Med anledning av mötet om förslaget till EU:s nya grundlag skriver vänsterpartiets EU-parlamentariker ett öppet brev till den statsminister Fredrik Reinfeldt (m) och Europaminister Cecilia Malmström (fp).
I slutet på veckan ska EU:s stats- och regeringschefer avhandla EU:s nya grundlag, det så kallade Reformfördraget. Cecilia Malmström har på senare tid åkt land och rike runt och lobbat för förslaget. Hon hävdar att det blir enklare att fatta beslut, att EU blir mer effektivt och samtidigt mer öppet och begripligt för medborgarna. Men hon har verkligen ingen enkel uppgift med att försöka förklara den nya EU-grundlagens förtjänster. För ett rörigare, snårigare och mer obegripligt textdokument har väl sällan skådats. Och denna textsörja ska stå över vår egen grundlag.
Vad gäller frågan om det ska krävas FN-mandat för att EU ska kunna agera militärt ges tre olika hänvisningar till FN-stadgan. På ett ställe står det att EU ska visa respekt för principerna i stadgan, på ett annat ställe att EU ska agera i enlighet med dessa principer och i en särskild förklaring sägs att man ska vara bundna av FN-stadgan. Vad är det som gäller Fredrik Reinfeldt och Cecilia Malmström? Respekt för, i enlighet med eller bundna av? Kommer ni på mötet att försöka reda ut dessa motsättningar i formuleringarna?
På frågan om det gemensamma EU-försvaret ges två olika skrivningar. På ett ställe nämns att det kan bli ett gemensamt försvar, på ett annat ställe är formuleringen att det kommer att bli ett sådant. Kan eller kommer, är en ganska betydelsefull skillnad. Blir det ett gemensamt EU-försvar eller är det bara en eventualitet?
Regeringens försvarsminister avgick nyligen i protest mot aviserade nedskärningar på försvarsmateriel. Det är en regerings rätt att avgöra nivån på försvarsbudgeten. Men i den nya EU-grundlagen förbinder sig medlemsstaterna att "gradvis förbättra sin militära kapacitet". Det är svårt att tolka på annat sätt än att det betyder militär upprustning. Tycker Fredrik Reinfeldt att det är EU som i fortsättningen ska bestämma nivån på förvarsbudgeten och är Anders Borg i så fall underrättad?
Stämmer det att EU blir mer öppet? Dels nämns inte öppenheten i portalparagrafen utan har flyttats ned. Dels är artikeln som tar upp allmänhetens rätt att ta del av EU-dokument formulerad på ett sådant sätt att den automatiskt inte gäller för inkommande handlingar. Hur går detta ihop med påståenden om ett öppnare EU? Värt att påminna om är att när den dåvarande borgerliga regeringen förhandlade om villkoren för EU-medlemskapet framhöll den att offentlighetsprincipen inte är förhandlingsbar men nu tycks regeringen vara på väg att anta ett dokument som uppenbart kan komma att inskränka öppenheten. Kommer ni att ta strid för öppenheten, Fredrik Reinfeldt och Cecilia Malmström?
Europafacket har uppmärksammat att det har tagits bort ett stycke som omnämnde arbetsmarknadens parter i den så kallade sociala dialogen. I praktiken lär det väl inte ha någon större betydelse men det är dock en markering. Fredrik Reinfeldt som gärna vill framstå som kollektivavtalskramare har här chansen att agera ombud för parterna på arbetsmarknaden genom att kräva att skrivningen återinförs igen.
Texten är dessutom på många håll näst intill obegriplig med skrivningar som denna i avsnittet om domstolen "I de akter genom vilka unionens organ och byråer inrättas kan särskilda villkor och former föreskrivas för talan som väcks av fysiska eller juridiska personer mot akter som antas av dessa organ eller byråer och som skall ha rättsverkan i förhållande till dem." Någon som kan förklara?
Den text som Fredrik Reinfeldt ska ta ställning har så utomordentligt stora brister att det enda rätta är att kasta den i papperskorgen. Vi kan inte ha ett textsjok, med en starkare ställning än den svenska grundlagen, som till stor del är obegripligt och fullt av motstridiga formuleringar.
Jens Holm och Eva-Britt Svensson,
EU-parlamentariker för vänsterpartiet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar