I lördags den 14 maj visade vi som bekant filmen Ådalen 31 av Bo Wideberg i Åfors Folkets Hus. Själva arrangemanget flöt bra och och var lyckad. Det var tyvärr inte så välbesökt som jag hade trott på förhand då endast 19 personer löste entrébiljett. Min målsättning var 50 besökare och för att de skulle gå runt krävdes ca 30.
Men jag ångrar inte att vi försökte hedra Ådalenhändelsen med att visa filmen och det har varit en spännande resa från planeringstadiet till färdigt evenamng Det har varit mycket planerande och praktiska lösningar för att det skulle bli möjligt att visa filmen i Åfors Det började en februarikväll då jag såg i kalendern att den 14 maj i år inföll på en lördag och att det i år var exakt 80 år sedan skotten föll i Ådalen. Tanken föddes då att det skulle vara häftigt och stort att uppmärksamma detta i Åfors folkets hus och vad vore större än att visa Bo Widerbergs kritikerrosade film Ådalen 31. När man väl bestämt sig för att se om möjligheterna fanns var det bara att maila till berörda instanser som svensk filmindustri som har filmrättigheterna och Svenska Filminstitutet som har hand om filmen. Efter några mailkontakter, säkrades visningsrätten och det fanns en film som vi kunde boka. Efter det beskedet var det bara att köra på och klarteken från Åfors Folketshus föreningsstyrelsen var nästa steg. Det var heller inga problem förstås, alla såg positivt på detta. Vi beslutade också helt riktigt att göra detta till samarrangemang med andra föreningar inom arbetarrörelsen i Emmaboda kommun för att göra det hela bredare och locka mer folk till filmvisningen. Tanken var att göra kringaktiviteter i samband med filmvisningen så vi bokade musiken Peter Olsson från Emmaboda och bestämde att biljetten skulle kosta 100 kr och då skulle film, musik och fika ingå. Så långt allt väl och sen var det bara att invänta filmens ankomst.
Peter Fredriksen från Emmaboda tillfrågades tidigt om han kunde tänka sig köra filmen och han tackade ja. Han jobbar till vardags i Emmabodas huvudbibliotek och är biomaskinist i Emmaboda folkets hus. Vi bestämde att träffas i Åfors förra veckan ett par dagar innan filmen skulle visas,. Det var ett klok beslut för det är inte bara att trycka på en knapp om man ska köra en gammal hederlig 35mm film. Men det är de som är utmaningen och lite grann tjusningen med gamla projektorer och filmer. Visst det blev lite krabb med utrustningen som tyvärr inte ofta körs men vi löste det, även om det ibland såg mörkt ut, på ett bra sätt. Det som krånglade mest var att få ljud nere i biosalongen. Men Peter är en handlingskraftig man och vi lyckades tillslut efter en hel del huvudbryderier få igång ett bra ljud där nere. Sen gällde det att få det bästa filmformatet på duken och det gav också en del bekymmer som också det löste sig tillslut. Det blev många timmar tillsammans förra veckan med Peter där vi träffades vid tre olika tillfällen (måndag, fredag och så lördag) i Åfors Folkets Hus och jobbade, speciellt Peter, hårt för att genomföra en lyckad filmvisning.
I Köket fixade Gudrun, Gülsum och Carla hembakade fikabröd till kaffet som smakade gott och som avnjöts av biobesökarna som också uppskattade den härliga musik Peter stod för. Det var visor av Cornelis och Fred Åkeström som spelades med stor inlevelse och förtjusning. Innan filmen sålde Inger Bark Lagergren rättvisemärkta varor från Fairtrade.
Vi kontaktade pressen för att marknadsföra evenemanget och vi satte upp affischer och var aktiva på facebook. Allt för att locka publiken till Åfors Folkets Hus men tyvärr blev det inte den publikströmning som jag hade hoppats på. Det var visserligen lite konkurrens från andra evenemang runt om i kommunen denna dag men nog borde trots det mer än 19 personer ha kommit. Men dem som var där var nöjda med arrangemanget och det kändes bra att det vi kunde påverka fungerade utan missöden och det blev precis som vi tänkt oss,
Slutligen vill jag tacka alla som på något sätt bidrog till evenemanget och sist men inte minst alla som kom och såg filmen.
4 kommentarer:
Tack själva! Arrangemanget var mycket fint - att sedan Emmabodaborna verkar trögare än trögast ibland är ju knappast ert fel!
Tror att det var en olycklig dag. En vårlördag när många stökar i trädgården, kollar cupfinal på tv, travet mm. En vardag kväll hade det säkert kommit många fler.
Tack Magda för dina varma ord.
Mats: Dagen var olycklig eftersom det då var exakt 80 år sedan skotten föll. Det var de vi ville uppmärksamma och hedra. Svårt att göra det på någon annandag.
Filmen var jättebra. Jag hade sett den för länge sedan och faktiskt glömt hur bra den var.
Dessutim väckte den en fråga jag inte uppmärksammat tidigare, nämligen det där telegrammet som togs emot från Länsstyrelsen. Det förklarar kanske varför landshövdingen senare blev degraderad till häradshövding.
Orsaken till det ska jag försöka forska litet mer om.
Ja, det var synd att det kom så få, men vad gör man? Annonser= dyrt. Själv borde jag satt upp åtminstone ett tiotal affischer på anslagstavlor utomhus och hos Konsum och ICA... Det är lätt att vara efterklok.
Skicka en kommentar