Den 30 november 2015 drabbades Sverige av kraftiga stormen Gorm. En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''
Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm
Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.
Högsta medelvindhastigheter under Gorm
- Hanö 29,6 m/s
- Hallands Väderö 29,5 m/s
- Nidingen 29,3 m/s
- Ölands södra udde 27,5 m/s
- Vinga 25,6 m/s
- Ölandsbron 25,4 m/s
- Hoburg 24,8 m/s
För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.
I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm
- Hallands Väderö 39,8 m/s
- Hanö 39,0 m/s
- Ölands södra udde 38,0 m/s
- Nidingen 37,2 m/s
- Helsingborg 36,4 m/s
- Hoburg 35,9 m/s
- Vinga 34,0 m/s
- Ölandsbron 33,9 m/s
- Fårösund-Ar 33,4 m/s
Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.
Källa:SMHI
Skolan i skogen – Vilhelm Mobergs barndomsskola i Påvelsmåla byggdes på 1870-talet och låg mitt inne i skogen. Här gick Moberg mellan 1906 – 1912. På 1930-talet började skolan bli ganska omodern, och dessutom låg den ocentralt efter ny skolroteindelning, då Askaremåla och Skrämbohult numera tillhörde Skruvs skolrote i Ljuder. Efter många diskussioner, om både tomtfråga och utförande på byggnaden, beslöt Algutsboda kommun att uppföra en ny skolbyggnad med lärarbostad i ena halvan.
Tomten köptes av John Pettersson i Moshult. Den nya skolan kom på så sätt att ligga på gränsen mellan byarna Moshult och Moshultamåla. Till Höstterminen 1936 stod skoldelen inflyttningsklar. Alltså var vårterminen 1936 sista terminen som det undervisades i den gamla skolan. Den nya skolan är numera vandrarhem i Moshult då skolverksamheten upphörde 1958 då den nya skolan stod färdig i Broakulla.
Den gamla skolan flyttades på 1960-talet så småningom från sitt gamla läge i Påvälsmåla till sitt nuvarande läge i Moshultamåla. Byggnaden är numera ett skolmuseum och samlingslokal. . Bilderna är tagna idag.
I dag hade jag äran att närvara vid skolavslutningen i Algutsboda kyrka. Jag fick dessutom äran att tala för Bildningsnämndens räkning och önska personal, elever och övriga i skolans värld en trevlig sommar och välkomna alla tillbaka i augusti igen. Alla utom sexorna som till hösten börjar högstadiet i Emmaboda. Dom lyckönskade jag inför det som komma skall. På bilden håller kyrkoherden i Algutsboda Lina Petré en lekfull sommarhälsning. Övriga bilder visar elever som sjunger sommarvisor så det står härliga till.
Kära vänner, jag har tänkt mycket på vad jag skulle vilja säga den här julottan, vad som behöver bli sagt och vad som är evangelium för oss just precis nu i den här texten som vi alla känner så väl. För det är ju så, att en och samma text kan betyda olika saker för oss beroende på var vi själva befinner oss i livet och tiden, och det är ju förstås olika för oss alla.
Men om man ser till världen i stort och hur samhällsvindarna har blåst de senaste åren, så är det en sak som känns mer och mer aktuell, och det är änglarnas budskap till herdarna där ute på fälten utanför Betlehem: ”Var inte rädda”. Det sägs att just det budskapet, om än lite olika formulerat, finns skrivet i Bibeln 365 gånger, alltså en gång för varje dag. Det måste vara viktigt. Var inte rädd.
När man läser nyheterna och ser på TV så kan det nog kännas som att det finns all anledning till att vara just rädd, eller åtminstone orolig, när terror å den ena sidan föder extremism å den andra och så är hela vålds– och hatspiralen igång. Eller när människor tar sig friheten att fördöma och förtrycka andra i yttrandefrihetens namn. När respekten och empatin för medmänniskan tycks krympa allt mer. Ja, listan kan göras lång på saker som det går att vara rädd för, och som ju också i sig självt djupast sett är sprunget ur rädsla. Och så var det ju faktiskt för de där herdarna där för tvåtusen år sedan också, de hade all anledning till oro.
Säkert var de fattiga, säkert utsatta på olika sätt, de levde ju i ett land som var ockuperat av romarna och det fanns inte ens något som hette ”mänskliga rättigheter”. Ändå var änglarnas budskap till dem ”var inte rädda”. Hur kan man ta till sig de orden? Kan man ens välja bort rädsla? Nej, det kan man nog inte göra, rädsla är ju en instinkt hos oss alla. Men hur vi agerar på den rädslan, hur vi tar hand om den, det kan vi välja. Om vi skall ge den näring och uppmärksamhet, eller kanske försöka att skratta åt den och liksom ta oss igenom den, det kan vi välja. Och kanske är det just precis vad änglarna menar.
För de fortsätter med att berätta om Frälsaren som fötts, och så säger de: ”detta är tecknet: ni skall finna ett nyfött barn”. Ett nyfött barn som tecken, det är så viktigt på ett symboliskt plan. För små barn, de talar till det bästa hos oss människor, det i oss som vill ta hand om, vårda och värna, som vill vara mjukt och utstråla kärlek och omtanke - allt det är som är raka motsatsen till rädsla, hot och hat. Det är ingen slump att Gud väljer att göra sig
så liten och värnlös, det är tvärtom väldigt viktigt.
Fredsfursten som Sakarja berättar om, är ett barn som vill tala till våra hjärtan. Ett barn som behöver vår uppmärksamhet, vår kärlek och vår omsorg, ett barn som vill att vi skall vara medmänskliga.
Och så säger änglarna att herdarna skall söka sig till det där stallet och krubban och den heliga familjen. Det är också viktigt - det som har hänt, att Gud har blivit människa, är inget som bara angår eliten, utan alla människor. I utsattheten, när vi själva känner oss utlämnade åt mörker och kyla, så finns det budskapet där: det finns ett rum inom oss där det lilla barnet vilar. En gemenskap och en riktning som kan ge oss hopp och mod.
Alltså: var inte rädd, låt inte rädslan styra dig. Rikta fokus på det som är gott, som väcker din medmänsklighet, varsamhet och kärlek. Gud behöver dig och din förmåga att älska och ta hand om. Du kan vara bärare av julens budskap om fred och hopp för alla människor. Det kan vi allihop. Amen.
Julottepredikan av komminister Lina Petré, Algutsboda kyrka
I dag är det ett år sedan stormen Gorm slog till över södra Sverige.
En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''
Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm
Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.
Högsta medelvindhastigheter under Gorm
- Hanö 29,6 m/s
- Hallands Väderö 29,5 m/s
- Nidingen 29,3 m/s
- Ölands södra udde 27,5 m/s
- Vinga 25,6 m/s
- Ölandsbron 25,4 m/s
- Hoburg 24,8 m/s
För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.
I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm
- Hallands Väderö 39,8 m/s
- Hanö 39,0 m/s
- Ölands södra udde 38,0 m/s
- Nidingen 37,2 m/s
- Helsingborg 36,4 m/s
- Hoburg 35,9 m/s
- Vinga 34,0 m/s
- Ölandsbron 33,9 m/s
- Fårösund-Ar 33,4 m/s
Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.
Källa:SMHI
I tre raka år 2008,09,10 fick jag äran att tala i Algutsboda kyrka. Det var när jag satt i bildningsnämnden under den mandatperioden. Det var en fantastisk upplevelse att ha den förmånen och privilegiet att önska eleverna, föräldrarna, lärarna och övrig personal en trevlig sommar och tacka dom för det gångna läsåret. Dessutom möjlighet att säga några väl valda ord som dom kan ha med sig i ryggsäcken i sommar.
Nu sex år senare fick jag mycket överraskande förfrågan att tala i Långasjö kyrka för politikens räkning. Jag sitter ju inte i bildningsnämnden längre. Det var bildningsnämndens ordförande Jan- Olof Jäghagen (S) som frågade mig om jag kunde tänka mig hålla avslutningstalet i Långasjö kyrka. Denna förfrågan kom under kommunfullmäktige i måndags och samma kväll så fick jag även Algutsboda kyrka på min lott. Naturligtvis tackade jag ja till detta hedervärda uppdrag utan några större tvekan. Så idag när skolvärlden firade årets skolavslutning så talade jag återigen i kyrkan och det var lika häftig upplevelse som det var sex år innan.
Som en fantastisk tavla uppenbar sig himlen över Algutsboda i dag.
Algutsboda kyrka fredag den 5 februari kl: 07:25 överst och 07: 28 underst
För drygt tre år sedan startade musikläraren Åsa Cederholm kören Mixed Voices. Till vardags är hon sångpedagog på Kulturskolan i Nybro och guidar där sångelever och elevkörer in i musikens vindlingar. På fritiden - också musik. Mixed Voices, liksom hon själv, har sin utgångspunkt i Algutsboda. I går den tredje januari gav dom en konsert i Algutsboda kyrka.
Så kom då vintern på allvar till mina breddgrader. Algutsboda kyrka i vinterskrud, bilderna är tagna den 3 januari
Den 5 okt 1770 invigdes den nya kyrkan i Algutsboda av biskop Olof Osander. Den fick då namnet Sofia Magdalena sedan kungliga hovet gett sitt tillstånd. Motiveringen från Algutsbodas sida var, att danska kronprinsessan Sofia Magdalena hade landstigit på svensk mark samma år som grunden till kyrkan lades, nämligen år 1766.
Vid renoveringen 1892-94 sänktes det tidigare mycket branta taket till det nuvarande utseendet. Tornet hade förut varit ett lanternintorn, typiskt för denna bygd, men nu blev det försett med sitt höga torn, som är hela 48 meter högt. Bilden är tagen i dag strax efter kl 16:00
Julkrubba, Algutsboda kyrka
Kära vänner, det här är den femte julottan jag får predika här i Algutsboda. Och under de här åren har jag pratat om lite olika saker; om konst, om tillit, om krig och fred. Och i år är det så dags att rikta fokus mot den person i krubban som nog lätt hamnar lite i skymundan, nämligen Josef. För Josef har verkligen något att lära oss, han kommer med ett annat perspektiv och med en stor gåva. Han lär oss att ta ansvar också för det som inte är självklart. Han utmanar oss att vidga perspektiven.
Men för att kunna göra det, så måste vi backa bandet lite grand, och byta från Lukas evangelium till Matteus. Där berättas det om hur Josef tänkt skilja sig från Maria när han upptäckt att hon är gravid - han vet ju att det inte är hans barn, och det är alldeles självklart att förlovningen skall hävas. Men i en dröm uppenbarar sig Guds ängel för honom och berättar att det är ett alldeles särskilt barn som Maria väntar, och att han skall ta hand om dem båda, vilket han också gör.
Josef vågar följa sina drömmar, lita på att de kommer ifrån Gud. Han kommer att följa sina drömmar också lite längre fram i historien, och därmed rädda liv. Och han vågar bryta normerna och de strikta sociala reglerna som säger att han skall handla på ett annat sätt. Han vågar gå en annan väg, följa sitt hjärta. Och han tar ansvar också för dem som konventionen säger att han egentligen inte har ansvar för. Där är han en sann förebild, och man kan ana ett eko från framtiden när den vuxne Jesus får frågan om vem som är min nästa, eller när han säger ”vem är min mor och syster och bror”?
Vi får inte veta så mycket om Josef i evangelierna. Vi kan ana att han och Maria fick flera barn tillsammans, och att han inte längre lever när Jesus ger sig bort från hemmet för att göra sin stora gärning. Att hans yrke har gått i arv till sonen som inte är hans. Han kommer inte att som Maria få egna dagar under kyrkoåret, det finns inte många sånger om Josef, han kommer för alltid att vara en bifigur - men en viktig sådan.
När jag ser honom här framme i krubban så ser jag en tystlåten, stark och trygg beskyddare. En man som vågar bryta konventionen och gå Guds väg. Som vågar bli berörd. Som vågar älska också dem som inte självklart är hans ansvar. Som har ett stort och rymligt hjärta.
I vår tid, en tid som på olika sätt utmanar just våra hjärtan och vår medmänsklighet på olika sätt, är det extra viktigt. För den människa som Gud blir, den människa och Gud som möter oss i evangeliet är så brinnande aktuell. Det är en fattig människa, ett barn utan jordisk pappa, ett barn som snart kommer att bli en flykting, ett barn som inte fick plats i någons hem. Förmodligen inte alls så som någon hade tänkt sig att Messias skulle komma, inte egentligen. Men så finns han nu här, mitt ibland oss, och vill våra hjärtan något. Så frågan är: hur tar vi hand om den gåva vi fått? Hur tar man hand om ett nyfött barn?
Jag tror att de flesta som är föräldrar skulle svara: med kärlek. Resten, teknikaliteterna, det praktiska, det löser sig efterhand. Men det börjar med kärlek. Det börjar i våra hjärtan. Och därifrån utgår sedan allt. Det är julens budskap, från det enkla stallet så långt borta och för så länge sedan och rakt in i vår tid och våra liv.
Det är Guds gåva till oss. När Gud själv vilar där i krubban, så värnlös och sårbar, säger det något viktigt om Guds tilltro till oss och vår förmåga att vårda och värna. Så låt oss ta emot den gåvan, och svara an! Bli stilla, landa i våra hjärtan där Gud bor. Låt oss få inspireras av Josef och hans mod att följa sitt hjärta, att bryta konventioner och vidga perspektiven. Hans mod att våga bli berörd. Amen.
En vädermässigt mycket händelserik novembermånad avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. I Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten.
Årets november har bjudit på en hel del väderdramatik. Månaden började med rekordvärme vid Norrlandskusten och avslutades med stormen Gorm som natten till den 30 passerade över Götaland.
Söndag middag var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.''
Algutsboda kyrka på förmiddagen den 29 november. I väntan på Gorm
Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen.
Högsta medelvindhastigheter under Gorm
- Hanö 29,6 m/s
- Hallands Väderö 29,5 m/s
- Nidingen 29,3 m/s
- Ölands södra udde 27,5 m/s
- Vinga 25,6 m/s
- Ölandsbron 25,4 m/s
- Hoburg 24,8 m/s
För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.
I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
Högsta byvindhastigheter under Gorm
- Hallands Väderö 39,8 m/s
- Hanö 39,0 m/s
- Ölands södra udde 38,0 m/s
- Nidingen 37,2 m/s
- Helsingborg 36,4 m/s
- Hoburg 35,9 m/s
- Vinga 34,0 m/s
- Ölandsbron 33,9 m/s
- Fårösund-Ar 33,4 m/s
Omkullblåsta träd, inställda tåg och omfattande strömavbrott. Tusentals elkunder drabbades när stormen Gorm drog fram, och på vissa håll tvingades skolor hålla stängt.
Som mest drabbades 75 000 av Eons kunder, och under måndagseftermiddagen stod fortfarande 21 000 - varav 5 000 i Skåne - utan ström.
Gorm hann ställa till med stora skador på elnätet innan klass 2-varningarna i södra Sverige drogs tillbaka. Träd har blåst omkull och dragit med sig luftledningar, brutit stolpar och slagit sönder anläggningar. I värsta fall kan vissa kunder behöva vänta i upp till två-tre dygn innan strömmen är tillbaka.
– Det kan ta betydande tid att återställa detta, säger Jim Dahlbom, Eons anläggningschef i norra Skåne.
– Min bedömning är att det är riktigt illa.
SMHI: "Orkanvindar"
Stormen kulminerade vid halv två-tiden natten till måndag. Enligt SMHI uppmättes de starkaste vindarna på skånska Hallands Väderö.
Några stormrelaterade personskador ska dock inte ha rapporterats in, enligt SOS Alarms centraler i Malmö och Växjö. Det största bekymret var, enligt räddningstjänsterna, SOS Alarm och Eon, träd som fallit över vägar och ledningar.
– Det har vart hur mycket som helst att göra, det har inte varit lätt. Skyltar som ramlat ner, ett tak i Helsingborg och en massa vattenskador, berättade Lars Rundh, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne nordväst, på morgonen.
Flera skolor i Älmhults och Karlskronas kommun tvingades hålla stängt på grund av strömavbrott. På Revingehed i Skåne gick Gorm också hårt åt de provisoriska tält för flyktingar som håller på att sättas upp, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att det nu kan dröja ännu längre innan flyktingar kan flytta in där.
Inställda tåg
Destination Gotland och Scandlines färjor mellan Helsingborg och Helsingör tvingades ställa in turer, och under natten ställdes även alla tåg i södra Sverige in. Måndagen präglades av en del förseningar och inställda tåg.
Malmöbon Roger Johansson stod vid åttatiden och väntade på tåget till Helsingborg. Det första försöket att ta sig norrut från Malmö central misslyckades.
– Tåget gav sig iväg 500 meter, men sedan visade det sig att det saknades ström på resten av tåget, så vi fick backa tillbaka igen.
Källa:SMHI
Nu är vintern sakta med säkert påväg, det är kyligare ute och i natt varnas det för snöfall över Södra Sverige. Bilderna är tagna i dag.
ER-Sjön
Gräsänder
Kargt höstlandskap utanför Algutsboda
Ser ut som en dramatisk målning, också utanför Algutsboda.
Gransjösjön
Bilderna är tagna i dag utanför Algutsboda.
Under alla helgon helgen hedrar vi dom som inte längre vandrar bland oss extra mycket. Mina nära och kära vilar i Algutsboda och Emmaboda kyrkogård.
Patrik Ideström
Min pappa Kire Grozdanovski
Här vilar Horst Karlsson
Gulsum Koruks grav
Verklighetens Helge, ni vet barnprogrammet Från A till Ö där Bengt Åke Varg spelade den kloka ugglan Helge som satt på taket till Hedvigs arbetarvagn och hjälpte Hedvig när hon hade problem med dom svåra orden. Detta gjorde att många barn lärde sig läsa och skriva.
Denna kattuggla som mycket väl kan heta Helga finns i ett fritidshus söder om Algutsboda. Bilden är tagen i dag på förmiddagen.
Den enda varg som någonsin varit en uggla. Bert Åke Varg.
I går fylldes Algutsboda kyrka av besökare som hade kommit dit för att lyssna på Algutsboda olika barnkörer, Torsås Storband och Linda Lampenius. Det var Rotary i Emmaboda som arrangerade sin årliga välgörenhetskonsert där behållningen i år gick till Bett lokalt projekt samt till det internationella Shelterbox-projektet där orkankatastrofen i Vanuatu är prioriterat. Det lokala projektet är Emmaboda Verda OK och deras ansvar för den nya pulkabacken i Emmaboda. Föreningen ska utrusta backen med hjälpmedel för rörelsehindrade, framför allt rörelsehindrade barn, 400 besökare dök upp för att lyssna på dessa underbara artister.
Algutsboda barnkörer
Peter Rudenborg
Ida Seve
Linda Lampenius. Lampenius föddes 1970 i en finlandssvensk teater- och musikfamilj med båda föräldrarna verksamma som skådespelare, sångerska, regissör och kompositör framförallt vid Svenska Teatern i Helsingfors, och hon medverkade också som barn med dem i ett flertal film- och teaterproduktioner. Vid tre års ålder började hon uppträda som sångerska med sina föräldrar. Senare började hon framträda med fiol; hennes far ackompanjerade på piano och hennes mor sjöng. Utöver det hade hon även solouppträdanden och spelade i orkester.
Lampenius lämnade Finland år 1997 och flyttade till Los Angeles och London. Sedan 2002 bor hon i Sverige
Lampenius föddes i en musikälskande familj och efter att endast 3 år gammal gått i musikdagis började hon spela fiol vid 5 års ålder. Lampenius har studerat vid bland annat Sibelius-Akademin 1985-97 och för lärare som ungraren Géza Szilvay och amerikanen Mauricio Fuks. Hon benämndes som ett musikaliskt underbarn och åkte på sin allra första turné tillsammans med The Helsinki Strings när hon bara var 8 år gammal, till USA och Kanada. Lampenius har även spelat i Finlands nationaloperas orkester.
Hon har nått berömmelse runt om i världen och turnerat i Europa, Asien och USA som soloartist. År 1997 blev hon inbjuden av Andrew Lloyd Webber att medverka i hans Metal Philharmonic vid Sydmonton Festival i England. Vid sidan av stadsorkestrar in Finland och Sverige har Lampenius spelat som solist med bland annat La Scala Opera Orchestra, BBC National Orchestra of Wales och National Symphony Orchestra of Ireland. Hon har också varit på turné med Prag Symfoniorkester och Schönbrunn Slottsfilharmoniker. "I Ravels Tzigane kom hon att i Ulriksdals slottspark under nära tio minuter fängsla publiken med glöd", skrev Svenska Dagbladet om hennes konsert med Stockholm Sinfonietta.Hon har däröver gjort succé i musikfestivaler med José Carreras och Kevin Kenner, har varit på turné med Paul Potts och spelat med Andrea Griminelli och har också framfört kammarmusik med pianister som John Lenehan, Laura Mikkola, Folke Gräsbeck och Carina E Nilsson.[15] Hon fortsätter att turnera världen runt med sitt violinspel och under 2007 var hon ute på en USA-turné med den irländska kören Anúna. Några andra speciella projekt Lampenius deltagit i är till exempel uppträdande inför NATO-trupperna i Kosovo, Rhapsody in Rock på Royal Albert Hall i London, violinkonserter i Kazakstan och Sibirien och filmfestival in Cannes.
Med sin 1781 Gaglianoviolin har Lampenius många gånger spelat inför statschefer och kungligheter, som till exempel Finlands president Martti Ahtisaari, Rainier III av Monaco och den svenska kungafamiljen. Dessutom har hon framträtt i olika välgörenhetsevenemang, bland annat på galakonserten vid firandet av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 150-årsjubileum och vid White Turf festligheterna på den frusna St. Moritzsjön i Schweiz till stöd för UNICEF, som hon ofta verkat för
I slutet av 1960-talet fick Algutsboda församling motta en minnesfond avsedd för konstnärlig utsmyckning av kyrkogården. År 1969 ritades ett förslag, kallat Fågel Fenix, av konstnären Fritz Kallenberg, Boda glasbruk. Konstsmedjans mästare, Axel Strömgren, hade samarbetat med Åforsgruppen i vilken bl.a. Erik Höglund ingick. Skulpturen, en förgylld staty av Fågel Fenix kom på plats år 1970, i en cirkel med liggande, stora hällar.
