Min partikamrat Gun Mälberg från Broakulla har skrivit en insändare som jag gärna vill publicera på min blogg. Jag behöver inte kommentera den mer utan den talar för sig själv.
Så har då solidaritetskänslan tagit sig ända upp till toppen. Som vi har väntat.
Att det skulle bli Annika Falkengren som visar vägen var kanske oväntat, men att någon i toppen visar solidaritet med metalls arbetare känns bra.
Att sänka sin lön med 600.000 kr är stort, att “ bara” lyfta ca 9 miljoner kommer säkert att kännas tungt, men också Annika får nu känna på hur det är att sitta och pussla med lön och räkningar varje månad och hoppas att hälsan står henne bi och att inget oförutsett inträffar. Kan vi hoppas på att fler toppar följer i hennes fotspår att förena sig med de som också dom lever på marginalen efter lönesänkning och höjning av A-kassa.
Vi välkomnar dig och kanske kan vi även hoppas på din röst i nästa val.
När pengar och mynt delas ut till oss folk,
Varför delas de då inte lika?
En del kan inte få nog utav ork
Och andra kan aldrig bli rika.
Om du fått för mycket av livets goda,
Och jag fått för mycket av nöden,
Kan du dela ditt mitt itu noga
Och rädda mig undan döden
Tillsammans skulle vi sedan
Gå ut i världen och ösa,
Krafter till folket i nedan
Och mynt till de medellösa
Hur lyckliga skulle vi inte bli
När alla till synes är rika,
När svälten och nöden dragit förbi
Och av krafter och mynt har vi lika.
Gun Mälberg, vänsterpartiet Emmaboda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar