Solen lyser utanför mitt fönster och det har den gjort mycket denna sommar. Jag ser snart slutet på min semester, har bara en vecka kvar innan man ska iväg till jobbet igen. Har haft en fin semester tycker jag, känner att jag gjort de jag ska och det jag inte ha gjort har jag planerat för senare. Det känns med andra ord inte jobbigt att snart återgå till vardagen igen, även om man tycker som vanligt att allt har gått hiskeligt fort. När jag gick hem från jobbet på morgonen den 16 juni hade jag hela fem veckor framför mig, men från den stunden har de bara rusat i 130 km knyck Fast å andra sidan rusar livet snabbt även när man jobbar så de är ingen konstigt med det egentligen. Det är bara att gilla läget.
Semesterperioden har av naturliga skäl präglats av den nyss avslutande fotbolls VM. Det var alla med alla intryck en spännande turnering med kanske för lite mål och kanske för mycket försvarstänkande. Men det tillhör också fotbollen. En sammanfattning av detta VM kommer senare när man har smält turneringen
Resor har man trots fotbollen ändå lyckats med att genomföra. Det har bl a blivit resa till Blekinge där jag besökte den gamla örlogsstaden Karlskrona som är vacker stad med mycket se och dessutom ingår i Unescos världsarv. Det är inte första gången man är i Karlskrona men de är alltid lika trevligt att återvända dit. Det är mysigt att bara vandra och titta på all folk som går fram och tillbaka. Karlskrona har ett stort torg mitt i centrum på ön Trossö där två vackra kyrkor dominerar stadsbilden. Fredrikskyrkan som stod klar 1744 och Trefaldighetskyrkan som även kallas Tyska kyrkan stod färdig 1709.
Semesterperioden har av naturliga skäl präglats av den nyss avslutande fotbolls VM. Det var alla med alla intryck en spännande turnering med kanske för lite mål och kanske för mycket försvarstänkande. Men det tillhör också fotbollen. En sammanfattning av detta VM kommer senare när man har smält turneringen
Resor har man trots fotbollen ändå lyckats med att genomföra. Det har bl a blivit resa till Blekinge där jag besökte den gamla örlogsstaden Karlskrona som är vacker stad med mycket se och dessutom ingår i Unescos världsarv. Det är inte första gången man är i Karlskrona men de är alltid lika trevligt att återvända dit. Det är mysigt att bara vandra och titta på all folk som går fram och tillbaka. Karlskrona har ett stort torg mitt i centrum på ön Trossö där två vackra kyrkor dominerar stadsbilden. Fredrikskyrkan som stod klar 1744 och Trefaldighetskyrkan som även kallas Tyska kyrkan stod färdig 1709.
FREDRIKSKYRKAN
TREFALDIGHETSKYRKAN
Den tredje kyrkan i staden är den äldsta och det är Amiralitetskyrkan som bara är fem år yngre än själva staden och invigdes 1685 som ett provisorium i väntan på en större stenkyrka. Till glädje för oss fick man aldrig råd att riva denna unika träkyrka. Där vid kyrktrappan står, sedan minst 200 år, "Gubben Rosenbom" som är församlingens fattigbössa. Pengarna som läggs i Rosenboms huvud går till välgörande ändamål än idag.
AMIRALITETSKYRKAN
Som alla vet ligger stan vid Östersjöns kust så havet är väldigt påtagligt. Fisktorget som ligger strax utanför centrum är ett mysigt torg som ligger som namnet säger vid skärgårdshamnen. Här avgår båtar ut i Blekinge skärgård.
Efter en trevlig vistelse i Karlskrona bar de iväg mot naturen, närmare bestämt mot Eriksberg som ligger mellan Karlshamn och Ronneby. Där finns en vilt och naturpark som man för 100 kr i inträde kan besöka med bil. Det är en safaripark med en del djur som Dovhjort, vildsvin, visent mm. Man kör en 10 km slinga i en underbar natur som har både slätter, klippor, havsutsikt och skog. På Eriksberg finns även ett rikt fågelliv, bland annat havsörn, samt ett av världens största bestånd av den fridlysta röda näckrosen. Djuren är Eriksbergs främsta attraktion. Men det finns mycket annat att upptäcka. Gårdsmiljön är unik. Här finns byggnader från fyra århundraden som bland annat rymmer kafé med försäljning av gårdens viltprodukter och utställningar. En mycket trevlig bekantskap tycker jag att Eriksberg var.
Den andra resan jag vill nämna är min dagsutflykt till Öland. Öland är fantastisk med sin natur och historia och där har man varit några gånger såklart. Men de är lika spännande varje gång.. När man passerat bron är det verkligen en känsla av att vara utomlands. Naturen är annorlunda än på fastlandet. Denna gång koncentrerade jag mig på södra Öland som också likt Karlskrona är en del av världsarvet. Efter en välbehövlig stopp i Färjestadens hamn där det inhandlades chokladdoppad mjukglass så bar färden söderut med mål södra udden. På vägen dit besöktes Mörbylånga där jag tittade på hamnen där. Sedan bar de vidare ner mot Degerhamn och södra bruket. Södra Bruket är en gammal bruksbebyggelse från början av 1800-talet med totalt åtta gamla kulturbyggnader. Det är sex bostadshus, där lägenheterna i två av husen fortfarande används för permanentboende och lägenheterna i de resterande fyra hus hyrs ut till semesterboende. I ett av bostadshusen finns en museal lägenhet som visas efter överenskommelse. I de ettor som förr vardera inhyste en familj, bodde man 10-12 personer. Oftast hade varje familj endast ett rum. Det fanns då gemensamma utrymmen för tvätt och bak. Bredvid bruket finns havet med möjligheter till bad. Många konstnärer drar sig hit pga. miljön.
Resen fortsatte söderut tills jag kom till Långe Jan som är fyren som markerar den södra udden. Här finns Ottenbys fågelstation som ringmärker och bedriver forskning på fåglar och flyttfåglar i synnerhet. Långe Jan är Sveriges högsta fyr med sina ca 42 meter. Den tändes för första gången november 1785. Intressant är varför Långe Jan har fått sitt namn. Sedan mitten av 1200-talet hade det funnits ett gammalt kapell på udden och härifrån tog man den sten som behövdes till byggandet av fyren. S:t Johannes kapell blev inmurat i tornet och det var därför som ortsbefolkningen kallade fyren ”Långe Jan”. I dag finns ett stort stenkors som markerar var kapellet låg en gång i tiden.
Efter besöket på södra udden bar de av naturliga skäl norrut igen, fast jag körde östkusten istället för den brukliga västra sidan som är huvudvägen. På resan upp stannade jag på vissa slumpligt utvalda platser som Bälinge hamn innan resan vändes västerut vid Norra Möckleby och sen över till västra sidan till Glömminge och sen hem över bron till Emmaboda. Nästa resa till Öland kommer att gå norrut med Långe Erik på norra udden som mål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar