. Det kommer att bli ett lyft när bygget så småningom står färdigt i december 2018 som planerna ser ut nu.

Skolavslutning i Algutsboda

I dag hade jag äran att närvara vid skolavslutningen i Algutsboda kyrka. Jag fick dessutom äran att tala för Bildningsnämndens räkning och önska personal, elever och övriga i skolans värld en trevlig sommar och välkomna alla tillbaka i augusti igen. Alla utom sexorna som till hösten börjar högstadiet i Emmaboda. Dom lyckönskade jag inför det som komma skall. På bilden håller kyrkoherden i Algutsboda Lina Petré en lekfull sommarhälsning. Övriga bilder visar elever som sjunger sommarvisor så det står härliga till.

Kalmar domkyrka

Kalmar domkyrka ligger vid Stortorget på Kvarnholmen i Kalmar och är församlingskyrka i Kalmar domkyrkoförsamling, Småland. Den tillhör Växjö stift; Kalmar stift upphörde 1915, men kyrkan har även efter sammanläggningen av stiften formell ställning som domkyrka.

Under medeltiden var Kalmar med sitt strategiska läge vid Östersjön en av Sveriges allra viktigaste städer. Staden hade förbindelser med det tyska Hanseförbundet och var mötesplats för bildandet av Kalmarunionen. Den var uppbyggd i närheten av den starka befästningen som utgjordes av Kalmar slott. Vid Kalmarkriget 1611-1613 blev en stor del av staden förstörd. På grund av försvarsskäl fattade Riksrådet 1640 beslut att flytta staden till Kvarnholmen och med detta beslut aktualiserades även uppförandet av en ny kyrka. Den gamla medeltida kyrkan i staden som kallades Storkyrkan eller Bykyrkan var en byggnad med ett brett försvarstorn. Den hade flera gånger byggts om och utvidgats till en stor treskeppig kyrka med flera sidokapell. Kyrkan blev illa åtgången under kriget 1611 men återuppbyggdes med undantag av tornet. Efter en eldsvåda 1647 påbörjades flyttningen av staden. Kyrkan som skadats vid stadsbranden men delvis återställts sprängdes 1678 i fyra omgångar. Det ansågs nödvändigt eftersom den kunde användas som bas för fienden vid en eventuell belägring av slottet. Man tog vara på kyrksilvret, mässhakar, predikstolen, kyrkklockorna och det niostämmiga orgelverket. Stenmassorna från kyrkmurarna kom delvis att användas i den nya befästningen kring Kvarnholmen. Den nya kyrkan som kom att bli Domkyrka i Kalmar stift uppfördes i tre etapper under tre kungars tid med namnet Karl. Därför fick den med all rätt vid invigningen namnet Karls domkyrka. Kyrkan började uppföras 1660 då Karl X Gustaf var Sveriges kung. Den invigdes 1682 knappt halvfärdig av biskop Henning Schütte när Karl XI var regent. Den stod dock helt färdig 1703 då Karl XII blivit kung. Under denna period befanns sig dessutom den svenska stormakten så gott som oavbrutet i krig.

Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar.. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr, söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834.Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade.

Kyrkorummet med sina vida, vita valv och sidoläktare, en praktfull altaruppställning, rikt skulpterad predikstol, gravhällar och epitafier, återspeglar den svenska stormaktstidens gudstjänstrum. Trots ett flertal restaureringar under tidernas lopp har kyrkan i stort sett behållit sin ursprungliga prägel. Den senaste inre restaureringen med temat: "Kalmar domkyrka i nytt ljus", har haft intentionen att göra kyrkorummet funktionellt utan att ta bort dess ursprungliga prägel.

• Altaruppställningen är utförd av 1712 av Kaspar Schröder efter en ritning av Nicodemus Tessin d.y., 1704. Den består förutom av sarkofagaltaret av tre delar symboliserande Guds treenighet. Uppsättningen som vilar på två kraftiga kolonner pryds av ett gyllene bildfält som skildrar, "Guds som skapare". Överdelen är krönt av en strålsol med ”Helige Ande” i mitten i form av en duva omkransad av änglar. Den stora altartavlan som är infogad i uppställningen har med stor sannolikhet målats av David von Krafft och är en spegelvänd kopia av Charles Le Bruns stora målning "Descente de croix", eller "Nedtagandet från korset" som återfinns på Musée des beaux-arts i Rennes. Altaruppställningen flankeras av två allegoriska kvinnogestalter varav den ena med framsträckt kalk representerar "Tron" och den andra med ett ymnighetshorn "Nåden".
• Predikstolen i barock med baldakin överförd från den tidigare kyrkan, är troligen ett krigsbyte, som antas vara skulpterad i mitten av 1600-talet. Korgens fem bildfält skildrar från vänster: 1. Jesus fängslas. 2. Jesus inför Pilatus. 3. Jesus gisslas. 4. Jesu korsfästelse. 5. Nedertagandet från korset. Bildfälten flankeras av apostlagestalter. Den rikligt dekorerade baldakinen är indelad i tre avsatser. Överst står den uppståndne Kristus med segerfanan. I mittersta avsatsen putti med pinoredskap och kvinnor med oljekrukor. Den nedersta avsatsen pryds av allegoriska kvinnogestalter och dubbelsköldar med bomärken för bemärkta borgare.Predikstolen bärs upp av en snidad bild av Kalmars skyddshelgon den helige Kristoffer.
• Dopfunten från 1963 av grå öländsk sandsten har formen av ett skepp. Den är ett verk av skulptören Erik Sand. Locket i mässing med tre segel är utfört av ädelsmeden Kurt Landgren.Dopfunten hade tidigare sin plats i koret men är numera flyttad till sydvästra delen av kyrkorummet där kyrktorget är beläget.
• Huvuddelen av den slutna bänkinredningen i mittskeppet och korsarmarna under sidoläktarna tillkom vid restaureringen 1928-1932 efter ritningar av stadsarkitekt J. Fredrik Olson. Bänkskärmar och bänkdörrar är dekorerade efter motiv från 1600-talet. Orgelläktaren och sidoläktarna utformades 1883 efter ritningar av H. Zettervall.
• I kyrkan finns inte mindre än ett åttiotal gravhällar från 1600- och 1700-talet.
• Kyrkorummet pryds av en stor mängd epitafier och begravningsvapen från 1600- och 1700-talet.
• Vid senaste restaureringen tillkom ett fristående centralaltare i bladguld och med en skiva av röd Ölandssten. Dessutom tillkom även en flyttbar dopfunt av metall, laserskuren i ett mönster som är en abstraktion av vatten, lackerad i blå nyanser samt en ambo i grafitmålad laserskuren plåt.

Julottepredikan 2016

Kära vänner, jag har tänkt mycket på vad jag skulle vilja säga den här julottan, vad som behöver bli sagt och vad som är evangelium för oss just precis nu i den här texten som vi alla känner så väl. För det är ju så, att en och samma text kan betyda olika saker för oss beroende på var vi själva befinner oss i livet och tiden, och det är ju förstås olika för oss alla.

Men om man ser till världen i stort och hur samhällsvindarna har blåst de senaste åren, så är det en sak som känns mer och mer aktuell, och det är änglarnas budskap till herdarna där ute på fälten utanför Betlehem: ”Var inte rädda”. Det sägs att just det budskapet, om än lite olika formulerat, finns skrivet i Bibeln 365 gånger, alltså en gång för varje dag. Det måste vara viktigt. Var inte rädd.

När man läser nyheterna och ser på TV så kan det nog kännas som att det finns all anledning till att vara just rädd, eller åtminstone orolig, när terror å den ena sidan föder extremism å den andra och så är hela vålds– och hatspiralen igång. Eller när människor tar sig friheten att fördöma och förtrycka andra i yttrandefrihetens namn. När respekten och empatin för medmänniskan tycks krympa allt mer. Ja, listan kan göras lång på saker som det går att vara rädd för, och som ju också i sig självt djupast sett är sprunget ur rädsla. Och så var det ju faktiskt för de där herdarna där för tvåtusen år sedan också, de hade all anledning till oro.

Säkert var de fattiga, säkert utsatta på olika sätt, de levde ju i ett land som var ockuperat av romarna och det fanns inte ens något som hette ”mänskliga rättigheter”. Ändå var änglarnas budskap till dem ”var inte rädda”. Hur kan man ta till sig de orden? Kan man ens välja bort rädsla? Nej, det kan man nog inte göra, rädsla är ju en instinkt hos oss alla. Men hur vi agerar på den rädslan, hur vi tar hand om den, det kan vi välja. Om vi skall ge den näring och uppmärksamhet, eller kanske försöka att skratta åt den och liksom ta oss igenom den, det kan vi välja. Och kanske är det just precis vad änglarna menar.

