Nyårsdagen

Nyårsdagen, det borgerliga årets första dag. Den nutida placeringen på 1 januari, härrör från romarna, som 153 f.Kr. förlade konsulernas tillträde till denna dag (tidigare började det romerska året 1 mars). De kristna kyrkorna firade nyår på varierande tider, ofta 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag. Efter julfestens uppkomst på 500-talet blev l januari helt naturligt denna fests "åttondedag" samt firades till minne av Jesu omskärelse och namngivning, med användande av Luk. 2:21 som text. Denna är också den svenska kyrkans gamla evangelietext för nyårsdagen. Av de nya högmässotexterna för denna dag tar den 2:a årgången särskild hänsyn till årsskiftets betydelse. Det var först under högmedeltiden som 1 januari åter slog igenom som nyårsdag, dock inte överallt ens i Västeuropa.

En del gamla kalendarier kallar 1 januari omskärelsefest, eftersom kyrkan på den dagen firade minnet av Jesu omskärelse och namngivning.

Judarna firade alla nymånadsdagar som religiösa högtidsdagar, men i synnerhet den första dagen i månaden Tischri (september-oktober). Med denna dag, som infaller i september, börjar ännu judarnas borgerliga år, men deras kyrkliga år börjar med månaden Nisan (i april). Judarna fira nyårsfesten, liksom alla andra fester under två dagar, och ännu bibehålls vid detta tillfälle en gammal ceremoni med basunskall på vädurshorn (därav namnet basunfesten).

Romarna offrade på nyårsdagen till Janus och betraktade dagen som en dies faustus ("lycklig dag"), på vilken man gärna företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckönskningar, i synnerhet hos magistratspersonerna, samt växlade skänker, såsom förgyllda dadlar och fikon, senare små kopparmynt. Särskilt var det klientens skyldighet att på årets första dag tillställa sin patron en gåva (strena), och kejsarna fordrade en dylik tribut av alla Roms invånare. Detta bruk att ge nyårsgåvor (fr. étrennes, av det nyssnämnda strena) har bibehållit sig i Frankrike och Belgien, och bruket av nyårsönskningar är allmänt i hela den civiliserade världen. Det kinesiska nyåret infaller mellan 20 januari och 19 februari.

Källa: Wikipedia