Teater på hög nivå när historien får liv i Åfors

Gårdagens föreställning var liksom premiären i lördags en succé även om de var lite svårt att ladda batterierna efter urladdningen i premiären. Men precis som inom fotbollen var de en ny match på söndagen och efter en gemensam och individuell uppladdning så var alla tillslut redo att göra en ny publikframgång även av andra föreställningen. Det lyckades vi med på alla sätt. Publiken gillade vad de såg och många äldre kände igen sig av deras barndom och hur de var i Åfors när de växte upp. Då har man lyckats förmedla känslan av Åfors historia och de är den bästa recension man kan få. I dag är vi lediga och nästa föreställning är på fredag kväll, men vi ska träffas på torsdag för att umgås och ha gemensamma övningar.

I dag får man göra sådant man inte har hunnit med i veckan som städning, diskning men framför allt vara bära med sig en stolthet och minnen från en helg man aldrig kommer att glömma. Men innan dess har man läst Östrans recension av premiären i lördags och den återger jag i sin helhet på min blogg.




Roland Jansson i Åfors, 11 november 2006, bild från Östran











Barnen är samhällets framtid och i föreställningen i Åfors Folkets Hus ges de en framträdande plats.Gå med i den teaterförening som håller på att bildas i Åfors, uppmanar manusförfattaren Roland Jansson, som anmält sig som medlem.Ur historien träder fram representanter för musikkåren, idrottsföreningen och Konsum. De berättar de mest häpnadsväckande skrönor och gör högst imponerande krumsprång. I dansens virvlar kunde man för en stund glömma vardagens vedermödor i "Åforsahelsicke".

Dundersuccé. Det är svår att hitta något annan ord för teaterprojektet som engagerar hela Åfors.På lördagen var det premiär för pjäsen "I skenet från en glasugn" och stämningen var hög i ett fullsatt Åfors Folkets Hus.

Pjäsförfattaren själv, skådespelaren och dramatikern Roland Jansson, fanns på plats och kunde glädjas åt en lyckad föreställning där hela publiken levde med. Med humorn som ett grundläggande element gestaltar den stora amatörensemblen, drillad av professionelle regissören Dan Nerenius, glasbrukets och hela samhällets historia från 1876, då bruket startades, fram till idag. Det har blivit ett mäktigt skådespel, en föreställning på nästintill två timmar.

Levande föreställning

Manusförfattare, regissör och ensemble har nogsamt undvikit de fallgropar man skulle kunna tänka sig i ett spel om arbetarrörelsens framväxt i ett småländskt brukssamhälle. Det kunde ju ha blivit lite för långrandigt och gravallvarligt. Här är det precis tvärtom. Det går stundom snabbt. De dråpliga skämten och finurliga ordvändningarna avlöser varandra, hela tiden på en hög nivå. Tempot är dock precis lagom för att alla ska hänga med i svängarna. Föreställningen blir mycket levande genom att det mesta utstpelas på golvet, mitt bland publiken medan den eminenta orkestern ger musikaliskt stöd från sin plats invid scenens glasugn. "I skenet från en glasugn" är en burlesk, underhållande, historia med allvarlig bakgrund. Här skildras hårda, fattiga, förhållanden i det tidiga 1900-talets "Magrahult" eller "Åforsahelsike" som bruket och samhället tidvis fick heta. Här finns kampen mellan brukspatroner och arbetare, men också mycket av den förståelse och respekt som kan växa fram mellan olika parter i ett brukssamhälle.

Hejdlösa berättelser

Allt var förstås inte elände. I Åfors fanns inte bara fattigdom, barnarbete och fylleri utan också gemenskap, yrkesstolthet och visioner om framtiden. Ur historien träder människor av kött och blod fram och publiken tas med in i deras vardag. Även människornas drömmar och deras ibland storslagna fantasier lyfts fram. Att det finns en småländsk berättartradition som inte låter sig hejdas av den prosaiska verkligeten, utan svävar iväg långt över grantopparna, nästan ut i universum, tvivlar ingen på som sett "I skenet av en glasugn". Och att det finns strålande skådespelarbegåvningar i Åfors med omnejd står alldeles klart.

Smarta lösningar

Föreställningen är fylld av smarta idéer och scenlösningar som till exempel att kampen mellan socialdemokrater och kommunister utkämpas som en boxningsmatch där kombattanterna får stöd av varsin hejarklack. Ett annat exempel är hur man med enkla, men synnerligen effektfulla, medel får andra världskrigets iskalla vindar att vina genom Åfors Folkets Hus. Eller när biopremiären i Folkets Hus 1924 illustreras med övertygande stumfilmsscener. Nästan genialt blir det när glasbrukets verktyg och glasugnar får liv och själva berättar om vad de sett och hört genom tiderna. Fem arbetarkvinnor förvandlas verkligen till redskap och oljekannor. Fiktion och verklighet flyter ihop. Ett trettiotal aktörer och lika många medverkande bakom scenen har gjort ett jättejobb som säkert kan leda till ökat engagemang och framtidstro i ett samhälle som många gånger, inte minst under de senaste decennierna, varit hotat av nerdragningar och nerläggningar i glasindustrin.

Tar en snus och kör Ferrari

En idé föder en annan och en teaterförening är under bildande. Roland Jansson har redan anmält sig som medlem. Trots att han inte bor på orten har han känslan för Åfors. Och med nya idérika ägare till Orrefors Kosta Boda koncernen, där Åfors glasbruk ingår, finns väl anledning till optimism. - Jo, vi tror på New Wave. Högsta hönset är ju precis som vi. Han tar sig en snus och så kör han Ferrari, utropar Halta Rika, den gamla glasarbeterskan som tagit sig ner från sin himmel för att med åtminstone två rävar bakom öronen lotsa publiken genom glasbrukssamhällets historia.

I skenet från en glasugn
Teaterprojekt i Åfors
Manus: Roland Jansson
Regi: Dan Nervenius

Rolf Ljung, östran 061113