Naturskyddsföreningen är en kaxig hundraåring. En envis och målmedveten förening som stått på sig, trott på och uthålligt drivit på för ett hållbart samhälle, i full övertygelse om att en bättre värld är möjlig. Idag är ni en maktfaktor i svensk miljö- och klimatpolitik. Vi vill som samlad opposition överräcka två löften i present till hundraåringen:
Vi tror på det lokala arbetet, på den kraft som ligger i kommuners, organisationers och näringslivets och enskildas engagemang och möjligheter att bekämpa klimatkrisen. Den nationella åtgärd – vid sidan av koldioxidskatten – som har haft störst betydelse för att nå högt ställda klimatmål är det svenska klimatinvesteringsprogrammet, Klimpen. Det vill vi ta vara på och utveckla.
Därför lovar vi att om vi vinner valet 2010 så kommer vår första gemensamma budget att avsätta pengar och politisk kraft till att förlänga och bygga ut klimatinvesteringsprogrammen.
De påbörjade projekten ska fortsätta, nya måste komma till.
De nya programmen ska bland annat stödja investeringar inom bioenergi; omhändertagande av spillvärme, distributionsnät för värme och fjärrkyla, biogas som lokalt producerat bränsle för kollektivtrafiken och utveckling av bioraffinaderier. De nya programmen ska utformas så att det är de mest samhälls- och klimatmässigt effektiva åtgärderna som beviljas och genomförs. Lokala ideella organisationer, inte minst inom natur- och miljövården, ska garanteras delaktighet i programmens utformning.
Allmänhetens möjlighet att nyttja våra stränder är en fantastisk tillgång för vårt land. Vi vill värna allemansrätten och den biologiska mångfalden samtidigt som vi värnar den framtida landsbygdsutvecklingen.
Vårt löfte till er är en skärpning av dagens urholkade strandskydd. Eftersom den exploatering som nu kommer ske är oåterkallelig, kommer detta att ges hög prioritet vid ett eventuellt regeringsskifte.
Lika målmedveten och envis som Naturskyddsföreningen har varit under sina första 100 år måste svensk miljö- och klimatpolitik vara.
Grattis!
Mona Sahlin
Maria Wetterstrand
Lars Ohly
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar