I morgon på första maj kommer vi i Vänsterpartiet i Emmaboda kommun dela ut vårt andra demokratipris. Förra året var det Kvinnor i Fokus som fick det och i år är det skolan och förskolan i Emmaboda som heter Bjurbäcksskolan 0-12 år som får det.
Det är skolans och förskolans lyckade integrationsverksamhet som prisas av oss. I fredags besökte jag skolan och träffade rektorn för låg och mellanstadiet och områdeschefen Johanna Sjögren Arvidsson och AnnChristin Rossel som är rektor och ansvarig för förskolan. Det blev ett spännande samtal om integration och hur skolan organiserar denna verksamhet som ingår i skolplanen. Men det måste till personal som tror stenhårt på detta och det har man verkligen på Bjurbäcksskolan och det är därför dem är så lyckosamma. Här kommer artikeln från mötet i fredags.
Vi människor formas av både arvet från våra föräldrar men också i betydlig utsträckning av vår miljö. I miljön är det mycket beroende på vår omgivning som bestämmer hur vi människor kommer att utveckla vårt sociala beteende. Där är skolan och förskolan en betydande faktor. Det här som kunskap lärs ut men även en stor del av våra värderingar. På skolan går barn och elever med olika bakgrunder och det är dessa som är vår framtid och ska forma vårt demokratiska samhälle.
På Bjurbäcksskolan 0-12 i Emmaboda finns idag barn från inte mindre än 17 olika språkgrupper där inte bara talspråket utan även skriftspråket skiljer i vissa fall. Men barn är av sin natur nyfikna och med rätt vägledning kan man leda dessa tilltänkta problem till något positivt. Redan på förskolorna Regnbågen och Fyrklövern har man integration som genomsyrar deras verksamhet. Att man fokuserar på att alla är olika men ändå lika. Mångkultur betyder olika kulturers gemensamma utbyte med varandra. Det är på detta sätt man måste arbeta för lyckas med integrationen och för att skapa förståelse för varandras olikheter.
Precis som i andra sammanhang är första mötet mycket mycket viktigt för det fortsatta integrationsarbetet. Det berättade rektorn och områdeschefen Johanna Arvidsson- Sjögren när jag träffade henne för ett samtal om deras integrationsarbete som fått vårt demokratipris 2009. Hon berättade om hur skolan går till väga när man får besked att ett barn av utländsk härkomst ska börja. Med nära samarbete med flyktingsamordnaren i kommunen kommer barnet eller eleven till skolans kännedom. Så fort som möjligt tar man kontakt med föräldrarna där man bestämmer en tid för en personlig träff där man använder sig av tolk i fall behovet finns.
När träffen äger rum går man igenom mycket praktiska saker som t ex. skolans uppbyggnad och organisation, ordningsregler men även om barnets situation och önskemål utefter barnets behov, som t ex kost, allergi och om fritidshemsplats behövs. Man introducerar barnet och föräldrarna i skolan med en rundvandring på skolan.
Därefter går rektorn tillsammans med berörd personal igenom träffen och till slut klassplaceras eleven. Om det finns elever med samma modersmål är det inte självklart att eleven hamnar i just den klassen. Man anser att det inte har någon direkt avgörande betydelse för elevens trygghet om man går i samma klass eller inte, eftersom skolan är så pass liten så man träffas ändå på rasterna. Sen är det inte säkert att de kommer överens bara för att man har samma modersmål. Under samtalet med berörd personal gör man också en bedömning om eleven är i behov av extra svenska undervisning.
Sen är det äntligen dags för eleven att ev. tillsammans med föräldrarna träffa sina nya klasskamrater. Denna situation måste kännas väldigt speciell för båda parter så det är viktigt att man gör detta så odramatiskt som möjligt. Denna speciella känsla och situation är inget som specifikt är unikt för barn av utländsk härkomst utan ”drabbar” alla som någon gång flyttar till en ny ort och en ny skola. Man har som målsättning att eleven ska börja skolan så fort som möjligt efter första vetskapen om att eleven ska det. Det tjänar alla på att barnet kommer snabbt in i gemenskapen.
Efter ca tre veckor har man uppföljningssamtal med föräldrar och barnen och i de allra flesta fall har denna process gått som planerat.
Man arbetar mycket med att engagera föräldrarna i skolans värld. Man ser föräldrarna som en tillgång som kan underlätta integrationen. Man uppmuntrar eleven att prata sitt modersmål hemma för att inte tappa denna viktiga del i barnets personlighet. Enligt lag har skolan skyldighet att ordna modersmålsundervisning om antalet barn är minst fem som pratar just det modersmålet. Men föräldrarna kan tacka nej också och det händer och som orsak till detta kan vara att familjen ser sin framtid i Sverige och då anser att Svenskan är det viktigaste att barnen får lära sig.
Ett mångkulturellt samhälle innebär inte enbart att våra nyanlända barn ska ta till sig svenska traditioner utan lika mycket har de att ge oss. AnnChristin Rosell som är ansvarig rektor på förskolorna i Emmaboda och som lite senare anslöt till Johannas och mitt samtal berättade att på förskolan t ex får personalen i våra kök lära sig hur maträtter som kommer utanför Sveriges gränser tillagas. Barnen får vara med och bestämma hur matsedeln ska se ut. Även där är föräldrarna viktiga resurser och kunskapsförmedlare för att det ska bli på ett riktigt sätt. Även andra kulturella inslag tas väl emot av skolan för en del av det gemensamma utbytet som t ex dans, kläder och religiösa traditioner och högtider. När det gäller skolavslutningar i kyrkan så håller Bjurbäcksskolan fast vid våra svenska traditioner och har skolavslutning både i skolan och kyrkan. Alla barnen är välkomna till kyrkan, men de som inte vill behöver inte gå dit. För många svenskar handlar ju inte skolavslutningarna i kyrkan om religion utan om att det är tradition, poängterar Johanna Arvidsson Sjögren och betonar att de allra flesta barnen väljer att vara med även i kyrkan.
Johanna och AnnChristin menar helt riktigt att kontakten mellan människor handlar till stor del av respekt för varandra. Man kanske tänker på sin klädsel när man kommer till första kontakten och samtalet med föräldrarna. Samtidigt som man inte får ge avkall på sig själv men det handlar om att mötas på halva vägen. Att inte skapa onödiga missförstånd är också viktigt. T ex samma ord kan betyda olika saker och även kräva vårt abstrakta tänkande. Därför arbetar man mycket med bildspråk till en början. På så sätt lär man sig snabbare de olika orden och deras betydelse.
Man betonar mycket på både förskolan och grundskolan att få barnen och eleverna oavsett härkomst att känna en stolthet för vilka de är och vad de kommer ifrån. Gör man det har man betydligt lättare att ta till sig andra människors olikheter och har man en stark självkänsla så skapar det istället en nyfikenhet för det okända än en rädsla. Det är detta som ger en lyckad integration och det är där man med stor framgång har lyckats med på Bjurbäcksskolan 0-12 års verksamhet.
Men allt detta är inte möjligt utan en engagerande och målmedveten personal som verkligen tror på detta och vill bidra med sitt för en lyckad integration. Man drar åt samma håll och känner en stolthet för resultatet man uppnår. Denna positiva kraft som det är har alla glädje av för att tillsammans forma vårt demokratiska samhälle. Det är en orsak till varför vänsterpartiet, Emmaboda kommun beslutat att ge denna verksamhet årets demokratipris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar