-Samtidigt med vårt teaterprojekt har ett annat projekt i Åfors landat. Nämligen bokprojektet. Båda projekten hör intimt ihop med varandra och har samma namn ”I skenet från en glasugn” I samband med teaterpremiären på lördag kommer boken ut och den kan köpas i samband med föreställningarna. I dagens Östra Småland kan man läsa följande om bokprojektet:
- Jag tror att vändningen för Åfors har börjat komma nu!
Säger en förhoppningsfull Jensy Elvung och tittar på de övriga deltagarna i bokkommittén. Lagom till helgens premiär på teaterföreställningen "I skenet från en glasugn" i Åfors Folkets Hus så kommer nu även en nyutgåva ut av boken med samma namn, och vars innehåll teaterpjäsen Roland Jansson skrivit till stora delar är baserad på.
50 nya sidor
Boken gavs ut första gången 1979 och nu har den kompletterats med ytterligare 50 sidor där det berättar om vad som hände sedan, kapitel för kapitel, berättar Jensy, som ser såväl boken, som teatersatsningen, 50-årsjubilerande Folkets Hus återfunna vitalitet de senaste åren och satsningarna som New Wave och Torsten Jansson nu gör i glasriket som början på en ljusnande framtid för det lilla brukssamhället. När det gäller nyutgåvan av boken så är detta delvis en följd av teatersatsningen, och därmed på sätt och vis ett resultat av Susanne Gustavssons stora förtvivlan över att ingen, innan New Wave dök upp, tycktes vilja köpa det gamla glasbruket.
Vad hände sen?
När hon uttryckte denna besvikelse för skådespelaren Roland Jansson i samband med en facklig konferens förkunnade denne då att han ville skriva en teaterpjäs om detta och på den vägen är det. - För att skapa aktualitet krävdes också att det material som fanns i den gamla 70-talsboken som är grunden för pjäsen även kompletterades med en fortsättning om vad som sedan skett, och på den vägen drogs arbetet med att även ge ut boken på nytt- men då kompletterad med vad som hänt under de senaste 30 åren sedan den första boken skrevs. I bokkommittén har förutom Jensy och Susanne även funnits fackordföranden på bruket Anders Andersson samt Björn Boode, som idag arbetar på bruket men som även varit journalist och som nu tecknat ett flertal nya personporträtt och intervjuer i den nya boken av bland andra Åforsprofiler som makarna Vallien.
Även ägarnas bild
I den gamla boken skildrades hela historien enbart ur arbetarnas perspektiv, men i den nya får även tre av ägarna ge sin syn, Carl-Henric Åfors, Robert Weil och Torsten Jansson, berättar Jensy. Som för övrigt själv i den ursprungliga boken i sin tur intervjuade Björns Boodes farmor, vars man jobbade på bruket i Åfors... Ytterligare tre personer ingår i Bokkommittén och det är tre riktiga veteraner på bruket, med 90-årige nestorn Didrik Gustavsson som slutade sin bana på bruket som benmakare, och tillika är Jensys far, i spetsen.
150 år på bruket
Tillsammans med Veine Franzén som under de sista 25 åren på bruket jobbade nära tillsammans med formgivarna Vallien, och Karl-Gustav Zenkert som var 25 år vardera i både i produktionen och som arbetsledare så har trion jobbat mer än 150 år tillsammans på Åfors Glasbruk, och hunnit samla på sig mängder av olika minnen under alla år. Alla tre har dessutom haft sina egna föräldrar jobbandes på bruket dessförinnan, Didriks far kom dit från Kosta 1926, Veines båda farbröder är även intervjuade i boken och K-G:s far hämtades dit från Tjeckoslovakien för att starta måleriet på bruket.
Samhällslivet i Åfors
Nu handlar inte boken enbart om arbetet på bruket i sig, utan även en hel del om fackföreningsrörelsen på bruket och dess framväxt, om Åfors som samhälle om föreningslivet som funnits och finns där och om hur bruket förr var den naturliga samlingsplatsen även när arbetarna var lediga: - Didrik har nog varit med i och startar upp nästan varenda förening i det här samhället, skrattar de övriga om denne pigge 90-årige eldsjäl som varit med och dragit igång både nykterhetsföreningen, teaterföreningen, brottningen, SSU. gymnastiken, pingis, fotboll, schack och föreläsningsföreningen i Åfors, men som även hann med att vara fackordförande på bruket och till slut även bli filmkändis i Lasse Hallströms "Mitt liv som hund", som delvis spelades in i Åfors. Han konstaterar att facket idag har en betydligt starkare roll än man hade förr i tiden,. men är samtidigt inte helt glad över att ha ägandet av bruket inom stora koncerner på annat håll:
Patron hjälpte till
Det var hårt och inte särskilt bra betalt förr, men patronen som fanns här på bruket hade ändå en känsla för samhället och för jobbarna, och såg till att det ordnades med bostäder för de anställda, och hjälpte till med byggandet av Folkets Hus, av fotbollsplan och av brandstation, och de anställda som ville hygga sig ett eget hem fick också ett bidrag till detta och möjlighet att låna pengar, påpekar Didrik Idag konstaterar man att det byggs däremot ingenting alls i Åfors längre, senaste huset byggde K-G Zenkert för drygt 20 år sedan, och att hitta bostäder för de nya glasarbetare som vill börja jobba där är inte lätt, då bruket, som ägde många bostäder förr, sedan länge sålt ut dessa, kommunens bostadsbolag har bara fyra lägenheter och många bostäder ägs dessutom av folk, ofta tyskar, som inte är permanentboende på orten, där nästan tre fjärdedel av den folkmängd som fanns på 50-talet (300 personer) försvunnit på bara ett halvt sekel.
Precis tvärtom
På 60-talet var det också så att 85 procent av de som jobbade på bruket i Åfors bodde också på orten. Idag är det precis tvärtom- bara 15 procent av de som jobbar här bor också här medan resten pendlar hit, och det får naturligtvis även negativa konsekvenser för möjligheterna till service och föreningsliv på orten, påpekar Jensy Elvung som ändå känner att de satsningar som nu görs i samhället på olika områden ändå gett nytt liv och nytt hopp för samhället, trots att post, skola och bank sedan flera år är nedlagt, och där bensinmacken idag utgör enda affären i Åforsbornas närhet. Och den finns då i Eriksmåla: - Ja, förr i tiden var det viktigt om man tillhörde Åfors eller Eriksmåla. Gränsen gick nere vid Granbäcken, minns Didrik och ler lite när han tänker på svunna tider. Och om dessa svunna tider och mycket annat kring brukssamhället Åfors av förr och idag går det nu att läsa i boken om Åfors- "I skenet av en glasugn" som nu alltså ges ut i en kompletterad och moderniserad version, där Åsa Brozén är den som har svarat för layouten.
Anders Karlsson, Östra Småland, 061109
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar