onsdag, juni 23, 2010

Länsman Teodor Lindwall fick stopp på tåget

I början av augusti 1874 invigdes Emmaboda station av dåvarande Kung Oscar II och hans drottning Sofia Självklart var det inte enbart Emmaboda stations som invigdes utan hela sträckan Alvesta- Karlskrona med förgrening till Kalmar. På den tiden ansågs sträckan mot Karlskrona som viktigare än den mot Kalmar eftersom den skulle vara en länk mellan huvudstaden Stockholm och den marina militäranlägningarna i Karlskrona.





















Kung Oskar II och hans drottning Sofia av Nassau. Oskar II var kung i Sverige mellan 1872-1907 så när han kom till Emmaboda 1874 var han ganska nytillträdd Kung. Han föddes 1829 och var unionskung i Norge fram till unionsupplösningen 1905. Sofia föddes 1839 på slottet Biebrich, Biebrich i Tyska Hessen Hon gifte sig med arvprins Oskar 1857. Hon avled 1913.

Festligheterna pågick i några dagar och alla höga gäster med kungen och drottningen i spetsen kom givetvis med tåget. Invigningståget var vackert dekorerad med vimplar, blommor och flaggor och den drogs av hela tre ånglok. Med på festligheterna var de bl a landshövdingen över Kronobergs län Gustaf Lorentz Munthe, Blekinge län Hans Wachtmeister och Kalmar län Gustav Jakob Edelstam. Det måste ha varit en fantastisk syn för Emmabodaborna när tåget med gästerna rullade in i den nybyggda stationen den 5 augusti 1874. Det fanns inte så mycket bebyggelse på den tiden här utan Gantesbo som byn hette innan den fick namnet Emmaboda låg på en sanktmark. Det var ett riktigt dimhål där i sankmarkerna kring Lyckebyån och dimma hette "imma" på traktens mål. Därav Immabo - Emmabo - Emmaboda. Bebyggelsen tog fart några decennier senare och blev så småningom den tätort som vi känner till i dag.













Vykort från början av 1900-talet över Emmaboda station.


När det gäller tågen mot Kalmar så rullade de på med den tidens mätt god fart till stationen i Örsjö 17 km bort som nästa hållplats låg. Från sin gårdsplan ett par kilometer öster om Emmaboda station såg länsman Teodor Lindwall dagligen tåget passera utan att stanna. Detta gillade han inte och gjorde något som kanske inte många skulle göra, han beslöt att göra något åt saken. Han ansökte därför hos järnvägsstyrelsen om att inrätta en uppehållsstation mittför gården där han bodde och nära vägövergången i det som faktiskt hette Emmabo. För att ytterligare ge kraft åt sin vilja så erbjöd han sig frikostigt att skänka det markområde framför gårdsplanen som behövdes för anläggning av bangård, stationsbyggnad och magasin.













Lindås station i början av 1900-talet


Järnvägsledingen ville inte vara svåra utan tackade för marken och beslöt att öppna hållplatsen som en kombinerad järnväg och poststation. Anläggningen blev klar och öppnades vid nyåret 1877 nära två och ett halvt år efter den stora invigningen i Gantesbo som nu fått namnet Emmaboda.













Här är Lindås station några år tidigare ca 1890-talet.

Men vad skulle den nya stationen heta. Eftersom stationen var placerad i byn Emmabo som även hade en gästgivargård och en skjutsstation med samma namn längs med landsvägen med det som kallades kungsvägen borde det vara enkelt med namnfrågan. Men som tidigare nämnts så hade den för några år sedan invigda stationen några kilometer västerut fått namnet Emmaboda så länsman Lindwall fick hitta på något annat. Det var nämligen han som fick det hedersvärda uppdraget att namnge den nya stationen.

Han fastnade rätt så snart för namnet Lindå. En kombination av hans eget efternamn och Lyckebyån som rinner alldeles bredvid stationen. Så hade det säkert blivit om inte en fluga kom och lade sig i namnsuppdraget. På namnsansökningen hade den satt en liten krummelur efter bokstaven å. När pappret skickades in så utläste beslutsfattaren krummeluren till ett s och hux flux blev Lindå istället Lindås.

Samma sak hände med Lindås som med Emmaboda. Ett samhälle växte fram vid stationen och längs med Kungsvägen, Lyckebyån och den rullstensås som sen fick namnet Lindåsen. Här anlades industrier och byggdes hus, vägar och gator. Så småningom växte Lindås och Emmaboda samhälle ihop till en tätort.



Mitt emot Lindås station, på andra sidan järnvägen, lät länsman Lindwall uppföra en mangårdsbyggnad med tillhörande ladugård. Byggnaden stod klar 1875 och fick i folkmun namnet Lindwallska Gården. Det var därifrån han såg tåget passera och fick idén om att arbeta för att en station skulle byggas mitt emot. I dag är huset privat ägd









Lindås station i dag. Exakt när den sista persontåget här stannade har jag ingen uppgift om men posten stängde i december 1977 alltså 100 år efter att byggandet av huset var färdigt.

2 kommentarer:

Lasse Strömberg sa...

Intressant med historia.
Den påminner mig om "min" by Sävsjöström vars järnväg och dito station numera är nedlagda. Bara ett par hundra meter öster om Sävsjöströms station bodde på den tiden samhällets brukspatron af Petersén och eftersom järnvägen passerade bara några tiotal meter från hans ståtliga hus såg han till att ha en egen hållplats på sin tomt.
Vissa såg till att ordna det för sig.

Nicke Grozdanovski sa...

Undrar om det skulle funka i dag att göra så... kanske :) säga vad man vill men som du skrev så är det intressant med historia. :-)Det finns många spännande berättelser att skriva om och det kommer fler så småningom på min blogg :-)