I dag den 6 augusti är det 63 år sedan det första kärnvapenkriget drabbade världen. USA hade utvecklat det värsta terror- och massförstörelsevapnet hittills och utplånade två storstäder i Japan. Ett par hundra tusen civila i Hiroshima och Nagasaki förintades till stoft. Några överlevde med ohyggliga skador. Effekterna av den radioaktiva strålningen har drabbat barn och barnbarn.
Det var över 60 år sedan. Idag känner alltfler sig hotade av USA:s aggressiva kärnvapenpolitik och av hur USA stöder allierade - framför allt Israel - som skaffat sig kärnvapen samtidigt som de riktar världens uppmärksamhet bort från de egna planerna genom att skrämma oss med påståenden om andras innehav.
USA:s upptrappade kärnvapenpolitik undergräver den säkerhetsordning som fredsrörelsen i världen kämpat så hårt för: de internationella avtalen om ickespridningen av kärnvapen och vapenkontroll av konventionella vapen över hela världen.
Vi ser också med stor oro på att allt fler stater skaffar kärnvapen eller kapacitet att utveckla dem. För varje ny stat som skaffar sig kärnvapen undergrävs icke-spridningsarbetet och risken för ytterligare upprustning ökar. Vänsterpartiet motsätter sig att Iran skaffar kärnvapen och kräver att de existerande kärnvapenmakter som inte undertecknat icke-spridningsvatalet, såsom Israel, Pakistan, Indien och Nordkorea, gör det.
USA:s utplacering av robotar och radarbaser i Polen och Tjeckien för "nationellt robotförsvarssystem" syftar till ett förstaslag med kärnvapen för att förinta Ryssland och Kina utan fara för återgäldande. Det starka folkliga motståndet där har givit antikrigsrörelsen en uppmuntrande nytändning men påtryckningarna från USA tvingade regeringarna att gå emot folkopinionen.
I andra världskrigets slutskede var bombernas fruktansvärda effekt avsedd som varning till Sovjetunionen att inte utmana USA:s övermakt i världen. Sovjet, Frankrike, Storbritannien och Kina följde efter. Sveriges planer på egen atombomb stoppades tack och lov av kvinnornas fredsrörelse på 50-talet. Men kalla krigets terrorbalans hängde som ett damoklessvärd över hela världen under fyra decennier med förmågan till ömsesidig utplåning - MAD.
Mot detta växte fredsrörelsen världen runt och tvingade fram avtal om provstopp, nedrustning, icke spridning, icke militarisering av rymden mm. Trots detta fick Israel stöd av västmakterna att utveckla kärnvapen och bedömdes på 80-talet ha ca 200 stridsspetsar.
Israel försåg också apartheidregimen i Sydafrika med kärnvapen. De skrotades föredömligt av den första demokratiska regeringen där.
På 90-talet, när Warszawapakten hade upplösts, hoppades många att det skulle öppna vägen för nedrustning av kärnvapen. Efter avtal med USA drog Ryssland bort sina kärnvapen från Europa. Storbritannien och Frankrike minskade sina arsenaler. Men USA behöll kärnvapen i Europa som det enda landet med kärnvapen utanför eget territorium. Och kärnvapenupprustning pågår. Hotet att kärnvapen ska användas är större än någonsin.
USA har ensidigt dragit sig ur eller brutit mot alla avtal mot kärnvapen och utvecklar i stället mer sofistikerade slagfältskärnvapen. I sitt kärnvapenprogram "Nuclear Posture Review" 2002 bekräftade USA-regimen sin beredskap att slå till först i s k förebyggande syfte. Det var en öppet tillkännagivande av att den är beredd att inleda ett kärnvapenkrig som kan bli jordens undergång.
I det syftet har det strategiska kommandot -STRATCOM - i Omaha, Nebraska, byggts ut till gemensam kommandocentral för kärnvapen och rymdanfall för att med en timmes varsel kunna utdela ett globalt förstaslag.
Sedan tidigare finns en långtgående inringning av Ryssland och Kina med USA-baser och kärnvapenbestyckade Tridentubåtar för tillslag var som helst i världen inom 2 timmar. Storbritannien har skamligt nog även i denna fråga följt supermakten och beslutat uppgradera sin kärnvapenarsenal för Tridentubåtar.
Kärnvapnen är och förblir de värsta tänkbara massförstörelsevapnen. USA:s kärnvapenutveckling och krigspolitik utgör det största hotet att kärnvapen ska komma till användning och att fler ska försöka framställa dem.
Sverige har goda möjligheter att inta en ledande roll i det internationella nedrustningsarbetet, både genom att vara aktiva i de globala diskussionerna med också genom att tillsammans med våra grannländer arbeta för en nordisk-arktisk-kanadensisk kärnvapen frizon. Tyvärr har vi inga förhoppningar att så kommer ske med den nuvarande borgerliga regeringen!
Vi i vänsterpartiet kräver att:
- USA med sitt överlägsna vapeninnehav inleder nedrustningen av kärnvapen, och att Ryssland och övriga kärnvapenmakter omedelbart följer efter
- drar tillbaka sina kärnvapen från Europa, stoppar anläggningen av robotbaser i Tjeckien och Polen och upphör med att hota världen med förebyggande kärnvapenanfall
- upphör med forskning och tillverkning av nya, mer effektiva och "användbara" kärnvapen
drar tillbaka sitt stöd för Israels och Indiens kärnvapeninnehav
- att Sverige tar initiativ till en nordisk-arktisk-kanadensisk kärnvapenfri zon
Sverige måste också ställa dessa krav på USA i stället för att stärka den transatlantiska länken - som det heter i regeringens utrikespolitiska deklaration - och samarbeta med USA-imperialismen.
Vi är tacksamma över att kvinnorörelsen fortsätter att gå i täten för kärnvapenmotståndet, idag minst lika viktigt som någonsin tidigare. Vi stöder och deltar i denna kamp och uppmanar alla som invaggats i falsk trygghet att vakna och se vad som pågår, och komma med i kampen för att utrota alla kärnvapen.
Befria mänskligheten från kärnvapenhotet!
Kalle Larsson, tillförordnad partisekreterare
Hans Linde, utrikesutskottet
Gunilla Wahlén, försvarsutskottet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar