Teatersmink

I går, lite mer än en vecka kvar till det officiella genrepet och premiären hade vi smink test. Jag fick sitta på en stol och en av våra sminköser la en vit grundfärg i ansiktet och sen duttade hon dit puder så att inte svetten ska förstöra sminket under själva föreställningen. Det var behagligt att bli sminkad, de kändes skönt, kanske en ny företeelse för mig även privat? Vem vet. Tänk och komma till jobbet sminkad. Mina kvinnliga arbetskamrater skulle nog höja ögonbrynen både en och två gånger innan de skulle gapskratta. Man kanske skulle testa någon gång? Vem vet va man hittar på i framtiden?

I alla fall var de kul att se de andra aktörerna med teatersminket på. Det gör väldigt stort effekt på karaktärerna. Mer än vad man tror. Det finns bara ett orosmoln för närvarande i mina tankar just nu. Det är hur de ska gå till när vi ska sminka oss själva innan föreställningen. Inte själva sminkningen utan den eventuella huggsexa efter sminket som kan komma uppstå eftersom alla vill säkert sminka sig så fort som möjligt. För de är trångt nere i klädlogen och sminkgrejorna räcker inte till för alla på en gång.. För min del är de ingen komplicerad sminkning men för en del andra kan de ta lite tid att få fram karaktären med hjälp av sminket. Men de är väl sånt som kommer lösa sig efterhand

På söndag när vårt mentala genrep är ska vi för första gången ha smink på oss på scenen. Kommer att bli häftigt att ha den slutgiltiga styrseln på sig. Då är man fullbordad på scenen och då finns de ingen återvändo längre. De är bara en sak som gäller. Ge järnet på scenen för publiken, för de andra skådespelarna, för historien och för sig själv.