120 minuter spel kunde inte skilja Möre och Johansfors åt när kvalet till femman inleddes. Då stod det 2-2 efter att Johansfors lett matchen två gånger. Men när straffarna var avgjorda stod vi som bittra förlorare med sammanlagt 4-6 eftersom straffläggningen slutat 2-4
Johansfors började matchen på bästa sätt genom att spela aggressivt och störa Mörespelarna högt upp. Jag tror att hemmalaget blev tagna på sängen av Johansfors inledning för man fick inte ordning på sitt spel. Vi visste ju att första målet skulle betyda mycket för matchens fortgång så Johansfors inledning var helt riktig. Johansfors skapade en del halvfarliga lägen och visade här ett stort hjärta som man behöll under hela matchen. Men efter halva halvleken jämnade Möre till spelet och kom med snabba fötter på båda kanterna. Men Johansfors backlinje med Pierre Laakso som dirigent och med Axel Karlsson i målet släppte inte igenom någonting utan Möre spelarna fick stångas sig blodiga mot vår försvarsmur. Sen efter 25 minuter stack Johansfors upp i en farlig attack som resulterade att Rikard Albertsson satte 0-1, framspelad av kapten Dennis Randewall. Efter målet fortsatte samma matchbild med att Möre hade mycket boll och ett JIF som fortsatte spela bra defensivt. Resultatet 0-1 stod sig halvleken ut.
Andra halvlek inledde Johansfors bäst och spelet förlades på Möres planhalva. Men det dröjde inte länge förrän Möre återtog initiativet. Men matchbilden från första halvlek bestod med vilt kämpande Johansfors försvar och säkert spel av Axel i målet. Det gjorde att hemmalaget inte kom till några klara målchanser utan det såg stabilt ut där bak. Men så kom då Möres stora chans då man tilldöms en straff i den 64 minuten. Straffen var ganska klar men domaren kunde mycket väl dömt en straff till oss i ett tidigare läge i andra halvlek. Möres Andreas Thuresson slår straffen i mål men Axel är mycket nära att ta den. Efter kvitteringen så hade Möre några bra lägen att ta ledningen innan även JIF stack upp i några halvfarliga kontringar. Men inga fler mål blev det under ordinarie tid så matchen gick till förlängning 2 gånger 15 minuter.
Tre minuter in i förlängningen får Johansfors en frispark strax utanför straffområdet som Zoran Cipra mycket elegant hänger dit och stort jubel utbryter i JIF-lägret. Ett par minuter efter Zorans mål bryter Henrik Nordström fram och får ett riktigt bra läge, men skjuter högt över. Nu hade vi Möre i brygga och vi förde matchen. I andra förlängningskvarten kommer Johansfors stora läge att avgöra när Johansfors vackert rullade upp Möres försvar och Adam Wellrup får nästan öppet mål men skjuter tätt över. Sen blir det som det ofta blir när ett lag har stora chanser som man inte förvaltar nämligen att Möre kvitterar i den 111 minuten efter en fin placerad skott som en skymd Axel inte hade någon chans att ta. Kvitteringen ger hemmalaget mer energi och förflyttar bollen återigen på JIF:s planhalva. Men även JIF går för seger men det blev 2-2 efter förläningen och straffar skulle vidta.
Straffar är som bekant ett grymt sätt att avgöra en match på. Även det började bra när Möres inledande straff tog i ribban. Men Johansfors missade också sin första då Andreas Cornelsen missade. Sen gjorde Möre mål på sin andra och JIF missade tungt nog sin andra. Det var nu ett grepp som Möre aldrig släppte utan man vann straffarna med 4-2 och sammanlagt med 6-4.
Jag är fortfarande tagen av förlusten i dag. Att förlora på straffar och därmed bli utslagen med det faktum att säsongen är över är otroligt grymt och hårt. Speciellt som vi var så nära att avgöra i förlängningen. Tycker matchen överlag var jämn och stundtals mycket bra. Dramatiken gav publiken på Loverslunden valuta för entrépengen. Även om Möre hade det mesta av bollinnehavet så gjorde Johansfors en riktig strong insats men det räckte inte ändra fram till kaklet. Vi föll på dem berömda små marginalerna och säsongen tog slut på det grymmaste sätt man kan tänka sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar