Kontraktet övergick efter branden till grosshandlare JU Thorsells ägo. Han var från Karlskrona och hade redan 1875 startat en virkeshandel kompletterad med en diversebutik på en tomt strax söder om järnvägen. Han övertog Hörnantomten av den avsikten att slippa en affärskonkurrent på denna utmärkta läge strax norr om järnvägen. Men något intresse att själv bygga hade inte Thorsell utan tomten förblev obyggt fram till 1909 då grosshandlare Axel Neikter som efterträdde Thorsell byggde den fastighet som i dag är Hörnan. Strax före sin död 1919 köpte Axel loss tomten från dåvarande ägaren Alfred Johansson. Hörnan var nu ett speceri och diverseäffär och efter Axel Neikters död övertogs affären av hans barn Sten och Sonja och de ägde fastigheten ända fram till 1930.
1930 blev AB Bernhard Jeansson ägare till fastigheten. Huvuddelägare i företaget var handelsbokhållare Bernhard Jeansson från Klättorp utanför Vissefjärda. Han drev företaget tillsammans med virkershandlare K W Johansson. Hörnan utvecklades under deras tid till att bli en storsäljaren inom dam och herrkläder. Efter Bernhards död 1951 övertogs affären av hans hustru Wennie Jeansson och hennes systerson Lars Olof Kroon och Åke Johansson från Nybro tog över 1960. Samma år upphörde specceriaffären och man inriktade sig enbart på konfektion. Man renoverade fastigheten under 70-talet till den byggnad som kan ses i dag och det var då Hörnan blev ett officiellt namn på klädesaffären. 1980 blev Lars Olof Kroon ensam ägare till affären som finns än i dag och säljer dam och herrkläder av olika dess slag.
Bild på fastigheten från 40-talet
I dag ser huset ut så här. Den är en tegelbyggnad i dag och antalet fönster på sidan som vetter mot söder och järnvägsgatan har minskat. Namnet AB Bernhard Jeansson är borta och ersatt med en neonskylt med namnet Hörnan på. Dessutom är den pittoreska runda fönstret som syns på den översta bilden tyvärr helt borta i dag. Om ni tittar på den översta bilden kan ni längst till höger se en kvinna stå framför en dörr. Denna dörr är i dag kvar men "igen murat" som ni kan se på den nedersta bilden.
Källa: Emmaboda hembygdsförening- Emmaboda tätort 125 år (1999)
Källa: Emmaboda hembygdsförening- Emmaboda tätort 125 år (1999)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar