Efter Ale stenar så drog vi vidare på resan norrut mot Simrishamn som ligger på Skånes östkust och räknas som Österlens huvudstad.
Detta ser ut som jag har varit på playan i Spanska eller franska Rivieran, men denna bild är tagen i från Sverige, nämligen Sandhammaren med sin härliga strand. Sandhammaren är Skånes sydöstligaste udde, härifrån går kusten norrut.
När man idag njuter av den breda stranden med sin härliga finkorniga sand, kan det vara svårt att föreställa sig att havet utanför är Sveriges största skeppskyrkogård. De farliga sandrevlarna och det strömma vattnet är orsaken till att tusentals vrak ligger begravda i bottensanden utanför Sandhammaren.
Östra Nöbbelövs kyrka tagen från bilen. Den byggdes på 1100-talet, men av den kyrkan återstår numera bara långhusets murar. På 1400-talet försågs kyrkan med valv och ett trappgavelstorn.
Under 1800-talet byggdes kyrkan om vid två tillfällen. Vid den första ombyggnaden, 1849-1850, fick kyrkan nya valv, en sakristia och en förlängning i öster. Vid den andra ombyggnaden, 1896, revs trappgavelstornet till förmån för det nuvarande samt förlängdes västerut.
Gågata i vackra Simrishamn.
Rådhuset i Simrishamn
Att Simrishamn är en gammal köping vittnar S:t Nicolai Kyrkan vars äldsta del, koret, är från 1161, långskeppet från 1200-talet och tornet från 1500-talet. På 1200-talet fick Simrishamn sina stadsrättigheter men på platsen har det dock funnits boplatser sedan stenåldern.
En glad Simrishamnare som nog tycker om att bo i denna lilla vackra köping
Hamnen.
Min kusin Miras hund som heter Max undersöker omgivningen i Simrishamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar