Kentaurer

Kentaurer var i grekisk mytologi ett släkte av hästmänniskor som levde i bergen på Peloponnesos. Kroppen var en hästs, men med en människas överkropp där hästens huvud och hals sitter. Kentaurerna beskrivs ömsom som vilda och opålitliga och ömsom som vänliga och till och med visa. Det har spekulerats i att kentauren som mytologiskt väsen härstammar från bofasta jordbrukares första intryck av ryttarnomader från den eurasiska stäppen. Även inom romersk mytologi fanns ett flertal legender om kentaurer.

Runt 500-400 f.Kr. avbildades kentaurerna ofta som krigiska varelser med en mans överkropp och en hästs underkropp. Under senare tid under antiken, framförallt i Rom, började man avbilda hela kentaurfamiljer med både kentaurkvinnor och kentaurbarn.