För de fortsätter med att berätta om Frälsaren som fötts, och så säger de: ”detta är tecknet: ni skall finna ett nyfött barn”. Ett nyfött barn som tecken, det är så viktigt på ett symboliskt plan. För små barn, de talar till det bästa hos oss människor, det i oss som vill ta hand om, vårda och värna, som vill vara mjukt och utstråla kärlek och omtanke - allt det är som är raka motsatsen till rädsla, hot och hat. Det är ingen slump att Gud väljer att göra sig
så liten och värnlös, det är tvärtom väldigt viktigt.

Fredsfursten som Sakarja berättar om, är ett barn som vill tala till våra hjärtan. Ett barn som behöver vår uppmärksamhet, vår kärlek och vår omsorg, ett barn som vill att vi skall vara medmänskliga.

Och så säger änglarna att herdarna skall söka sig till det där stallet och krubban och den heliga familjen. Det är också viktigt - det som har hänt, att Gud har blivit människa, är inget som bara angår eliten, utan alla människor. I utsattheten, när vi själva känner oss utlämnade åt mörker och kyla, så finns det budskapet där: det finns ett rum inom oss där det lilla barnet vilar. En gemenskap och en riktning som kan ge oss hopp och mod.

Alltså: var inte rädd, låt inte rädslan styra dig. Rikta fokus på det som är gott, som väcker din medmänsklighet, varsamhet och kärlek. Gud behöver dig och din förmåga att älska och ta hand om. Du kan vara bärare av julens budskap om fred och hopp för alla människor. Det kan vi allihop. Amen.

Julottepredikan av komminister Lina Petré, Algutsboda kyrka

Kronobäcks klosterruin

Strax söder om Mönsterås finner du ruinerna av en stor klosterkyrka. På medeltiden var platsen ett känt landmärke för resenärer, en plats där de kunde stanna och vila. Idag är klosterkyrkan en ruin men likafullt är ett Kronobäck ett andrum på vägen med ett nybyggt besökscenter.

Kronobäck, söder om Mönsterås och alldeles nära Kalmarsund, står ruinerna av en medeltida klosterkyrka som byggdes under sent 1400-tal. Det var Johanniterorden, en hospitals- och riddarorden med säte på Rhodos, som anlade ett kloster där munkarna huvudsakligen ägnade sig åt sjukvård. Klostret hade mycket stor betydelse för människorna i området som kunde få hjälp och vård och förbipasserande sjöfarare eller vandrare kunde stanna här för vila under sin resa.

Runt platsen finns många lämningar som tyder på att folk har vistats i Kronobäck ända sedan stenålder. Idag är klosterkyrkoruinen en mötesplats för arkeologer, skolbarn, turister och andra historieintresserade.
Om du skulle du råka se en johannitermunk vid ruinen är det ingen synvilla. Det är sådant son kan hända i Kronobäck.

Växjö domkyrka

Växjö domkyrka är församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling och stiftskyrka (domkyrka) för Växjö stift. Kyrkan är av medeltida ursprung, men har i hög grad präglats av 1800-talets och 1900-talets restaureringar.Domkyrkan ligger nära Växjösjöns norra strand (med järnvägen emellan), sydöst om Stortorget och nordost om järnvägsstationen i centrala Växjö. Denna plats var ursprungligen en halvö i sjön, innan sjön sänktes 1814.
Kyrkan är till det yttre byggd i tegel och i byggnadsmaterialet ingår relativt sällsynt förekommande så kallad "mönsterhuggen kvadersten."
Domkyrkan är jämförelsevis ganska liten, vilket troligen har att göra med att Växjö stift var ett förhållandevis litet stift under medeltiden. Det omfattade enbart Värend, medan övriga delar av Småland hörde till Linköpings stift. Växjö stift utvidgades senare under 1500-talet. Kyrkan är Växjös högsta byggnad med en höjd på 63 meter.

Utsmyckningar, främst glasmålningar, gjordes under restaureringen 1958-1960 av konstnärerna Bo Beskow, Erik Höglund, E. Lundqvist och Jan Brazda.
Altaret, predikstolen och dopfunten skapades av Jan Brazda 1960. Altarmattan som ligger runt altaret är skapad av Ulla Gowenius 1995 och vävd hos Märta Måås-Fjetterström AB. Altarskåpet Fiat Lux "Från mörker till ljus" är gjort av Bertil Vallien och invigdes år 2002.
I norra sidoskeppet finns en målning över nattvardens instiftande, som utfördes av Georg Engelhard Schröder efter kyrkobranden 1740 och ursprungligen var kyrkans altartavla med placering i koret ovanför högaltaret.
Domkyrkotornet har fem kyrkklockor.

Kyrkan har rötter i tidig medeltid och legenden om Sankt Sigfrid är knuten till den äldsta Växjö domkyrka, som var biskopskyrka redan på 1100-talet. Hans helgonskrin (relikskrin) förvarades i kyrkan fram till 1600-talet, då det på biskoplig befallning förstördes.
Det kraftiga västtornet är kvar från den första domkyrkan, som byggdes i romansk stil. Detta torn kröntes med två tornspiror och har en motsvarighet i Rydaholms kyrka i Rydaholm, några mil nordväst om Växjö. Rydaholms kyrktorn är också ett kraftigt och brett torn som kröns med två tornspiror. Men tornet i Rydaholm är byggt i gråsten och Växjö domkyrka i tegel.
I den yttre korväggen hittades på 1800-talet en inmurad runsten, Tyke Vikings sten. Den står nu utanför väggen.

Kyrkan brann (brändes ner) första gången 1276 och den tidigare kyrkan ersattes av en större, möjligen i gotisk stil (valven inne i kyrkan är spetsbågiga, vilket dock förekommer även i romanska kyrkor omväxlande med rundbågiga valv, till exempel i Lunds domkyrka).
1585-1740 hade domkyrkan högt valmat tak och två tornspiror, efter smärre förändringar i renässansstil, sedan kyrkan bränts ner av danskarna 1570. För ekonomin och insamlingen av medel till återuppbyggandet av domkyrkan stod Jöns Olsson (Baaz), tidigare en av stiftets kyrkoherdar i Gårdsby församling, i Norrvidinge härad, i närheten av Rottne norr om Växjö och möjligen tidigare dekan i Växjö. Han är den förste kände av senare flera kända medlemmar i släkten Baaz (Baazius).
Det utseende kyrkan hade efter år 1585 återfinns i Suecia Antiqua et Hodierna. 1740 skadades dock tornet och kyrkan svårt av en eldsvåda efter ett åsknedslag och fick återuppbyggas igen

1849-1852 genomgick kyrkan en stor ombyggnad efter ritningar av arkitekten Carl Georg Brunius. Tornet fick fyra trappstegsgavlar och kyrkans sidoskepp vinkelrätt mot längdriktningen fick flera trappstegsgavlar över varje fönster. Kyrkan försågs också med ett lågt tak över kyrkans valv. Gavlarna var utsmyckade med nygotiska abstrakta reliefer, olika för varje gavel över sidoskeppet. Tornurets urtavlor var placerade högst upp på tornets gavlar och tornet saknade tornspira. 1898 genomgick kyrkan en mindre restaurering, som inte ändrade kyrkans utseende eller förskönade den ytterligare

En genomgripande restaurering gjordes av kyrkan 1958-1960 av Kurt von Schmalensee. Då återfick kyrkan två dubbla spiror och högt valmat tak som kyrkan hade haft 1585-1740. I och med det slopades gavlarna från 1800-talet, men den gamla blinderingen högst upp på tornet under tornhuvarna bibehölls exempelvis.

En inre restaureringen ledd av arkitekt Mats Edström utfördes under första halvåret 1995. Det som främst utmärker interiören är att den tidigare stolsinredningen ersattes med kyrkbänkar. Vid pelarna i bänkkvarteren står apostlarna Petrus och Paulus skulperade i trä av konstnärinnan Eva Spångberg.
Hon har även snidat Mariabilden som tronar i en nisch i norra korsarmen.
Koret fick ny gestaltning. Det stora altarkorset placerades på norra korväggen. I väntan på den nya altaruppsatsen i glas som blev färdig 2002 lånades Tolgs kyrkas medeltida altarskåp. Bakom altaruppsatsen är ett mindre kapell iordningställt.
I tornet inreddes en samlingssal med namnet ”Homiliasalen”. Dessutom tillkom en ny skrudkammare.

Skolavslutningstal

 I tre raka år 2008,09,10 fick jag äran att tala i Algutsboda kyrka. Det var när jag satt i bildningsnämnden under den mandatperioden. Det var en fantastisk upplevelse att ha den förmånen och privilegiet att önska eleverna, föräldrarna, lärarna och övrig personal en trevlig sommar och tacka dom för det gångna läsåret. Dessutom möjlighet att säga några väl valda ord som dom kan ha med sig i ryggsäcken i sommar.

Nu sex år senare fick jag mycket överraskande förfrågan att tala i Långasjö kyrka för politikens räkning. Jag sitter ju inte i bildningsnämnden längre. Det var bildningsnämndens ordförande Jan- Olof Jäghagen (S) som frågade mig om jag kunde tänka mig hålla avslutningstalet i Långasjö kyrka. Denna förfrågan kom under kommunfullmäktige i måndags och samma kväll så fick jag även Algutsboda kyrka på min lott. Naturligtvis tackade jag ja till detta hedervärda uppdrag utan några större tvekan. Så idag när skolvärlden firade årets skolavslutning så talade jag återigen i kyrkan och det var lika häftig upplevelse som det var sex år innan. 

Vissefjärda kyrka

Vissefjärda kyrka - en landsortskyrka i historisk dacke- och skogsbygd på gränsen till Blekinge. Här på den vackra udden av kyrksjön kan man anta att den första kyrkan låg, en träkyrka byggd i samband med den tilltagande befolknings- tillväxten på 1200-talet. Den nuvarande kyrkan, en stenkyrka, invigdes den 28 februari 1773, alltså för 243 år sedan i dag

Kyrkan har inget kyrktorn. Klockorna är därför placerade i en klockstapel som i sitt nuvarande skick är från 1800- talet. Enligt sägnen skall klockstapeln vara rest på den plats där tidigare en borg stått. Den skulle ha hetat Vesaborg.

Dramatisk himmel

Som en fantastisk tavla uppenbar sig himlen över Algutsboda i dag.

Växjö domkyrka

Bild tagen i dag

Växjö domkyrka är församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling och stiftskyrka (domkyrka) för Växjö stift. Kyrkan är av medeltida ursprung, men har i hög grad präglats av 1800-talets och 1900-talets restaureringar.

Domkyrkan ligger nära Växjösjöns norra strand (med järnvägen emellan), sydöst om Stortorget och nordost om järnvägsstationen i centrala Växjö. Denna plats var ursprungligen en halvö i sjön, innan sjön sänktes 1814.

Kyrkan är till det yttre byggd i tegel och i byggnadsmaterialet ingår relativt sällsynt förekommande så kallad "mönsterhuggen kvadersten."

Domkyrkan är jämförelsevis ganska liten, vilket troligen har att göra med att Växjö stift var ett förhållandevis litet stift under medeltiden. Det omfattade enbart Värend, medan övriga delar av Småland hörde till Linköpings stift. Växjö stift utvidgades senare under 1500-talet. Kyrkan är Växjös högsta byggnad med en höjd på 63 meter.

Kyrkan har rötter i tidig medeltid och legenden om Sankt Sigfrid är knuten till den äldsta Växjö domkyrka, som var biskopskyrka redan på 1100-talet. Hans helgonskrin (relikskrin) förvarades i kyrkan fram till 1600-talet, då det på biskoplig befallning förstördes.

Det kraftiga västtornet är kvar från den första domkyrkan, som byggdes i romansk stil. Detta torn kröntes med två tornspiror och har en motsvarighet i Rydaholms kyrka i Rydaholm, några mil nordväst om Växjö. Rydaholms kyrktorn är också ett kraftigt och brett torn som kröns med två tornspiror. Men tornet i Rydaholm är byggt i gråsten och Växjö domkyrka i tegel.

I den yttre korväggen hittades på 1800-talet en inmurad runsten, Tyke Vikings sten. Den står nu utanför väggen.

Kyrkan brann (brändes ner) första gången 1276 och den tidigare kyrkan ersattes av en större, möjligen i gotisk stil (valven inne i kyrkan är spetsbågiga, vilket dock förekommer även i romanska kyrkor omväxlande med rundbågiga valv, till exempel i Lunds domkyrka).

1585-1740 hade domkyrkan högt valmat tak och två tornspiror, Efter smärre förändringar i renässansstil, sedan kyrkan bränts ner av danskarna 1570. För ekonomin och insamlingen av medel till återuppbyggandet av domkyrkan stod Jöns Olsson (Baaz), tidigare en av stiftets kyrkoherdar i Gårdsby församling, i Norrvidinge härad, i närheten av Rottne norr om Växjö och möjligen tidigare dekan i Växjö. Han är den förste kände av senare flera kända medlemmar i släkten Baaz (Baazius).

Det utseende kyrkan hade efter år 1585 återfinns i Suecia Antiqua et Hodierna. 1740 skadades dock tornet och kyrkan svårt av en eldsvåda efter ett åsknedslag och fick återuppbyggas igen.

1849-1852 genomgick kyrkan en stor ombyggnad efter ritningar av arkitekten Carl Georg Brunius. Tornet fick fyra trappstegsgavlar och kyrkans sidoskepp vinkelrätt mot längdriktningen fick flera trappstegsgavlar över varje fönster. Kyrkan försågs också med ett lågt tak över kyrkans valv. Gavlarna var utsmyckade med nygotiska abstrakta reliefer, olika för varje gavel över sidoskeppet. Tornurets urtavlor var placerade högst upp på tornets gavlar och tornet saknade tornspira. 1898 genomgick kyrkan en mindre restaurering, som inte ändrade kyrkans utseende eller förskönade den ytterligare.

En genomgripande restaurering gjordes av kyrkan 1958-1960 av Kurt von Schmalensee. Då återfick kyrkan två dubbla spiror och högt valmat tak som kyrkan hade haft 1585-1740.[2] I och med det slopades gavlarna från 1800-talet,  men den gamla blinderingen högst upp på tornet under tornhuvarna bibehölls exempelvis.

En inre restaureringen ledd av arkitekt Mats Edström utfördes under första halvåret 1995. Det som främst utmärker interiören är att den tidigare stolsinredningen ersattes med kyrkbänkar. Vid pelarna i bänkkvarteren står apostlarna Petrus och Paulus skulperade i trä av konstnärinnan Eva Spångberg. Hon har även snidat Mariabilden som tronar i en nisch i norra korsarmen.

Koret fick ny gestaltning. Det stora altarkorset placerades på norra korväggen. I väntan på den nya altaruppsatsen i glas som blev färdig 2002 lånades Tolgs kyrkas medeltida altarskåp. Bakom altaruppsatsen är ett mindre kapell iordningställt.

I tornet inreddes en samlingssal med namnet ”Homiliasalen”. Dessutom tillkom en ny skrudkammare.

Fredagmorgon

Algutsboda kyrka fredag den 5 februari kl: 07:25 överst och 07: 28 underst

Emmaboda kyrka

Emmaboda kyrka i vintersolens eftermiddagssken. bilden togs 15:45, solen gick upp kl 08:20 i dag och ner gick den 15:55 och temperaturen ligger på -8 grader. Som mest var det -17 i natt.

Mixed Voices i Algutsboda kyrka

För drygt tre år sedan startade musikläraren Åsa Cederholm kören Mixed Voices. Till vardags är hon sångpedagog på Kulturskolan i Nybro och guidar där sångelever och elevkörer in i musikens vindlingar. På fritiden - också musik. Mixed Voices, liksom hon själv, har sin utgångspunkt i Algutsboda. I går den tredje januari gav dom en konsert i Algutsboda kyrka.

Jag ser det snöar- Välkommen 16

Så kom då vintern på allvar till mina breddgrader. Algutsboda kyrka i vinterskrud, bilderna är tagna den 3 januari 

Algutsboda kyrka

Den 5 okt 1770 invigdes den nya kyrkan i Algutsboda av biskop Olof Osander. Den fick då namnet Sofia Magdalena sedan kungliga hovet gett sitt tillstånd. Motiveringen från Algutsbodas sida var, att danska kronprinsessan Sofia Magdalena hade landstigit på svensk mark samma år som grunden till kyrkan lades, nämligen år 1766.

Vid renoveringen 1892-94 sänktes det tidigare mycket branta taket till det nuvarande utseendet. Tornet hade förut varit ett lanternintorn, typiskt för denna bygd, men nu blev det försett med sitt höga torn, som är hela 48 meter högt. Bilden är tagen i dag strax efter kl 16:00

Julkrubba, Algutsboda kyrka

Den tillbakadragne men trygga Josef, Julottepredikan av komminister Lina Petré, Algutsboda kyrka

Kära vänner, det här är den femte julottan jag får predika här i Algutsboda. Och under de här åren har jag pratat om lite olika saker; om konst, om tillit, om krig och fred. Och i år är det så dags att rikta fokus mot den person i krubban som nog lätt hamnar lite i skymundan, nämligen Josef. För Josef har verkligen något att lära oss, han kommer med ett annat perspektiv och med en stor gåva. Han lär oss att ta ansvar också för det som inte är självklart. Han utmanar oss att vidga perspektiven.

Men för att kunna göra det, så måste vi backa bandet lite grand, och byta från Lukas evangelium till Matteus. Där berättas det om hur Josef tänkt skilja sig från Maria när han upptäckt att hon är gravid - han vet ju att det inte är hans barn, och det är alldeles självklart att förlovningen skall hävas. Men i en dröm uppenbarar sig Guds ängel för honom och berättar att det är ett alldeles särskilt barn som Maria väntar, och att han skall ta hand om dem båda, vilket han också gör.
Josef vågar följa sina drömmar, lita på att de kommer ifrån Gud. Han kommer att följa sina drömmar också lite längre fram i historien, och därmed rädda liv. Och han vågar bryta normerna och de strikta sociala reglerna som säger att han skall handla på ett annat sätt. Han vågar gå en annan väg, följa sitt hjärta. Och han tar ansvar också för dem som konventionen säger att han egentligen inte har ansvar för. Där är han en sann förebild, och man kan ana ett eko från framtiden när den vuxne Jesus får frågan om vem som är min nästa, eller när han säger ”vem är min mor och syster och bror”?

Vi får inte veta så mycket om Josef i evangelierna. Vi kan ana att han och Maria fick flera barn tillsammans, och att han inte längre lever när Jesus ger sig bort från hemmet för att göra sin stora gärning. Att hans yrke har gått i arv till sonen som inte är hans. Han kommer inte att som Maria få egna dagar under kyrkoåret, det finns inte många sånger om Josef, han kommer för alltid att vara en bifigur - men en viktig sådan.

När jag ser honom här framme i krubban så ser jag en tystlåten, stark och trygg beskyddare. En man som vågar bryta konventionen och gå Guds väg. Som vågar bli berörd. Som vågar älska också dem som inte självklart är hans ansvar. Som har ett stort och rymligt hjärta.

I vår tid, en tid som på olika sätt utmanar just våra hjärtan och vår medmänsklighet på olika sätt, är det extra viktigt. För den människa som Gud blir, den människa och Gud som möter oss i evangeliet är så brinnande aktuell. Det är en fattig människa, ett barn utan jordisk pappa, ett barn som snart kommer att bli en flykting, ett barn som inte fick plats i någons hem. Förmodligen inte alls så som någon hade tänkt sig att Messias skulle komma, inte egentligen. Men så finns han nu här, mitt ibland oss, och vill våra hjärtan något. Så frågan är: hur tar vi hand om den gåva vi fått? Hur tar man hand om ett nyfött barn?

Jag tror att de flesta som är föräldrar skulle svara: med kärlek. Resten, teknikaliteterna, det praktiska, det löser sig efterhand. Men det börjar med kärlek. Det börjar i våra hjärtan. Och därifrån utgår sedan allt. Det är julens budskap, från det enkla stallet så långt borta och för så länge sedan och rakt in i vår tid och våra liv.

Det är Guds gåva till oss. När Gud själv vilar där i krubban, så värnlös och sårbar, säger det något viktigt om Guds tilltro till oss och vår förmåga att vårda och värna. Så låt oss ta emot den gåvan, och svara an! Bli stilla, landa i våra hjärtan där Gud bor. Låt oss få inspireras av Josef och hans mod att följa sitt hjärta, att bryta konventioner och vidga perspektiven. Hans mod att våga bli berörd. Amen.

Vissefjärda kyrka

Här på den vackra udden av kyrksjön kan man anta att den första kyrkan i Vissefjärda låg, en träkyrka byggd i samband med den tilltagande befolknings- tillväxten på 1200-talet. Den nuvarande kyrkan, en stenkyrka, invigdes den 28 februari 1773.
Bilderna är tagna den 19 december

Det första man brukar lägga märke till inne i kyrkan är utan tvivel kyrkans värdefullaste klenod, den mollstämda altartavlan, målad av Pehr Hörberg 1795. Temat är Kristi nedtagande från korset. Motivet finns enbart målat på 3 av hans 87 altartavlor och antas vara ett beställningsverk. 

Adventstormen Gorm

En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''

Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm

Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.

Högsta medelvindhastigheter under Gorm

• Hanö 29,6 m/s
• Hallands Väderö 29,5 m/s
• Nidingen 29,3 m/s
• Ölands södra udde 27,5 m/s
• Vinga 25,6 m/s
• Ölandsbron 25,4 m/s
• Hoburg 24,8 m/s

För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.

I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm

• Hallands Väderö 39,8 m/s
• Hanö 39,0 m/s
• Ölands södra udde 38,0 m/s
• Nidingen 37,2 m/s
• Helsingborg 36,4 m/s
• Hoburg 35,9 m/s
• Vinga 34,0 m/s
• Ölandsbron 33,9 m/s
• Fårösund-Ar 33,4 m/s

Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.

Källa:SMHI

Anders Lindbäck- Giftmördande kyrkoherde

Anders Lindbäck, född 22 december 1803 i Bretved i Brålanda, död 20 november 1865 i Karlstad, var en svensk präst och seriemördare. Han avslöjades efter att anhöriga till ett av hans offer, Anders Lysén, i februari 1865 begärt gravöppning och obduktion av Lyséns kvarlevor.

Lindbäck föddes som son till lantbrukaren Sven Andersson (1774-1822) och dennes hustru Lisa Olsdotter (död 1821). Fadern kallades för "Skinke-Sven" då han stulit en skinka vid något tillfälle. Han kom att bli en fattig backstugesittare, från att ha varit en välbärgad hemmansägare. Under sin uppväxt fick Lindbäck ofta gliringar om faderns tilltag.

Anders Lindbäck (1803-1865)

Lindbäck växte upp under mycket fattiga förhållanden och fick leva på matgåvor från sockenbor tills hans morbror, kyrkoherde Johan Nordahl i Nössemarks församling, år 1820 hjälpte honom med medel till studier. Lindbäck läste först i Vänersborg och från 1824 vid Skara läroverk. Han skrev in sig vid Uppsala universitet 2 februari 1829 och prästvigdes där 19 december 1831. Han fick omedelbart tjänst som sockenadjunkt i Skålleruds församling och samtidigt skolmästare vid järnbrukets egen skola på Upperuds bruk där han stannade till 1861 då han sökte och fick tjänst som kyrkoherde i Silbodals församling. Under tiden i Skållerud inledde han en hård kamp mot alkoholmissbruket, en kamp som han även fortsatte i Silbodal.

I Skållerud inackorderades Lindbäck hos lantbrukaren och inspektorn Johan Ågren, vars ogifta brorsdotter Johanna Ågren snabbt fattade tycke för Lindbäck. Han gifte sig emellertid med Fredrika Charlotta Bergman år 1834, men Johanna Ågren erbjöd, efter sin farbrors död, Lindbäck att köpa dennes gård synnerligen billigt mot att hon fick bli inackordering på gården under hela sitt liv. Gården var rik och inkomsterna från denna gav Lindbäck möjlighet att bland annat kosta på sina söner en bra utbildning och de blev båda officerar.

1861 valdes Lindbäck till kyrkoherde i Silbodal. Då Lindbäck tillträdde sin kyrkoherdebefattning hade socknen att bära fattigunderstöd för 40 personer, en mycket tung börda för en fattig skogsbygd. Lindbäck ville minska dessa kostnader och genomdrev ett antal bestämmelser och förordningar i syfte att få mindre utgifter. Hans strävan ledde till att han 1864 begick tre mord genom att blanda arsenik i nattvardsvinet. Han begick även mordförsök på fler personer som emellertid överlevde.

Mordoffer
19 oktober 1864: Änkan Karin Persdotter i Huken
30 november 1864: inhyseshjonet Nils Pettersson i Fårskog
15 december 1864: förre handlanden Anders Lysén i Silbodal

Mordförsök:
Daniel Andersson i Huken
Daniel Danielsson
Nils Danielson i Årjäng
Per Olsson i Klevarne

Under den första rättegången, vilken hölls av häradsrätten i Långelanda tingshus, hävdade han att han begått morden av barmhärtighet. Lindbäck dömdes till döden och målet togs vidare till hovrätten som gav häradsrätten bakläxa för en undermålig undersökning och rättsprocess. Häradsrätten behandlade fallet igen, men straffet ändrades inte. Lindbäck begick emellertid självmord genom hängning i fängelset i Karlstad.