November är en tid för naturens väntan inför den annalkande vintern. Därför är färgprakten borta och det mesta ser grått och trist ut. Men öppnar man sina sinnen på vidgavel och inte har några förutfattade meningar så kan man se att det fortfarande är vackert ute i naturen och det hoppas jag mina bilder visar.
Lite färgprakt finns det om man tittar noga.
Ett vackert bostadshus i Häljanäs, västra delen av Emmaboda kommun
Sjön Flaken där jag i maj tog säsongens första sköna dopp. I dag var det inte speciellt inbjudande att hoppa i. Men det är trots det en vacker plats även i november.
Badbryggorna är uppe i väntan på vintern. Det lär dröja några månader innan de ligger i sjön igen.
Återigen en vacker bild av sjön Flaken och badplatsen vid Häljanäs.
En praktfull ek som finns i byn Flaken som ligger väster om Emmaboda
Kala lövträd som jag efter att båda Björn och Lasse har nämt för mig är Aspar. Det ser kallt ut när de står där i snålblåsten.
Jag undrar hur länge den här stenen har funnits på denna plats och hur snabbt mossan har klätt stenen med sin gröna täcken.
I brist på vilda djur så fick denna ko med sina ko-mpisar duga. De ser ut att trivs ute i novembernaturen och de lider inte av kylan. Ser ganska så bekymmerslöst ut där de går och beter och njuter av livet här i Småland
Sjön Flaken igen fast denna gång på andra sidan i förhållande till Häljanäs, strax utanför byn med samma namn som sjön. Bilden är lite dämpad i sin framtoning. Lägg märkte till himmelns färger som speglar sig på vattenytan.
Denna bild är tagen för några dagar sedan nämligen den 7 november kl. 7.49 i Alsjösjön som ligger öster om Emmaboda. Det var en dimmig morgon men vindstilla vilket den spegelblanka vattenytan visar. En vacker och fascinerande bild som jag är väldigt nöjd med.
11 kommentarer:
Vet knappt vad jag ska säga men så vackert så vackert. Du får till o med mig att tycka november är vacker.
Du har öga för det vackra.
Kram Karin
Jag undrar om träden som du inte kan identifiera är aspar? Eller rättare: en asp (om jag gissat rätt). En aspdunge lär ju bestå av ett träd som sticker upp här och där så det ser ut som en liten skog. Ser inte stammen lite gulaktig ut, som på aspar?
Hösten är full av färger. Som engelsktrött mot grönt på första bilden. Annars är det ju mycket grått, men tittar man närmare på grå ytor i naturen brukar de visa sig vara sammansatta av många olika färger. Det grå mossiga stenblocket du plåtade ser ju ut att bestå av rätt mycket röd kvarts exempelvis. Och att det inte täckts av så mycket mer än mossa beror väl av att det bara var framme i ljuset tiotusen år ungefär, sedan isen försvann från Småland.
Ja gillar den sista bilden med ekan och bryggan. Bilden på den maffiga eken i Flaken är också jättebra, vilken ek! De två "nakna" träden gissar jag är hybridaspar.
Men är inte kossorna i själva verket kvigor eller ungdjur?
Tack Karin och lyckas jag få dig att tycka att November är vackert då är det väldigt bra betyg åt bilderna :-)
Fantastiska med stenar som varit med så länge. Tänk om de kunde tala och berätta om vad de upplevt genom årtusende.
Precis som du säger och som jag håller med dig så är inte allt grått och trist. Vi har en vacker och omväxlande natur som har sin tjusning året om.
Tack för dina berömande ord Lasse. Jag själv jättenöjd med bilden på ekan och bryggan. Det ser ut som en målning tycker. Fantastisk bild.
Sen är det tur att jag har kamrater med botaniska kunskaper. Det gäller både Karin, Björn, Lasse och inte minst Tomas Jonsson från Strömsrum som kan mycket om vad olika växtarter heter och som hjälper mig att fylla på mitt botaniska tomrum :-)
Men jag har en fråga på vad en hybridasp är får något?
Det skulle vara ett jädrans tjattrande om stenarna kunde tala. Å andra sidan talar de säkert till en geologikunnig och berättar om en långresa - undrar om det inte är flyttblock som åkt en bra bit per inlandsisexpress och lastats av i mynningen av en isälv?
Vad det gäller mossor och lavar som klär stenarna jämfördes de med träget arbetande torpare av den store smålänningen Linné. Mossor är ju diskretare än pråliga blommor, men ibland nyttigare.
Man har svårt att förstå hur mossa och lavar ens kan växa på sten. Naturen är i bland förundlig.
Allt hänger ihop så länge inte människan är där med sina långa fingrar och förstör.
Hybridasp är en korsning mellan vanlig svensk asp och amerikansk asp. Att man börjat med hybridasp i Sverige beror på att tillväxten är avsevärt högre än den vanliga aspen. Avverkar man hybridasp skjuter det upp nya skott ur marken med rasande fart.
Vi tog ner ett bestånd med hybridaspar vid Lenhovda i somras och bara efter några veckor var marken täckt med skott som var uppåt en meter höga.
Det finns flera "hybrider", ex v har man börjat använda hybridlärk.
Lärkträd börjar öka i popularitet, dels på grund av tillväxten men framförallt därför att lärkträ inte behöver impregneras, det är så mycket kåda i lärk att de klarar att stå emot vatten nästa lika bra som impregerat virke från gran och tall. Fast bygger man ex v en veranda av lärk blir ytan mörk och litet "ruggig" efter en tid. Så personligen föredrar jag impregnerat virke. Men det här senare var en utvikning...
Lita inte på Tomas, han kör nämligen Mac i stället för PC :-)
Tack Lasse, nu vet jag vad asp hybrid är. Fantastiskt hur de kan växa så fort. Då har man eken som jämförelse som tar god tid på sig att växa :-) Jag tror också efter att ha sett andra bilder på aspar det är just aspar som jag har fotat.
Puh! Bilden på smackan invid bryggan är nog en av dina bästa bilder som jag har sett. Konstnärligt!
Skicka en kommentar