Ett fantastisk museum som redan nu börjar bli fullbokad trots att man inte har öppnat än eller haft sin invigning. Men Göran Johansson och hans hustru Helen har redan sen februari tagit emot gruppbesök och dessa fortsätter som sagt var att strömma till museet Förutom själva besöket så föreläser Göran och Helen om luffarna och deras epok. En epok som Göran har varit intresserad av sedan 2004 och sedan dess levt med luffarna 24 timmar om dygnet. Det märker man på den fantastiska samlingen som de har inskaffat och den kunskap de besitter. När jag frågade honom om han kunde beskriva hans passion för luffarepoken kommer svaret blixtsnabbt. Detta är en epok som sträcker sig under en 70 års period, precis i brytningen mellan bondesamhället och industrialismen En period som det knappt nämns om i historieböckerna. Han är fascinerad hur de överlevde i samhället på väldigt små medel, sen är han givetvis fascinerad av alla luffarhistorier det finns.
Det mesta är på plats nu inför det stora officiella öppnandet som sker på skärtorsdagen den 1 april. Men fortfarande målas det, snickras och hängs upp tavlor och annat finputsning. Det har varit ett hårt arbete för Göran och hans vänner med flytten men de verkar vara i ett väldigt gott humör för skämten och skratten är inte långt borta. Man har hållit på i fem veckor med flytt samtidigt som man har tagit emot gruppbesök. Man är fullbokade ända fram till juni och det lär fortsätta även efter det och under hösten. Man är av full beundran av deras energi och vilja som inte verkar ha några gränser.
Man skulle kunna berätta så mycket mer om Hönsalottas museum men det låter jag er läsare få upptäcka. Jag rekommenderar varmt en tur till Boda Glasbruk för ett besök i museet Ni kommer inte ångra er. Att bara träffa Snacke Pär och Hönsalotta är en upplevelse i sig, sen återstår ett fantastiskt museum att upptäcka. Välkomna till Boda Glasbruk och hela Emmaboda kommun.
En liten del av alla de tavlor som hänger på väggarna och är målade av luffare. Dessa sålde man sen får att få lite ekonomisk vinning för att kunna köpa mat eller få husrum..Många av de är välgjorda och man utvecklade en stor skicklighet. Dock såldes aldrig några ramar med tavlorna utan bara duken såldes. Ramarna fick köparen själv stå för
En del luffare täljde träfigurer som man sen sålde.
Det mest kända luffar hantverket är trådtjacket som den här huset. Äldre luffarslöjd är oftast gjord i förtennad järntråd. Trådarbeten kallades för trådtjack luffare emellan. Tekniken att tillverka trådarbeten är enkel. En grövre tråd används till stomme som sammanbinds med klenare dimensioner. Tråden bockas och formas med hjälp av tänger, mallar och händerna. För att dekorera arbetena användes tex ulltofsar och pappersremsor.
En modell över Småland där alla glasbruk som finns och har funnits finns utmärkta. Sen kan man se glas från några av dessa glasbruk.
Några utav glas samlingarna på museet
En jättevacker ljusstake.
Museet har en stor samling porträtt av olika luffare och deras gärning och historia.
Luffartecken är nog det man tänker först på när man hör ordet luffare. De hade ett bildspråk mellan varandra där man berättade exempelvis om personerna som ägde ett hus var generösa eller inte. På så sätt gick budskapet från luffare till luffare.
Närbild på en vacker tavla.
Slutligen vill jag tacka Göran Johansson för hans vänliga mottagande i dag. Mycket trevligt och vi ses snart igen.
Gå in på luffarmuseets hemsida för mer information om den.
Hönsalottas luffarmuseum, klicka: här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar