Gantesbo

Innan Emmaboda järnvägssamhälle kom till på 1870-talet fanns det sporadisk bebyggelse här. Byn hette då Gantesbo och hade i början av 1800-talet tre gårdar men från och med 1829 var det endast två gårdar, då bonden Peter Petersson sålde sin hemmanslott till Johannes Svensson, som därigenom fördubblade sin gårds areal. Den andra gården i Gantesbo ägdes vid det här tillfället av Peter Johansson. Böndernas ägor bestod av ett antal steniga åkrar i närheten av husen, samt hagar och mossar, mader och kärr.

Men Gantesbo är äldre än så här. Redan på 1400-talet nämndes namnet Gantesbode och ägdes då av Arvid Trolle. Frälsehemmet Gantesbo hade under 1660-talet två bönder, Jöns och Gumme och utgjorde då ett helt hemman. År 1725 upptar mantalslängden Gantesbo som ett halvt hemman med tre bönder, Pär Carlsson, Måns Carlsson och Joen Gummesson.

Förbi Gantesbo gick den viktiga vägen från norr mot marinstaden Karlskorna som anlades av Karl XI på 1670-talet. Här fanns då en gästgiveri och skjutsstation som redan då var en knutpunkt eftersom man härifrån kunde ta sig till Kalmar och Växjö. Skjutstationer fanns vid de viktigaste vägarna med två mils avstånd från varandra och vid varje sådan station skulle vagnar och hästar finnas till förfogande för resenärerna.Vägarna var dåliga på den tiden så att ta sig fram var inte det lättaste. Men dessa fasta gästgivar och skjutsstationer var viktiga för dåtidens människor Här var järnvägsstationens föregångare när det gäller det pulserande livet. Här möttes människor från skilda håll och här nådde nyheterna från omvärlden Gantesbo.

Gantesbo östra köptens 1893 av Carl Alfred Johansson och hans maka Anna Lovisa. Det är de som syns på bilden, sonen Arthur är pojken på bilden och kvinnan längst till höger är Ida Nilsson som var syster till Anna Lovisa. Bilden är tagen i början av 1900-talet.


Men för det mesta levde de boende här i sina stilla liv där vardagens målsättning var att få mat och ett drägligt liv. På vårsidan översvämmades markerna av de smältande snömassornas vatten och av de vattenmassor som Lyckebyåns många små källarmar skapade när de svällde över sina breddar. Än i dag kan man se detta i maden strax söder om Lindås. Grön mjuk mossa täckte marken där nu bangården i Emmaboda ligger. Detta skapade ofta dimma i området och därför kom namnet Immabo till som slutligen blev Emmaboda.

Gantesbo by på 1880-talet.


När Emmabodas järnvägsstation invigdes i augusti 1874 ägdes den västra gården av Frans Axelsson och den östra av Jonas Johannisson. Den västra gården låg strax intill där kyrkan ligger i dag. Den östra ligger kvar på samma plats mittemot vårdcentralen också de bredvid kyrkan.

Gantesbo Västra taget 1923. Den östra ligger strax utanför den vänstra bildkanten.

Emmaboda expanderade men den norra gränsen gick länge strax norr om Bjurbäcken precis vid de två gårdarna. Två smala vägar gick i början av 1900-talet från stationen till Gantesbo nämligen nuvarande Kyrkogatan och Rådhusgatan. Här byggdes hus under första delen av 1900-talets början. Sen började man bygga skola i närheten av Gantesbo, den sk Norra skolan. Det skedde 1911 och nu började även bebyggelse ske runt de båda byggnaderna och så småningom även norrut

Gantesbo Gård, bilden från början av 1900-talet.
 










1930 flyttades Gantesbo Västra gård till Bökön där den står än i dag och är Emmaboda hembygdsgård numera. Det är den äldsta och bäst bevarande byggnaden i Emmaboda i dag.

Den östra står kvar på sin ursprungliga plats men är renoverad många gånger. Emmaboda kommun hade fritidsverksamhet här tills för ca fem år sen då en anlagd brand höll på att förstöra huset men som tur var räddades den från att brinna ner. I dag är den privatägd och huset är väldigt vacker renoverad. I takt med att Emmaboda expanderade norrut så är det ingen i dag som säger Gantesbo mer utan allt heter Emmaboda. Men de bägge huset är tack och lov kvar som ett minne från förr. Men framför allt lever namnet Gantesbo kvar i kommunens enda innebandy lag som 2004 bytte namn från Lindås BK till Gantesbo IBK. Hemmamatcherna spelas i Emmaboda sporthall som passande nog ligger ca 200 m norr om Gantesbo östra. Cirkeln kan man säga då är sluten.

Källor: Carl Åberg- Emmaboda, ett småländskt samhälle. dess uppkomst och utveckling (1974)
Emmaboda hembygdsförening- Emmaboda tätort 125 år (1999)
Erik Ottosson- Emmaboda tio minuter (1984)