Sunt förnuft

Läser om de äldre paret Arvid (90 år) och Ingar Andersson (86 år) som bor i Gislaveds kommun och har varit gifta i 63 år. Paret har bott i ett samhälle som heter Hägershult där de har levt i nöd och lust.

Nu börjar åldern ta ut sin rätt och Ingar har fått det svårt att klara sig själv och Arvid orkade inte längre hjälpa till lika mycket som förut. När Ingar fick plats på ett äldreboende i Broaryd fick han inte följa med trots att det fanns plats även för honom. Gislaveds kommun anser att Arvid är för pigg för att kunna få särskilt boende.

Överklaganden gjordes till länsrätten i Jönköping som fastställde det sunda och normala att även Arvid skulle få bo tillsammans med Ingar i äldreboendet i Broaryd. Länsrätten menade helt riktigt att även sociala och psykiska faktorer bör tas med i bedömningen. Så långt är ju allt frid och fröjd och det sunda förnuftet segrade.

Men vad gör Gislaved kommun? Jo de överklagar i sin tur länsrättens beslut till Kammarätten som beslutade att ta upp ärendet och då tvingas paret bo isär. Jag blir så irriterad och mörkrädd när jag ser Gislaveds kommuns agerande. Att tvinga ett par att skilja sig åt på detta sätt är både skamligt, orimligt och oetiskt och att dessutom överklaga länsrättens dom är otroligt grymt och kränkande.

Jag tror att beslutsfattana i detta ärende också har familj och bor tillsammans med någon de älskar, skulle de vilja bli behandlade som paret Andersson har blivit? Jag tvivlar på det och då ska man inte beteé sig på det här sättet heller. Hoppas att de ansvariga för äldreomsorgen i Gislaveds kommun tar sitt förnuft till fånga och låter paret bo tillsammans i äldreboendet. Det är det enda rimliga i detta fall.