Dock stannar inga bussar eller tåg i Linnefors längre. Stationshuset är dock kvar som ett minne från svunnen tid. Den byggdes 1874 och moderniserades 1944. När sista tåget stannade här har jag ingen aning om men det är många årtionden sen det skedde.
Tornado var givetvis med mig i denna utflykt med mycket snö
Det gamla järnbruksområdet i Linnefors. Bruket anlades 1735 och efter drygt 100 år tröttnade ägarna och masugnen släcktes. Ingen av de gamla industribyggnaderna finns kvar.
Stationshuset. Huset ger mig kalla kårar för den ser väldigt spöklikt ut. Ingen människa bor här längre men det finns viss inredning kvar inne i huset som förstärker känslan av spökhus och vem vet om någon gammal stationsmästare fortfarande håller till i det gamla huset.
Järnvägen vid Linnefors med vy norrut mot Emmaboda
Stationshuset. Hit går jag inte själv efter mörkrets inbrott. Men det är en fascinerande byggnad som sätter i gång fantasin.
4 kommentarer:
Så fina vinterbilder, tänk om vintern kunde va så hela tiden.
Ja det är ett riktigt spökhus o så den lilla jordkällaren som ligger brevid. Tror i min fantasi att det finns både det ena o andra i den *L*
Kram Karin
Äsch, lite gastkramning får väl en karl tåla!
Karin: Ja tänk om vintern kunde vara så här jämt. Vi har ju definitivt känt av den andra sidan av vintern tillräckligt och den är inte så vacker.
Man skulle nog ut på spökjakt dit en fullmånekväll eller allra helst en kväll/ natt utan måne då allt är kompakt mörkt :-)
Björn: Det räcker att ha med spökena i den gastkramande regeringen att tampas med dagligen. :-)
Men en spökhistoria är aldrig fel och vem vet vem som lurar i mörkret :-)
Skicka en kommentar