fredag, november 30, 2012

De blivande mästarna slog de forna

En stor och glad fredagspublik (3665) fick äntligen se Hammarby vinna över spöket Sandviken på Zinken. Vid åtta av de tio senaste besöken har kolsäckarna vunnit, och i fyra matcher i rad har man lyckats ta två poäng med sig hem. Resultatet i fredagskvällens match blev 6-4 (3-0) och var klart i underkant sett till Hammarbys dominans i spelet och antalet vassa målschanser. Hattrick av lagkaptenen Stefan Erixon. Två mål på 51 sekunder av Misja Pasjkin.

Segern innebär att Bajen fasställer sin serieledning med 9 segrar och bara en förlust på de 10 matcherna som spelats. Målskillnaden är 62-27 och 18 poäng

Mer om matchen: hammarby bandy

Hammarby – Sandviken 6-4 (3-0)

1-0 Stefan Erixon (3)
2-0 Stefan Erixon (19)
3-0 David Pizzoni-Elfving (28)
3-1 Christoffer Edlund (53)
4-1 Stefan Erixon (55)
4-2 Erik Pettersson (60)
4-3 Johan Östblom (83)
5-3 Misja Pasjkin (85)
6-3 Misja Pasjkin 86)
6-4 Johan Löfstedt

Publik: 3665
Hörnor: 7-5
Utv-min: Hammarby 4x10; Sandviken 1x 5, 5x10

Is på Merkurius

Nu har Nasa hittar vatten på Merkurius, den planet som är närmast solen. Det är en häpnadsväckande upptäckt som förvånar astronomer. Planetens närhet till solen gör att temperaturen på ytan varierar kraftigt. Yttemperaturen varierar mellan –173 grader Celsius i botten av kratrarna vid polerna och +427 grader Celsius på de varmaste ställena på solsidan.Merkurius yta är mycket lik jordens måne, och uppvisar vidsträckta havsliknande slätter och stora mängder kratrar, vilket tyder på att den har varit geologiskt inaktiv i miljarder år. Planeten har ingen atmosfär att tala om.

Man vet relativt lite om Merkurius. Mycket av informationen om planeten samlades in av den första rymdsonden som varit i närheten, Mariner 10 (1974–1976). Den 14 januari 2008 passerade dock den betydligt mer avancerade sonden MESSENGER planeten. Ytterligare två passager har gjorts. Den 18 mars 2011 lade sig MESSENGER i bana runt planeten och den 4 april påbörjade sonden officiellt att samla in data.

Det är rymdfarkosten Messenger som hittat is i kratrar på planeten, skriver Nasa på sin sajt. Isfickorna är belägna vid polerna, som på grund av Merkurius nästintill obefintliga lutning alltid ligger i skugga.


Foto: Massenger
























Det är Messengers neutron-spektroskop som uppmätt höga vätenivåer i decimetertjocka lager både på och under planetens yta. Väteinnehållet överensstämmer med nästan helt rent isvatten. I över 20 år har astronomerna diskuterat om det finns vatten vid skuggpolerna på planeten närmast solen och Messenger har nu otvetydigt bekräftat detta.

















Enligt den amerikanska rymdstyrelsen kommer vattnet med största sannolikhet från kometer och asteroider och det är något som man tror förde med sig vatten till jorden en gång i begynnelsen. Upptäckten innebär att vi nu kan sortera in Merkurius i samma vattenskara som Mars, månen och en del månar i yttre delen av vårt solsystem.

Fakta
Diameter: 4870 km
Massa: 0,06
Volym: 0,054
Täthet: 5,43
Gravitation vid ytan: 0,38 g
Medeltemperatur: 179 grader C
Rotationstid runt egen axel (dygnslängd): 58,68 dygn
Omloppstid runt solen: 87,97 dygn
Medeldistans från solen: 57,91 miljoner km
Medelhastighet runt solen: 47,88 km/s
Axelns lutning: 0 grader
Månar: 0

Merurius har en tunn atmosfär bestående av.
42% syre
29% sodium
22% väte
6% helium

Uppbyggnad
Kärna - järn
Mantel - kiselhaltig sten
Skorpa - kiselhaltig sten


I morgon börjar årets julkalender

Nu är det snart bara en månad kvar av året 2012 och det är återigen dags för Socialist och Bajares julkalender. Varje dag fram till julafton kommer här finnas ett Youtube klipp att titta på. Det kan vara musik, humor, sport eller vad som helst i dessa klipp. Med detta välkomnar jag er till December månad 2012.

torsdag, november 29, 2012

Avskaffa RUT avdraget

Bartender godkänns av Skatteverket, men inte barnkalas om man inte sätter det som barnpassning för då godkänds det. Renhållning, Underhåll och Tvätt står RUT för. Men nu marknadsförs tjänster som kock och bartender med hjälp av rut-avdrag.

RUT avdraget är ett borgerligt påfund och är en omdebatterad skattereform införd av regeringen Reinfeldt den 1 juli 2007 och som innebär att privatpersoner kan ansöka om skattereduktion för hushållsnära tjänster som de köpt till ett maxbelopp av 100 000 kronor per år, och få ett avdrag på 50 procent av kostnaden. Till hushållsnära tjänster räknas arbete som utförs i eller i anslutning till bostaden, som till exempel städning, fönsterputs, dammsugning, strykning, barnpassning och trädgårdssysslor. Nu kan man t o m köpa läxhjälp till sina barn.

Med andra ord ska de som ha råd köpa sig till dessa tjänster, som vi andra sedan ska betala via vår skattsedel. Dessa pengar borde istället gå till den gemensamma välfärden som urholkas med detta avdrag.

Vi ser nu att  RUT-sektorn utvidgas  mer och mer och det var det som var ett av argumenten mot införandet av avdraget. Nu lanserar festfixar- barnkalasföretag och andra "lyxföretag" sina erbjudande med just att man kan använda RUT när man anlitar dem. Även om det inte är tillåtet enligt skatteverket så har man trots det fått det godkänt. Det har fattats ett beslut om att godkänna RUT för coctailpartyn och då kan man hyra sig en bartender med hjälp av RUT. Man jämställer blandning av drinkar med matlagning. Trots tanken med samhällsnytta och vardagspussel så Rutas det alltså både för lyxkockar och drinkexperter.

Vad är det för folk som beställer den här tjänsten? Enligt Björn Nielsen på företaget "Rent a Bartender" är det boende i innerstaden, Lidingö, Bromma och Djursholm som är kunderna. Det är alltså vi som betalar en del av överklassens fester och det är naturligtvis väldigt fel på hela systemet. Finansministern Anders Borg verkar inte vara bekymrad över detta. Till SVT säger han följande:

- Tanken är att det här ska skapa förutsättningar att det här ska leda till att fler kommer i arbete, och kanske till och med underlätta livspusslet. Då kan man inte göra skillnad mellan städning eller om någon får för sig att anställa en bartender.

När man inte kan skilja vad en hushållsnära tjänst är och man hela tiden tänjer på gränserna är det dags att avskaffa hela systemet.

Balladen om Marie Kröyer




I morgon visar vi Balladen om Marie Kröyer i Åfors Folkets hus. Kl 19:00

onsdag, november 28, 2012

Hammarby fortsätter att vinna i bandyelitserien

För första gången på sex år tog Hammarby en serieseger i Västerås. Tabellettan vann med 6-4 och tog åttonde segern på nio matcher. David Pizzoni Efving gjorde två snabba  mål och och Hammarby gick till 5-1.Västerås skapade lite nerv med två raka hörnmål men Robin Sundin stängde matchen med sitt andra mål för kvällen.

Mer om matchen:Hammarby bandy

Västerås – Hammarby 4-6 (0-3)

0-1 David Pizzoni-Elfving (5)
0-2 David Pizzoni-Elfving (6)
0-3 Misja Pasjkin (35)
1-3 Jimmy Jansson (47)
1-4 Robin Sundin, hörna (49)
1-5 Kalle Spjuth (68)
2-5 Pekka Rintala, hörna (71)
3-5 Anders Bruun, hörna (76)
3-6 Robin Sundin (82)
4-6 Pekka Rintala, hörna (91)

Publik: 2168
Hörnor: 13-10
Utv-min: VSK 2x10 , HIF 2x10

Jens Holm och Mikael Gustavsson kommer till Emmaboda i Februari

I februari nästa år får vi i Vänsterpartiet i Emmaboda två besök med korta mellanrum.














Först ut är riksdagsledamoten Jens Holm. Han är 41 år och sitter i Miljö- och jordbruksutskottet och ersättare i näringsutskottet och i EU-nämnden. Hans främsta frågor som riksdagsledamot är klimatförändringarna, global rättvisa och djurrätt. Han var tidigare EU-parlamentariker mellan den 27 september 2006 och 14 juli 2009.



























Den 11 februari kommer den EU-parlamentariken Mikael Gustavsson till Emmaboda. Han är som enda EU-parlamentariker från Sverige ordförande för ett utskott nämligen Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Ordinarie ledamot i utskottet för inre marknad och konsumentskydd.

Mer om dessa två intressanta besök kommer när programmet för respektive dag är klart. Men vi kommer att arrangera två öppna möten med våra gäster som vi hoppas blir välfyllda med åhörare.


tisdag, november 27, 2012

Jonas Sjöstedt har besökt den hundrade partiföreningen

Jonas Sjöstedt, partiledare för vänsterpartiet
















Efter valet till partiordförande i januari har Jonas Sjöstedt besökt 100 partiföreningar. Det hundrade besöket var i Strängnäs måndag den 26 november. En av deltagarna var Maja Lans.

Vad tyckte du om mötet?

–Jag tyckte det var bra. Jag gillar det han sa om klimatfrågorna, de tycker jag är viktigast, säger Maja Lans.

Besöken har genomförts över hela landet, från Kiruna och Kaunisvaara i norr till Ystad och Trelleborg i söder. Många arbetsplatser, från gruvor till färjor och äldreboenden har Jonas Sjöstedt hunnit med. Många mindre partiföreningar har fått besök. Han berättar att det har varit väldigt roligt och han har hunnit träffat tiotusentals personer, partimedlemmar, sympatisörer och nyfikna.

Var har intresset varit störst?

– Det kommer förstås flest på större orter där vi är starka. Möten på universiteten har ofta varit mycket väl besökta. På orter som Uppsala, Umeå, Lund och Göteborg har det handlat om flera hundra besökare.

– Det som diskuterats mest har varit partiets hjärtefrågor som arbetsrätt och vårt alternativ till privata vinster i välfärden. Jobben, klimatet, feminismen och eurokrisen är också vanliga ämnen. Det har varit många frågor och mycket intresse för vår politik.

Du har också besökt många mindre orter, varför då?

– Vi har velat stödja mindre partiföreningar som inte får centrala besök så ofta. Det har varit mycket uppskattat. På orter som Vimmerby och Robertsfors där vi inte har så många aktiva är 70 personer på ett vänstermöte bra. Vi har värvat nya medlemmar på nästan varje möte. Jag har besökt orter som jag aldrig besökt tidigare som Knislinge (Östra Göinge kommun), Kungsör (Västmanland) och Färgelanda (Älvsborgs län).

Har det blivit några nya partiföreningar?

– Javisst, flera. Vänsterpartiet i Högsby (Kalmar län) startade upp efter mitt besök, detsamma gäller Tanum (Bohuslän). På orter som Säffle och Älvdalen är arbetet med att starta upp föreningarna igång med nya medlemmar. Exemplen är fler. I Trosa valde det kommunala vänsterpartiet Trosaradikalerna att återgå till att bli en vänsterpartiförening i samband med mitt besök, det var särskilt roligt.

Läger i partiet tycker han för det mesta är bra, stämningen är god. Men många ser att både politiken och det utåtriktade arbetet behöver bli starkare. Det finns en förväntan om att partiet ska växa och gå fram och också en viss otålighet över att det går för långsamt.

Är det något som har förvånat dig?

– Ja, att så många föreningar ger små presenter vid besöken, det är väldigt omtänksamt.

Vilken är den vanligaste presenten?

– Det är nog en blomma eller en bok. Men lokalt producerad honung är också en favorit, vi verkar ha många biodlare i vårt parti.

Någon favoritpresent?

– Den hemlagade ostkakan som jag fick i Alfta (Ovanåkers kommun) var otroligt god. Den stora halmbocken jag fick i Mellerud var också en något otippad favorit

söndag, november 25, 2012

Vad vilja socialdemokraterna med LOV:en

Det finns vissa saker som återkommer varje år. Jultomten på julafton, Lucia den 13 december, Zlatan vinner guldbollen andra måndagen i november, att borgarna i Emmaboda kommun i slutet av november när vi i fullmäktige tar kommande års budget, vill utarma den gemensamma välfärden och genomföra sin utmanarrätt på kommunal verksamhet och införa LOV:en* i Emmaboda kommun och vi i vänsterpartiet vill behålla välfärden i offentlig regi. Det är på något sätt skönt att ha den vetskapen till vissa saker så att man har möjlighet att förhålla sig till det. I motsats till allt detta står majoriteten i Emmaboda kommun bestående av miljöpartiet och framför allt Socialdemokraterna.

I deras ”bugdetmanifest” står ingenting om Lov:en, varken för eller emot. Men tidigare har Socialdemokraterna sagt nej till LOV:en men bakom kulisserna pågår just nu ett arbete där man som vi ser det marknadsför LOV:en på ett förvånatsvärd fräckt sätt utanför fullmäktiges vetskap. Socialnämnden har projektanställd en kvinna som har åkt runt i kommunen och pratat om LOV med brukare och även med vår egen personal. Man har tidigare i år skickat ut enkätundersökningar till alla från 55 år och uppåt. Syftet är att få kommunens invånares syn hur de vill ha det när de blir äldre i Emmaboda och hur de ställer sig till ett eventuellt införande av valfrihet inom äldreomsorgen i kommunen och då framför allt inom hemtjänsten. Det är naturligtvis bra att man tar reda på vad äldre vill men det ska inte ske på sådant sätt att man i positiva ordalag talar sig varm för denna sk valfrihet när det inte finns ett sådant beslut fattat om införa denna lag. Nästa steg man har gjort är att skicka ännu en enkätundersökning, denna gång till personalen i äldreomsorgen där man helt enkelt frågar om det finns intresse att starta ett företag inom äldreomsorgen om LOV:en införs. Ännu en gång utan någon som helst diskussion i fullmäktige och inget beslut om att vi ska genomföra denna undersökning. Lagen om valfriheten är ännu så länge frivillig för kommunerna, det flaggas dock från högerregeringen om att göra denna lag obligatorisk men det kommer inte att ske inte innan valet 2014.

Vad är då syftet med denna projektanställning som finansieras med statliga pengar. Är det så att socialdemokraterna med miljöpartiets stöd ska smyginföra denna uppluckring av välfärden som detta handlar om i kommunen? Är det så att Socialdemokraterna har svängt i det tysta och är numera för ett införande av LOV:en? Vi Vänsterpartister kommer i budgetsammanträdet på fullmäktige i morgon att ställa (S) mot väggen i denna fråga. Vi kommer att begära svar och se till att (S) kommer att bekänna färg om man är för LOV:en eller emot och vad i så fall syftet med denna projektanställning är.

Vi är välfärdskramare och anser att välfärden är till för alla och inte är till salu. En gemensam välfärd utan vinstintresse är det som ger den absolut bästa organisationen för att ge den omsorg som tillkommer alla oavsett plånbokens storlek. En välfärd styrd efter behovet och en välfärd som genomsyrar hela spektrat där samarbete mellan de olika instanserna är av allra bästa slag, allt för att de behövande ska få en toppkvalitativ omsorg. Därför säger vi som enda parti i fullmäktige Nej till LOV:en för det gagnar bara ett fåtal medans de allra flesta är förlorare i ett sådan sk valfrihet. Valfrihet för alla och med stor brukarinflytande ska finnas inom den offentliga ramen och det är där som den riktiga valfriheten ska finnas.

*LOV: Lagen om valfrihet

lördag, november 24, 2012

En månad kvar till jul

Emmaboda Kl: 16.14

Julbelysningen har börjat komma upp

Vänsterpartiet stödjer den sociala fonden

På måndag ska vi besluta om Emmaboda kommun ska inrätta en social fond för att förebygga att ungdomar och barn kommer snett i livet. Det är en motion från Miljöpartiet de gröna som ska beslutas där MP vill finansera detta med minst 4 miljoner som ska tas från AFA sjukförsäkring. Men förslaget från Kommunstyrelsen är att den sociala fonden ska finanserars i första skedet utifrån kommunens resultatmedel 2012. Det blir väl investerade pengar anser vi i vänsterpartiet som kommer att yrka bifall till förslaget.

Sett ur ett folkhälsoperspektiv är den sociala fonden en bra investering för barn och ungdomar med behov av stöd och insatser i vardagsmiljön. Insatser som är förebyggande, hälsobefrämjande, behandlade och tillgängliga för alla ställt till var och ens behov, kan bidra till att skapa en positiv utveckling. Ett förebyggande arbete är sett på lång sikt ur både ekonomiskt men framför allt mänskligt perspektiv en vinstgivande åtgärd för att skapa en positiv samhällsutveckling. Vi besparar mångas lidande som drabbar den enskilde men också dennes familj och övriga anhöriga.

Vi vet i dag att många ungdomar far illa av olika anledningar och de har tyvärr blivit fler och fler. Det kan vara allt ifrån skolgång, familjeförhållande, missbruk, mobbning mm. Vad orsaken än är så skapar detta mycket smärta och elände och det är mycket viktigt att samhället tar detta på största allvar. Ju längre man väntar med att sätta in åtgärder desto större samhällskostnader och mänskligt lidande. En social fond där man jobbar med att identifiera, mäta och följa upp de olika åtgärderna, där man naturligtvis samarbetar mellan de olika nämnderna, är ett utmärkt redskap i kampen mot ohälsa och otryggheten.

fredag, november 23, 2012

torsdag, november 22, 2012

Årets kulturpristagare är utsedda

Varje år i december delar bildningsnämnden ut ett kulturstipendium samt ett kulturpris till personer som gjort värdefulla insatser av betydelse för kommunens kulturliv eller som stöd till utbildning och forskning. Bildningsnämnden har i dag utsett följande stipendiater.

Årets Kulturstipendiat 2012
Peter Olsson i Emmaboda Visförening

Motivering:
Peter Olsson har tagit initiativ till att starta Emmaboda Visförening, vars första arrangemang var Cornelisdagen den 18 augusti i Emmaboda Folkets Park. Dagen blev ett mycket uppskattat evenemang, med över 2000 besökare, som vi i Emmaboda gärna ser en fortsättning på. Peter har lagt ner mycket tid, engagemang och pengar för att förverkliga ett brett arrangemang med ett angeläget, humanistiskt budskap.

Peter Olsson är en eldsjäl och idéspruta som på många sätt och under lång tid kämpat för att skapa liv och arrangemang i Emmaboda. Förutom visfestivalen och andra musikarrangemang är han bl.a. drivande i att få till stånd en julmarknad på Bökön. Bildningsnämnden vill gärna premiera honom såsom en god ambassadör för vår kommun.

Årets Hedersomnämnande 2012
Göran Johansson och Helen Johnsson vid Hönsalottas luffarmuseum

Motivering:
Snacke-Per och Hönsalotta, dvs. Göran och Helen, förmedlar med sitt museum, men kanske främst med sina personligheter, luffarkulturen på ett underhållande och inlevande sätt till en stor allmänhet. Luffarkulturen är en viktig del av vårt kulturarv, framför allt i glasriket, som utan deras verksamhet riskerat att falla i glömska. Göran och Helens satsningar bidrar i hög grad till Boda glasbruks fortsatta utveckling och lockar stora skaror av besökare. De är väl värda kommunens uppskattning för sitt oförtrutna arbete.


Jag tycker dessa är fantastiska representater för Emmaboda kommun och jag gratulerar Peter Olsson , Göran Johansson och Helen Johnsson till utnämningen.

Inhyrning hotar tryggheten på jobbet

I dag debatterar riksdagen en ny lag om reglering av bemanningsbranschen. Lagen bygger på ett EU-direktiv.

- För inhyrda från andra EU-länder kommer lagen att innebära en förbättring. Den nya lagen ger dem rätt till likabehandling när de hyrs ut till svenska företag, vilket vi givetvis välkomnar, säger Josefin Brink som är arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Men Vänsterpartiet ser andra stora brister i lagförslaget och föreslår flera förbättringar.

- Bemanningsbranschen har urholkat tryggheten i en fast anställning eftersom det går att säga upp egna anställda och ersätta dem med inhyrd personal. Ett aktuellt exempel är Scan i Kristianstad där 55 personer nyligen varslades om uppsägning, samtidigt som företaget tänker behålla det 70-tal arbetare de hyr in från olika bemanningsföretag. Det krävs en lagändring som skyddar anställda mot den sortens behandling, säger Josefin Brink.

Vänsterpartiet vill även komma till rätta med problemet att bemanningsanställda används för att täcka permanenta personalbehov.

- Allt fler företag har ständigt en viss andel inhyrd personal. Det är förstås lockande för arbetsgivaren men för de anställda är priset högt. Inhyrda har en osäker ställning på arbetsplatsen, sämre arbetsmiljö och drabbas dubbelt så ofta av arbetsolyckor. Inhyrning ska därför inte kunna användas som en permanent lösning, utan måste tidsbegränsas anser Vänsterpartiet.

EU:s bemanningsdirektiv har en bra och en dålig sida, anser Vänsterpartiet. Fördelen är att det ger ett starkare skydd mot lönedumpning. Nackdelen är att direktivet också begränsar medlemsstaternas möjlighet att själva besluta om man alls vill tillåta bemanningsföretag på den egna arbetsmarknaden.

- Det är ännu ett steg mot överstatlig reglering av den svenska arbetsmarknaden, vilket vi är mycket kritiska emot. Både statens och fackförbundens handlingsutrymme beskärs systematiskt genom allt mer reglering från EU. Att vända den utvecklingen och värna fackliga rättigheter och den svenska kollektivavtalsmodellen är en av de viktigaste politiska utmaningarna framöver, avslutar Josefin Brink

Emmaboda kommunchef fick gå

I morse fick vi läsa nyheten om att Cleas Lewander, kommunchefen i Emmaboda slutar vid årsskiftet. Eller rättare sagt fick han 15 månadslöner för att sluta av kommunstyrelsen, en sammanlagd summa på drygt 800 000 kr. Det är en enad styrelse som kommit fram till detta och anledningen enligt dem är olika uppfattningar om hur kommunen ska ledas och styras framöver. Den politiska ledningen vill fokusera mer på framtids- och utvecklingsfrågor och där har det visat sig att det tydligen funnits olika uppfattningar om hur man bör gå framåt. Mer än så står det inte i pressmedelandet som kommunalrådet Ann-Marie Fagerström (s) och oppositionsledaren Sten Olof Johansson (m) uttalar sig i. Inte heller vill Cleas Lewander säga något ytterligare

Naturligtvis väcker detta hastiga avgång en mängd frågor som man gärna vill ha svar på. På vilket sätt var man oense och var vad skiljelinjelinjerna som gjorde att man mer eller mindre sparkade kommunchefen. Skulle vara intressant få ta del av de diskussioner som funnits. Eller finns det andra orsaker till avgången?

Att lägga på locket gör att man bara spär på de rykten som nu börjar florera och dessa rykten gör saken inte bättre utan tvärtom skadar kommunen ännu mer. Naturligtvis om det är av personliga orsaker så förstår jag att man inte vill säga mer. Men handlar det som pressmedelandet säger om den framtida inriktningen så är det klädsamt att man lägger alla korten på bordet. Vi och kommuninvånarna har rätt att veta mer detaljerat om så är fallet. Vi står inför stora framtidsfrågor med en ny översiktsplan under arbete och självfallet ska den kommunala ledningen och kommunchef sitta i samma båt och ro åt samma håll. Färdriktningen bestämmer den politiska sfären som är ytterst ansvariga men det skadar inte att man trots det kör med öppna kort. Detta är något som alla tjänar på.

onsdag, november 21, 2012

Storseger mot GAIS och serieldedning för Hammarby

Ännu en gång visade Hammarby prov på bredden i sitt anfallspel.
Efter kvällens 8-1 seger mot GAIS, hamnade hela sex spelare i målprotokollet - vilket är talande för Bajens anfallsspel för tillfället.

Efter GAIS 1-0 mål av Tobias Andersson (jodå, det var årets första hörnål för GAIS), fick 2274 personer se ett hemmalag som anföll på många spelare. I den andra halvleken var man överlägset gästerna från västkusten. Robin Sundin och Misja Pasjkin blev tvåmålsskyttarna i hemmalaget.


Mer om matchern: hammarby bandy

Hammarby - GAIS 8-1 (3-1)

0-1 Tobias Andersson, hörna (3)
1-1 Stefan Erixon, straff (27)
2-1 David Pizzoni-Elfving (29)
3-1 Robin Sundin, hörna (34)
4-1 Misja Pasjkin (47)
5-1 Robin Sundin (54)
6-1 Robert Rimgård (61)
7-1 Kalle Spjuth (78)
8-1 Misja Pasjkin (86)

Publik: 2274
Hörnor: 8-5

Utv-min: HIF 3x10 , GAIS 5x10

Saladin återtog Jerusalem från korsfarana

1137 föddes en kurdisk pojke vid namn Yusuf i Tikrit vid Tigris i nuvarande Irak. För eftervärlden skulle han bli känd som Salah ad-Din, ”den fromme”, ett namn som västerländska krönikörer sedermera förvrängt till Saladin. Hans levnadsöde framstår som ett av de mest dramatiska i den arabiska historien och han kom att lämna ett djupt avtryck som en bland världshistoriens främsta statsmän och fältherrar.

Under 1100-talet var Mellanöstern en högst våldsam och kaotisk region, plågad av krig och motsättningar. Islam var splittrat i två så kallade kalifat, det fatimidiska i Kairo (shia) och det abbasidiska i Bagdad (sunni). Kaliferna, vars forna makt vilat på föreställningen att de var Guds ställföreträdare på jorden, hade vid den här tiden förlorat sitt politiska inflytande och var degraderade till religiösa symbolfigurer för de stormän och legosoldater som innehade den verkliga makten.

De kristna korstågen hade påbörjats i slutet av 1000-­talet. Ursprungligen hade initiativet kommit från den byzantinske kejsaren Alexios I, som med alla krafter verkade för ett bekämpande av islam och återerövring av förlorade områden i Mindre Asien. När de egna krafterna varit otillräckliga för denna strävan hade Alexios vädjat om stöd hos de europeiska kungahusen. Med påvlig sanktion hade det första korståget trummats samman, vilket omfattade någonstans mellan 50 000 och 100 000 personer, de flesta franker och normander.

På grund av den politiska splittringen i regionen hade korståget inte mött något samlat militärt motstånd och så gott som hela den syriska kusten, från Armenien i norr till Akabaviken i Röda havet i söder, kunde snabbt erövras.

När Jerusalem intogs 1099 utropades ett kungadöme som inbegrep dagens Israel, Palestina och Libanon. Sammanhållningen bland korsfararna var dock långtifrån god och mer eller mindre självständiga stater uppstod i de erövrade områdena i norr: grevskapen Edessa och Tripoli samt furstendömet Antiokia.

Korstågen, och den skoningslöshet med vilken de kristna trupperna for fram – bland annat hade stora delar av Jerusalems civilbefolkning, kvinnor, barn och gamla inräknade, massakrerats i och med intagandet – orsakade inte oväntat starka reaktioner bland muslimerna. Högljudda krav på islamsk enhet och vedergällning blev snabbt ett gångbart politiskt redskap för skarpsynta arabiska ledare som utnyttjade det heliga krigets rättfärdighet för att bedriva krig även inom den muslimska världen.

När Zengi återerövrade Edessa från korsfararna 1144 innebar det framför allt att hans egen maktställning konsoliderades i förhållande till hans rivalers. Samtidigt med dessa händelser växte Saladin upp i Damaskus. Uppgifterna om hans barn- och ungdomstid är ytterst sparsamma, men livet vid sin fars sida måste ibland ha inneburit vissa farligheter. Det är till exempel troligt att han upplevde den kristna belägringen av Damaskus 1148 som inträffade under det andra korståget.

Som son till en högättad krigare fick Saladin en obligatorisk militär utbildning som skulle förbereda honom för en ledarroll. Ridning, bågskytte, jakt och hästpolo hörde till de idrotter som han tidigt fick utöva. Saladins fostran innehöll även en gedigen boklig bildning i såväl världsliga som andliga ämnen och det sägs att han i unga år ska ha lockats mer av en akademisk karriär än en militär. På sin omgivning imponerade han med sina djupa kunskaper i bland annat historia och teologi.

Studierna stärkte den unge Saladins muslimska identitet och formade honom till en ledargestalt. Samtidigt var han aldrig avsedd att spela någon stor politisk roll. Det var istället en serie av oförutsedda tillfälligheter som kom att bana vägen för hans sensationella levnadsöde.

När Saladin var 26 år gammal drog han för första gången ut i krig. Hans farbror, Asad ad-Din Shirkhu, hade som överbefälhavare för en armé beordrats på en expedition till Egypten. Officiellt var Shirkhu utsänd av Zengis son, Nur ad-Din, för att hjälpa den avsatte visiren Shawar att ta tillbaka makten, men det egentliga motivet var att störta det fatimidiska kalifatet och knyta Egypten till zengidernas maktsfär. Saladin avtågade som en relativt okänd officer av medelrang, vars enda merit var hans släktband till arméchefen. Äventyret skulle dock bli början på en hissnande karriär inom storpolitiken. Fälttågen i Egypten, som blev tre och kom att pågå 1164–1169 och slutade med att han lagt Egypten under sig.

Efter att ha samlat trupper från Egypten tågade han våren 1182 in i Mesopotamien för att krossa Mosulväldet. As-Salih hade avlidit i slutet av 1181 och därför var motståndet försvagat. När fred slöts 1186 sträckte sig Saladins rike ända från Eufrat till Nilen – ett betydligt större rike än Nur ad-Din hade härskat över.

Saladin koncentrerade nu sina krafter på det heliga kriget mot korsfararna. Kristna anfall mot muslimska köpmän och karavaner mer eller mindre tvingade fram en motoffensiv från Saladins sida, vars förtroende bland undersåtarna till stor del byggde på hans framgång i det rättfärdiga kriget, jihad. Saladin förberedde därför en invasion av Palestina för att erövra Jerusalem.

Den 4 juli 1187 besegrade Saladin kungen av Jerusalem, Guy av Lusignan vid Hattin. Nederlaget blev förödande och kostade de kristna tusentals stupade och tillfångatagna. Bland troféerna återfanns det ”heliga korset”, en relik som förts med ut i striden och som enligt legenden bestod av delar från det kors som Jesus hade avrättats på. I oktober samma år erövrade Saladin Jerusalem och staden skulle aldrig återerövras av de kristna. Saladin, som även intog de viktiga orterna Akko och Ashkelon, hade nu nått kulmen av sina framgångar och av korsfararriket återstod endast kuststaden Tyros, som Saladin aldrig skulle lyckas betvinga.

Jerusalems fall skickade chockvågor genom Europa. Tre europeiska härskare, kejsaren Fredrik Barbarossa, kung Filip August av Frankrike och kung Rickard Lejonhjärta trummade ihop det så kallade tredje korståget för att undsätta Jerusalem och försöka återvinna de förlorade områdena.

Korsfararna återtog Akko på sommaren 1191 och kung Rickard besegrade Saladin i ett stort slag utanför Arsuf samma höst vilket ledde till att staden Jaffa föll i korsfararnas händer. Striderna utkämpades på bägge sidor med stor bitterhet och motgångarna tvingade Saladin att ingå ett fredsavtal 1192, där han avstod kuststräckan mellan Jaffa och Antioka till de kristna, men behöll Palestina och Jerusalem.

Efter fredsavtalet drog sig Saladin tillbaka till Damaskus, den stad som han under hela livet hade refererat till som sin hemstad. På våren 1193 insjuknade han i feber och avled kort därefter.

tisdag, november 20, 2012

måndag, november 19, 2012

"Sörj inte, organisera er"

Joe Hill, född Joel Emmanuel Hägglund, alias Joseph Hillström, född 7 oktober 1879 i Gävle, avrättad 19 november 1915 i Salt Lake City, Utah, USA, var en fackföreningsman (syndikalist), diktare och sångare. Hans föräldrahem i gamla Gävle är nu både museum och SAC:s industrisekretariat, och kallas Joe Hill-gården. Joe Hill räknas som en av 1900-talets mest inflytelserika amerikanska protestsångare, och han nämns som inspirationskälla för musiker som Woody Guthrie, Bob Dylan, John Lennon och Joan Baez.[1] Han skrev en rad aktuella arbetar- och protestsånger, och han använde särskilt humor och ironi i sina texter. Flera av Joe Hills sånger trycktes i den Lilla röda sångboken, som gavs ut av fackföreningen Industrial Workers of the World (IWW), där Joe Hill var en mycket aktiv medlem.



























Joe Hill lyckades bli en legend bland syndikalister och fackföreningsaktivister i USA och hans sånger gjorde honom känd bland den amerikanska arbetarklassen, immigranter och arbetslösa. Hill dömdes för mord efter en mycket omdiskuterad rättssak som väckte internationell uppmärksamhet, och med den påföljande avrättningen växte hans popularitet. Hans öde har sedan dess blivit ett vanligt ämne för filmer, sånger, böcker, talrika artiklar samt operor och teatrar.

Joe Hill har kallats The Man Who Never Died (Mannen som aldrig dog)


1879. Joel Emanuel Hägglund föddes som son till järnvägskonduk­tören Olof Hägglund i dennes äktenskap med Catharina Wennman.

1880. Olof Hägglund inköper fastigheten Nedre Bergsgatan 28. (Här växer Joel och hans fem syskon upp i en frikyrklig miljö. Makarna Hägglund är "waldenströmare". Joels stora musikintresse väcks vid gudstjänsterna i den närbelägna Betlehemskyrkan.)

1887. Olof Hägglund dör. Änkan lyckas under knappa omstän­digheter hålla familjen samman.

1902. Catharina Hägglund dör. Familjen upplöses. Joel och hans två år äldre bror Paul emigrerar till Amerika, där Paul spårlöst för­svinner i folkhavet. Joel ändrar sitt namn till Josef Hillström.

1902-1904. Joel har tillfälliga arbeten i östkuststaterna. Han får sparken från ett sådant, när han söker bilda en fackförening.
1905.
Joel ändrar ännu en gång sitt namn till det amerikanskt klingande Joe Hill. Han reser till Kalifornien och ansluter sig i hamnstaden San Pedro till den nyligen bildade syndikalistiska arbe­tarorganisationen IWW. Han börjar skriva sångtexter till vid denna tid populära melodier, framträder som sångare och IWW-agitator och blir en ledare- och centralgestalt i kamratkretsen.

1906. Joe upplever jordbävningen i San Francisco och berättar om den i ett brev till Gefle Dagblad, som publicerar brevet den 16 maj detta år.

1906-1912. Joe gör sig mer och mer bemärkt som IWW-ledare och protestsångare.

1912. IWW:s sångbok publiceras. Den består i huvudsak av Joe Hill-sånger. Dessa sjungas över hela Amerika. Arbetsgivarna kallar boken "Den lilla röda djävulen".

1913. Joe Hill söker organisera de underbetalda arbetarna vid kop­pargruvorna i Utah. Hårt motstånd från arbetsgivarsidan.

1914. Den 10 januari mördas en specerihandlare Morrison och hans äldre son i Salt Lake City av okända maskerade män. Morrisons yngre 13-åriga son, bevittnar händelsen. En av mördarna har tyd­ligen sårats av ett skott från den äldste sonens revolver. Samma natt såras Joe Hill av ett revolverskott och anges av den läkare som för­bundit såret. Joe Hill vägrar att berätta hur det gått till vid till­komsten av såret. Han förklarar endast att det uppstått i ett gräl om en kvinna. (Han hade strängt puritanska begrepp såväl i fråga om kvinnor som tobak och alkohol.) Hans vägran blir ödesdiger. Han hade inga som helst motiv till dådet, till vilket han förklarar sig helt oskyldig, och det finns inga som helst bevis mot honom än såret och den omständigheten att den yngste sonen "tror" sig känna igen honom. Rättegången blir helt parodisk, enligt den i sista stund inkallade berömde brottmålsadvokaten N. Hilton en fullkomlig juridisk skandal. Den slutar med att Joe Hill dömes till döden på indicier. Efter överklagan fastställdes domen.

1915. Domen utlöser en internationell proteststorm, men oaktat vädjan från många kända personligheter, bland dem Amerikas pre­sident och Sveriges minister i Washington, låter Kaliforniens guver­nör Spry domen gå i verkställighet. Joe Hill arkebuseras på fängelse­gården i Salt Lake City den 19 november. - Hans stoft förs för kremering till Gracelandkyrkogården i Chicago. I begravningscere­monierna deltar 25-30 000 personer.

1916. Joe Hills aska sändes fördelad på små kuvert till samtliga amerikanska delstater utom Utah och till olika länder i övriga världsdelar. Den 1 maj detta år strös den ut för alla världens vindar. Askan i ett av kuverten strös av den kände svenske syndikalisten Ragnar Johansson ut under körsbärsträdet på Joe Hill-gården.

1925. Alfred Hayes skriver Balladen om Joe Hill, "mannen, som aldrig kan dö".




Folkets husbladet




söndag, november 18, 2012

ABF- 100 år i folkbildningens tjänst

Arbetarnas bildningsförbund bildades för 100 år sedan, den 16 november 1912. De tre grundarna var Socialdemokraterna, LO och Kooperativa Förbundet. Initiativet till förbundet togs av socialdemokraten och folkbildaren Rickard Sandler. Därmed hade Sveriges första studieförbund bildats.





Rickard Sandler 1884-1964 
socialdemokratisk politiker som var statsminister 1925–1926
samt utrikesminister 1932–1936 och 1936–1939.




























Folkbildningen växer fram

Under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet hade nya breda folkrörelser uppstått. De tre tongivande var arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen. De blev avgörande drivkrafter för den politiska och sociala demokratiseringen av Sverige.

Inom folkrörelserna formades en alternativ bildningstradition – folkbildningen. Typiskt för folkbildningen blev att deltagandet var fritt och frivilligt och att kunskap formades och spreds ”av folket och genom folket”. Tanken var att organisationernas medlemmar skulle få verktyg att påverka sin egen situation, och samhället i stort.

Vid den här tiden var det offentliga utbildningsväsendet relativt odemokratiskt, format av överheten. Majoriteten av befolkningen var dessutom utestängd från all utbildning utom den sexåriga folkskolan.

Med folkbildningen kom en förändring. Nu fick fler möjlighet att läsa, diskutera och lära sig sådant som tidigare varit reserverat för några få. Och nu kunde människor själva forma innehållet i bildningsverksamheten – vilket gjorde att den svarade upp mot deras verkliga behov

ABF tar form

När ABF grundades 1912 fanns det alltså redan en gryende folkbildningstradition att ta avstamp i. Tanken var att samordna och utveckla den bildningsverksamhet som redan fanns inom arbetarrörelsen.

Redan tidigt arrangerades föreläsningar och föreläsningsturnéer runt om i Sverige – mer eller mindre kända författare, akademiker och agitatorer drog ofta fulla hus i arbetarområden där bildningstörsten var stor. En viktig verksamhet var också de folkbibliotek som byggdes upp från slutet av 1800-talet, där litteratur gjordes tillgänglig för vanliga arbetare. Till en början var faktiskt studiecirkeln den minst utbredda formen av folkbildning – men med tiden skulle den bli den viktigaste. 1907 beslutade riksdagen att studiecirklar kunde få statsbidrag till inköp av böcker, under förutsättning att böckerna överlämnades till ett folkbibliotek efteråt. Det nya statsbidraget kunde beviljas till riksorganisationer, något som sporrade till bildandet av Arbetarnas Bildningsförbund.

På midsommardagen 1912 höll Brunnsviks folkhögskola utanför Ludvika sitt årsmöte i strålande högsommarväder. Utanför huvudbyggnaden i den soliga sluttningen ner mot sjön Väsnan träffades ett 50-tal gamla elever från gångna kurser och fick då bl.a. lyssna på läraren Rickard Sandler som höll tal i egenskap av elevförbundets ordförande. Rubriken var knastertorr, och samtidigt fylld av politisk dynamit: ”Centralisering av arbetarnas bildningsverksamhet”. Där lade han fram tydliga riktlinjer för grundande av ett studieförbund som med tiden skulle bli känt som ABF. Förbundet skulle ”inskärpa betydelsen av energiskt och djupgående bildningsarbete” och, vilket var viktigt, ”ej väja för att skapa nya kulturbehov”. Arbetet skulle bäras upp av tre verksamhetsformer: studiecirklar, föreläsningar och bibliotek.

Social-Demokraten rapporterade den 25 juni att talaren hade föreslagit att ett bildningsförbund skulle organiseras senast till hösten för att utnyttja de möjligheter till statsbidrag som riksdagen nyss hade skapat. Förslaget togs tydligen emot med entusiasm. ”Men”, vittnar läraren och senare radiochefen Yngve Hugo som var med, ”jag skulle dock tro att ingen av de närvarande, inte ens han själv, anade vilken väldig rörelse han med detta föredrag satte igång”.

















Studiecirkeln slår igenom och ABF växer

I studiecirkeln kunde människor studera och diskutera på egna villkor. Pedagogiken, som utgår från allas aktiva deltagande och jämställdhet, formades redan av ”studiecirkelns fader” Oscar Olsson, men kom att utvecklas under de följande decennierna. Oscar Olssons ideal var kamratcirkeln, som skulle träffas regelbundet under flera år för att studera, diskutera och umgås tillsammans. Men snart blev ämnescirkeln vanligare, en cirkel som tog upp ett ämne och pågick under en kortare tid.

Studiecirkelns stora genombrott kom under andra världskriget, bland annat genom att många svenskar blev inkallade och förlagda till vitt skilda platser i Sverige. På sin fritid ägnade de sig åt studier. Även resten av befolkningen blev studiecirkeln allt viktigare från andra världskriget och framåt. Och ABF växte sig allt större.

ABFs aktiva roll för att stimulera Sveriges Radios föreläsningsverksamhet, liksom arbetet med att sprida litteratur och kultur i skogsarbetarkojorna och bland sjöfolk, betydde också mycket för organisationens utveckling.

Från 1948 fick studieförbunden utvidgade statliga bidrag för sin verksamhet, eller närmare bestämt för cirkelledare, studiematerial och förbundens administration.

Under 50-talet började studiecirkelverksamheten dominera medan föreläsningsverksamheten minskade. Fler och fler ABF-bibliotek överlämnades samtidigt till kommunerna. I början av 70-talet hade i stort sett alla ABF-bibliotek blivit kommunala. Under den här tiden växte musikverksamheten kraftigt, något som sedan bidrog till att den kommunala musikskolan bildades. Även andra kulturverksamheter tog nu fart.

Studiecirkelverksamheten växte explosionsartat under 60- och 70-talet, och har sedan dess krympt något – även om antalet cirklar och deltagare håller sig på en fortsatt hög nivå. Idag kan vi se hur föreläsningsverksamheten återigen blir större i ABFs verksamhet – 2009 var antalet föreläsningar och deltagare fler än någonsin.

Samma mål då som nu

Sverige har förändrats sedan 1912 – demokratin har satt sin prägel på samhället, välfärden har byggts upp och utbildningssystemet blivit tillgängligt för alla. ABF och resten av folkbildningen har bidragit till den utvecklingen. Olof Palme har beskrivit Sverige som en ”studiecirkeldemokrati” – studiecirkeln och den övriga folkbildningsverksamheten har gett människor möjlighet att påverka sin livssituation och samhället i stort. Men genom studiecirklar har människor också lärt sig respektera sin egen och andras åsikt – något som skapat tolerans och en vana att lyssna på argument.

Men arbetet för demokrati och jämlikhet kan aldrig stanna upp. ABF kämpar fortfarande för att utjämna klasskillnaderna, och för att ge alla samma möjligheter, oberoende av kulturell bakgrund, bostadsort eller ekonomisk situation. Övertygelsen om att demokratin ständigt måste återerövras är allt jämt en av grundtankarna inom organisationen.


Källa: ABF, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

lördag, november 17, 2012

90 år sedan rusdrycksomröstningen

I år är det 90-år sedan Sveriges första folkomröstning ägde rum och det handlade om rusdryckernas vara eller inte vara.

Den svenska nykterhetsrörelsen grundades 1837 och kom under 1800-talet att sakta men säkert öka i styrka. Eftersom nykterhetsrörelsen var en av de första folkrörelserna och bedrev studieverksamhet kom den att bli en viktig politisk plattform. Under 1900-talets första decennier kom den att uppleva sin storhetstid och den arbetade energiskt för en restriktiv alkohollagstiftning med totalförbud som slutmål. Först försökte nykterhetsvännerna att uppnå det genom att införa det "lokala vetot". Det lokala vetot innebar att varje enskild kommun skulle kunna införa ett rusdrycksförbud genom en lokal folkomröstning där alla myndiga män och kvinnor hade rösträtt. Förslaget behandlades av riksdagen 1907 men föll på första kammarens motstånd. Efter den motgången bytte nykterhetsrörelsen strategi. Nu strävade man efter ett nationellt rusdrycksförbud. Som ett led i sin kampanj anordnade nykterhetsrörelsen en alternativ förbudsomröstning 1909-10. Resultatet var 1,9 miljoner röster för rusdrycksförbud och 17 000 emot. Antalet ja-röster motsvarade 56% av den vuxna befolkningen.

valaffisch av dem som ville ha ett förbud




















valaffisch av dem som motsatte sig ett förbud,
målning av Albert Engström
 
 


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 





Det slutliga genombrottet kom 1922. Representanter för andra kammarens nykterhetspolitiska grupp skrev en motion som yrkade att en folkomröstning om införandet av rusdrycksförbud skulle hållas. Motionen förutsatte att det vilande förslaget till grundlagsändring som skulle införa rådgivande referendum också genomfördes. Motionärerna var alla anhängare av rusdrycksförbud. Och det ansågs finnas en majoritet för ett sådant förslag bland folket. Motionärerna motiverade förslaget med att hålla en folkomröstning med att rusdrycksförbud skulle innebära en sådan stor inskränkning av medborgarnas frihet, och om rusdrycksförbud infördes med ett enkelt riksdagsbeslut var risken stor att medborgarna inte skulle följa det. En folkomröstning skulle däremot ge mycket större legitimitet. Eftersom folkomröstningen hölls samma år som paragrafen om folkomröstningar skrevs rådde det ingen tvekan om att den skulle vara rådgivande. Motionärerna argumenterade för att folkviljan var en viktig faktor som måste tas med i beräkningen när riksdagen bestämmer sig för att fatta beslut i frågan

I motionen ingick även ett förslag på att låta kvinnor och man rösta var för sig. Motivet till detta var det faktum att män var mer negativt inställda till rusdrycksförbud än kvinnor. Och för att förbudet skulle få den legitimitet det behövde ansåg motionärerna att en majoritet av männen måste rösta för.

Riksdagen var positivt inställd till att hålla en folkomröstning om rusdrycksförbud. Men förslaget att skilja på mäns och kvinnors röster upprörde många. Kvinnoorganisationer rasade över att man bara ett år efter att kvinnorna fick rösta för första gången lade fram ett förslag till folkomröstning där kvinnornas röster var värdelösa. Folkomröstningen blev av, men man skilde inte på kvinnors och mäns röster. Datumet faställdes till den 27 augusti

Det som kännetecknade valkampanjen till vår allra första folkomröstning var att den var väldigt hätsk och att partierna inte lade sig i. Undantaget var vänstersocialisterna som tog ställning för förbud. Annars sköttes valkampanjen helt och hållet av oberoende organisationer. Detta missgynnade förbudsmotståndarna som inte var lika välorganiserade som nykterhetsrörelsen. Valet slutade oväntat med en seger för förbudsmotståndarna. 51% röstade nej till förbud och 49% ja. Valdeltagandet låg på 55,1%, att jämföra med 54,2% i riksdagsvalet 1921. Det som avgjorde valet var att de som var emot rusdrycksförbud var mer benägna att rösta än förbudsvännerna. Det skilde 15 procentenheter i valdeltagande mellan de överlag förbudsvänliga kvinnorna och de överlag förbudsfientliga männen.

Även om valdeltagandet var högre än riksdagsvalet så var det oväntat lågt. Rusdrycksförbudet var en fråga som engagerade de breda massorna och valdeltagandet på 55,1% tolkades som att folket saknade intresse för folkomröstningar Det jämna resultatet i kombination med valdeltagandet gjorde att det i praktiken blev mycket väsen för ingenting. Att det sedan inte blev något rusdrycksförbud berodde inte heller på folkomröstningen utan på bristande stöd i riksdagen. Alkohollagstiftningen var redan restriktiv och riksdagsmajoriteten ansåg att det räckte. Förbudsvännerna fortsatte dock sin kamp och bland liberalerna var oenigheten om hur man skulle rösta i förbudsfrågan så stor att de året efter folkomröstningen splittrades i det förbudsvänliga "frisinnade partiet" och i det förbudsfientliga "liberala partiet", ungefär två tredjedelar av medlemmarna och ännu fler av väljarna anslöt sig till det frisinnade partiet.

Knapp seger i Motala

Hammarby mötte i dag Motala, hittills utan vinster i årets elitserie och sist i tabellen. Som nästan alla väntat blev det seger för tabelltvåan Hammarby, men för att använda en sportklyscha – det var en seger med viss möda: 4-6 (4-3).

Hammarby slapp undan med blotta förskräckelsen. Den säger något, men egentligen ganska litet om matchen. Hammarby gjorde ingen vidare första halvlek. Främsta skälet till detta var inte att man inte ville eller inte kan bättre, utan att man mötte ett lag som var otroligt motiverat och som högst sannolikt spelade sin allra bästa bandy i årets elitserie. Det räckte till för att hålla jämna steg med det på papperet och normalt i verkligeten också klart bättre Hammarby. I andra halvlek kom Hammarby igång med ett något lugnare och mer vårdat passningsspel och satsade på en något högre offensiv. Det räckte för att trycka tillbaka Motala, som tvingades till en lägre defensiv och en offensiv som blev mer kontringspräglad och chansartad

Mer om matchen: hammarby bandy

Motala – Hammarby 4-6 (4-3)

0-1 Ulf Einarsson (1)
1-1 Jonas Eriksson, hörna (5)
1-2 Misja Pasjkin (7)
2-2 Eric Ågren (8)
2-3 Robin Sundin (16)
3-3 Johan Thorsson, hörna (28)
4-3 Jonas Eriksson (35)
4-4 Stefan Erixon (80)
4-5 Misja Pasjkin (87)
4-6 Adam Gilljam (92)

Publik: 865
Hörnor: 7-10

Utv.min: Motala 2x10; Hammarby 3x10

Balladen om Marie Krøyer

 
























Den 30 november visar vi återigen film i Åfors Folketshus. Vi visar den dansksvenska dramafilmen Balladen om Marie Krøyer som hade premiär den 12 oktober 2012.

Filmen handlar om Marie Krøyer, som var gift med den danske konstnären P.S. Krøyer. Filmen tar sin början vid den tidpunkt då den manodepressive Krøyer blir allt sämre och drömmen om ett gemensamt konstnärsliv slocknar. Marie slits mellan sina roller som hustru, mamma och konstnär och blir alltmer frustrerad över att inte få uttrycka sig genom sitt eget konstnärskap, samtidigt som hon sörjer sin man som sjunker allt djupare ner i sin sjukdom. Marie reser med dottern till Marstrand för att samla kraft. Där möter hon den svenske tonsättaren Hugo Alfvén och blir huvudlöst förälskad.

I rollerna:
Birgitte Hjort Sørensen,
Søren Saetter-Lassen,
Sverrir Gudnasen

Regi - Bille August

Innan filmen så dukar vi upp till en tysk buffé och den startar kl 17.30. Till den är det föranmälan till 0471-41318 och det kostar 50:-. Filmen börjar kl 19.00 och en biljett kostar 80:- och filmen är från 11 år.

fredag, november 16, 2012

Beklagligt att godkänna reaktionär

Vänsterpartiet beklagar att svenska regeringen godkänner reaktionär EU-kommissionär. Den föreslagna Tonio Borg från Malta är abortmotståndare och fientlig till HBT-personers rättigheter.

Den svenska regeringen meddelar nu att man kommer att godkänna den nya kommissionären, trots kritiken.

- Det är sorgligt att regeringen kommer rösta ja till Tonio Borg. De borde stå upp för kvinnors och HBT-personers rättigheter. Nu ger de istället sitt godkännande till att en abortmotståndare och homofob tar plats i EU-kommissionen, säger Hans Linde, utrikespolitisk talesperson.

Varselvågen kräver snabba insatser

Nu kommer varslen tätt på svenska arbetsplatser och Vänsterpartiet har därför tagit initiativ till att riksdagen i dag håller en debatt om detta. För att möta varselvågen vill Vänsterpartiet att regeringen lägger en tilläggsbudget.

- Nu krävs det politiskt ansvarstagande och det snabbt. Vi kräver därför en tilläggsbudget med snabba och stora satsningar på utbildning och arbetsmarknadspolitik. Och det finns ett stort behov av ekonomiska stimulanser, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.

I oktober varslades mer än 10 000 personer om uppsägning, nästan dubbelt så många som motsvarande siffra i fjol. Det var bland annat stora varsel på Telia Sonera och på Ericsson. Till det kommer alla de som förlorar sitt jobb i det tysta när deras tidsbegränsade anställningar inte förlängs. Situationen denna gång är värre än i förra krisen eftersom långtidsarbetslösheten redan är så hög. 6 av 10 arbetslösa är långtidsarbetslösa.

- Redan när regeringen lade sin budget i september var det en glädjekalkyl. Sedan dess har läget mörknat ytterligare med flera stora varsel, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet har lagt en budget som möjliggör samhällsnyttiga investeringar som leder till 100 000 nya jobb. Satsningarna handlar bland annat om att bygga hyresrätter, energiomställning och fler i anställda i välfärden. Förutom att skapa jobb genom sådana investeringar föreslår Vänsterpartiet bl a:
•Fler arbetslösa måste erbjudas att få de färdigheter som efterfrågas. T ex 10 000 fler platser i arbetsmarknadsutbildningarna riktat till de områden där det riskerar uppstå brist på anställda.
•En rätt för alla innan 25 års ålder att få gymnasieutbildning med ett särskilt studiestöd.
•Generationsväxlingsprogram med 25 000 jobb och utbildningsplatser.

Vänsterpartiet vill även att det omgående införs bättre möjligheter för företag att i kriser som den här behålla personal. Genom s k korttidsarbeten ska anställda under en allvarlig kris tillfälligt kunna gå ned i arbetstid. För den tid man arbetar får man ordinarie lön och för den tid man inte arbetar får man en särskild ersättning, finansierad gemensamt av stat och arbetsgivare. Under den tid de anställda inte arbetar ska de kunna utbilda sig.

Krisen gör även problemen i a-kasan extra akuta. Regeringen drar i sin budget ner på ersättningen till arbetslösa med över 3 miljarder. De har medvetet förstört a-kassan med motiveringen att arbetslösheten skulle bero på en för bra a-kassa.

- Otrygghet skapar inga jobb. Den enda konsekvensen av en dålig a-kassa är att väldigt många får en dålig ekonomi och att efterfrågan i ekonomin sjunker. Både a-kassans tak, golv och villkor måste därför förbättras, säger Ulla Andersson.

Skolan i Emmaboda får ännu en nationell utmärkelse

Utmärkelserna duggar tätt över Emmabodas skola. Så sent som i förrgår hamnade Emmabodas skolor på fjärdeplats i Föräldraalliansens skolranking och vid en prisceremoni i Stockholm i går mottog Emmaboda kommun pris som tredje bästa skolkommun i landet i Lärarförbundets ranking.

– Den här utmärkelsen ger en viktig injektion i det fortsatta förändrings- och utvecklingsarbetet inom skola och förskola. Vi är i toppen för att stanna, säger Marit Persson, bildningschef i Emmaboda kommun. En eloge till all personal och alla barn och elever för deras insatser som bidragit till utmärkelsen.

Nina Seiron, ordförande i Lärarförbundet i Emmaboda, var på plats vid prisutdelningen i Stockholm tillsammans med Jan-Olof Jäghagen, bildningsnämndens ordförande och Marit Persson, bildningschef. Lärarförbundets ordförande, Eva-Lis Sirén, motiverade utmärkelsen så här:

– Ni har gjort en alldeles remarkabel resa under de senaste åren. Här kan vi tala om klättring. 2010 hittar vi er på plats 220. I fjol blev ni årets skolförbättrare då ni klättrade 195 placeringar. I år tar ni ytterligare steg.

Eva-Lis Sirén lyfte också de viktigaste orsakerna till priset.

– Era elever har bra resultat i årskurs 9, lärartätheten är hög, många går vidare till högskolan. Jag vet att ni har relativt små elevgrupper och ni satsar på det man vet fungerar; det pedagogiska ledarskapet hos skolledare. Ni satsar också på att styra resurser utifrån behov och ni verkar förstå att skolan och förskolan är viktiga för hela kommunen.

– Jag är mycket stolt och glad över att vi har en så bra verksamhet och personal, vilket gjort att vi får det här priset, säger Jan-Olov Jäghagen, bildningsnämndens ordförande.

– Den fina placeringen beror till stor del på att vi har politiker som satsar på vår skola och att vi har så bra och engagerad personal. Dessutom skulle jag vilja lyfta det goda samarbetet mellan fack och arbetsgivare, säger Nina Seiron, ordförande i Lärarförbundet i Emmaboda.

FAKTA OM RANKNINGEN BÄSTA SKOLKOMMUN

Rankningen Bästa Skolkommun omfattar Sveriges samtliga 290 kommuner och är genomförd av Statisticon för Lärarförbundet. Den bygger på statistik från SCB och Skolverket, samt statistik gemensamt framtagen av Lärarnas Samverkansråd och arbetsgivareorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Syftet med utmärkelsen är att sätta fokus på de kommuner som framgångsrikt satsar på skolan och att uppmuntra dem till att fortsätta prioritera skola och utbildning. Genom att lyfta fram de positiva exemplen vill Lärarförbundet utmana de kommuner som inte lyckas lika väl. Utmärkelsen delas ut varje höst, i år för 11:e gången.

torsdag, november 15, 2012

Förenenade vi står, söndrade vi falla

På lördag kommer ett föredrag att hållas på The Glass Factory i Boda som kommer att handla om folkrörelsernas uppkomst i början av 1900-talet. Föredragshållare är Magdalena Jonsson, antikvarie, Kalmar läns museum och så här säger hon om vad hon kommer ta upp.

Jag kommer att berätta om hur de tre stora folkrörelserna i slutet av 1800-talet – väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen – uppstod, växte fram och etablerade sig i Emmaboda kommun och framförallt i Boda.

Mycket hände i samhället under 1800-talet. En viktig del av det var att många av de tankar och idéer som fötts under 1700-talet tog fastare form och nådde vanligt folk. Människor krävde att få tänka friare och tolka världen omkring sig. Man accepterade inte längre att kyrkan eller staten skulle ha monopol på individens tankar. Det tydligaste exemplet på det är väckelserörelsen.

Nykterhetsrörelsen var i allra högsta grad ett resultat av en social situation som blivit ohållbar. Befolkningen höll, inte minst här i Sverige, på att bokstavligen supa ihjäl sig. Arbetarrörelsen var också ett sätt att möta usla sociala förhållanden. Jag kommer att berätta en del om de organisationer som samlade just glasarbetarna. Jag kommer också prata lite om hur de här folkrörelserna också blev folkbildare. Genom sin verksamhet undervisade de människor i hur demokrati fungerar.


Jag är en riktig föreningsmänniska och vet hur mycket vi har att tacka dessa föregångare som verkade innan oss. Det som vi i dag tycker är självklart är inte något som fallit ner på himlen utan det är något som verkligen våra föregångare fått kämpa sig till. Kl 14.00 på lördag börjar föredraget och det är något jag ser fram emot att få lyssna.

Sverige erkänner Västsahara

Riksdagens utrikesutskott beslutade idag att bifalla bland annat Vänsterpartiets förslag om att Sverige ska erkänna Västsahara.

– Jag är glad och stolt över att vårt förslag om ett erkännande av Västsahara äntligen vunnit gehör. Vänsterpartiet har arbetat mot Marockos ockupation av Västsahara under flera decennier. Därför är det extra skönt med en sådan här framgång, säger Hans Linde utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

– Erkännandet innebär att Sverige skickar en tydlig signal till Västsaharas folk, men också till Marocko om att vi inte accepterar ockupationen av Västsahara. Det gör Sverige till ett föregångsland inom EU när det gäller att ta kampen för folkrätten, säger Hans Linde utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Bökön


Bökön, 15 november kl 15.12






Bökön, 15 oktober kl: 15.11



15 september kl: 17.18


15 augusti kl 13.54















15 juli Kl.20.09














15 juni kl. 15.01















16 maj Kl. 07.42














15 april. Kl.13.55


















15 mars kl. 13.06















15 februari kl. 12.19














15 januari kl. 14.20

















15 december 13.35


onsdag, november 14, 2012

Total solförmörkelse

Tusentals turister befanns Queensland i nordöstra Australien för att se onsdagens solförmörkelse. Det är den första totalförmörkelsen i regionen på 1300 år. Solförmörkelsen som hade sin max 23.08 på tisdagskvällen svensk tid var synlig i Australasien, Polynesien, södra Stilla Havet, delar av Antarktis och södra halvan av Sydamerika. Total i nordligaste Australien och södra Stilla havet.

Den här totalförmörkelsen fångades
på bild i Ryssland 2008. Foto:Joseph Shehal

Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje. Solens diameter är cirka 400 gånger större än månen men ligger 400 gånger längre bort vilket gör att de två himlakropparna är nästan identiskt stora sett från jorden. När månen rör sig i sin elliptiska bana runt jorden, växlar avståndet mellan jorden och månen - från ca 6 % under till ca 6 % över det genomsnittliga avståndet (384 400 km), vilket gör att månskivan varierar i storlek. Även jordens bana runt solen är elliptisk, men i mindre grad. Solskivans storlek varierar alltså också något, men är i de flesta fall lite mindre än månskivan.

De finns tre olika typer av solförmörkelser:

Partiella:

Den typ av solförmörkelse som de flesta människor har chansen att se, är den "partiella". Månen täcker då en del av solen, och lämnar kvar en lysande del med en form som ibland kan tyckas likna en månskära.

Ringformig:

En ringformig solförmörkelse uppträder då månen är i eller i närheten av sitt apogeum (det vill säga då månen befinner sig lite längre från jorden och inte förmår täcka hela solytan). Solen syns då som en rund, lysande ring runt den något mindre, svarta månskivan. När månen är i ett läge i sin bana där den nätt och jämnt täcker solen, kan det hända att förmörkelsen blir både ringformig och total, det vill säga total endast längs en del av förmörkelsens väg på jordytan, och ringformig i övrigt.

Total:

Det är en lycklig slump för alla astronomiintresserade att månens storlek på himlen, sedd från jordytan, vanligtvis är en aning större än solens storlek på himlen. Tack vare detta faktum kan vi då och då få se en total solförmörkelse någonstans på jorden. Den totala förmörkelsen är en helt annan upplevelse än den partiella, eftersom det blir mörkt som i skymningen bara minuter efter att solen fortfarande lyste. En partiell förmörkelse kan mycket väl gå de flesta helt förbi, eftersom ljuset från hälften eller t.o.m. en ännu mindre del av solskivan, fortfarande förefaller starkt nog att erbjuda normalt dagsljus.

När månen står tillräckligt nära jorden för att skymma bort hela solskivan inträffar en total solförmörkelse längs en smal bana på jordytan, och man ser där, under några minuter, solens korona som ett lysande band runt den svarta månen. Samtidigt kan man se flera av de ljusstarkare planeterna och stjärnorna på den mörka himlen.

Solförmörkelser i Sverige:

Den 29 mars 2006 inträffade en solförmörkelse vars maximum inträffade i Göteborg klockan 12:51 (solen täcktes till 21 %), i Stockholm klockan 12:58 (27 %) och i Luleå klockan 13:04 (21,3 %).

Den 1 augusti 2008 inträffade en solförmörkelsen som kunde ses från Sverige. Den var maximal i Göteborg klockan 11:35 (solen täcktes till 40 %), i Lund klockan 11.37, i Stockholm klockan 11:42 (50 %), och i Luleå klockan 11:45.

Den 4 januari 2011 inträffade en solförmörkelse. Sverige var det land där solförmörkelsen var som störst, upp emot 80% av solskivan täckt.

I Göteborg inträffade en total solförmörkelse den 28 juli 1851.

Sverige har inte haft någon total solförmörkelse sedan den 30 juni 1954 och nästa totala solförmörkelse i Sverige inträffar den 16 oktober 2126. I Stockholm har det inte varit någon total solförmörkelse sedan den 3 maj 1715, och nästa totala solförmörkelse i Stockholm inträffar inte förrän den 24 mars 2927. Det kommer dock ske ett antal partiella solförmörkelser i Sverige dessförinnan, i genomsnitt en var tredje år.

Emmaboda i topp när föräldrar rankar grundskolan

Emmaboda kommun hamnar på plats fyra i Sveriges kommunala grundskoleindex när Föräldraalliansen rankar Sveriges kommunala grundskolor.

– Det här är mycket glädjande siffror, säger Marit Persson, bildningschef i Emmaboda kommun. Det är mycket positivt när föräldrarna via en extern undersökning placerar oss i en topposition. Då vet vi att vi är på rätt väg och att lärares och annan personals arbete i kommunens skolor är uppskattat.

Bästa grundskolekommun 2012 är Gnosjö med 2,82 poäng och sämsta kommun Timrå med 1,4 poäng. Emmaboda kommuns poäng för 2012 är 2,73, en höjning från föregående år då Emmaboda hade 2,37, vilket innebar en 34:e plats i riket. Medianen för Sveriges kommuner är 2,15.

Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex för grundskolan i respektive kommun. Kommunerna rangordnas sedan från 1 till 290.

De kvalitetsområden som används är: måluppfyllelse, pedagogisk personal, övriga hälso- och studiefrämjande resurser och fritidshemmen. Grundskoleindexet beräknades första gången 2006.

BAKGRUND

Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldraföreningar. En av de viktigaste frågor förbundet driver är frågan om en likvärdig skola. Varje barn har rätt till en likvärdig utbildning med hög kvalitet. Det gäller oavsett vilken skola de går i, var i landet de bor eller vilken social miljö de växer upp i.

Föräldraalliansens kommunala grundskoleindex visar på stora olikheter i kommunernas ambition för grundskolan. Resultatet kan användas för att starta en diskussion kring skolfrågor.

tisdag, november 13, 2012

Klar seger mot nykomlingen Ljusdal

Nollpoängaren Ljusdal bjöd upp till spel i TV-matchen mot Hammarby – och hängde med i en dryg halvlek. Slutligen en klar Bajen-seger, 9-3.

Ljusdal är en frejdig nykomling i offensiven, men har stora brister i defensiven. Två av Hammarbys tre mål i första halvlek var indirekt resultat av svaga individuella försvarsingripanden i hemmalaget.

Kalle Mårtenssons andra mål för Ljusdal betydde 2-3 i början av andra halvlek. Men spänningen blev kortvarig. Direkt efter blixtrade Hammarby till med tre mål på nio minuter. 2-6 och avgjort.Misja Pasjkin (fyra mål) och Kalle Spjuth (tre) spelade huvudrollerna i Hammarbys anfallsspel som bjöd på mycket kreativitet


Mer om matchen: hammarby bandy

Ljusdal – Hammarby 3-9 (1-3)

0-1 Kalle Spjuth (2)
1-1 Kalle Mårtensson, hörna (15)
1-2 Ulf Einarsson (23)
1-3 Kalle Spjuth (29)
2-3 Kalle Mårtensson (50)
2-4 Misja Pasjkin (51)
2-5 Misja Pasjkin (55)
2-6 David Pizzoni-Elfving (60)
2-7 Kalle Spjuth (73)
2-8 Misja Pasjkin (75)
2-9 Misja Pasjkin (79)
3-9 Emil Melin (91)

Publik: 863

Hörnor: 10-7

Utv-min: LBK 3x10 , HIF 2x10

Vinsterna ska återgå till verksamheten och inte till kapitalisternas privata villor eller sportbilar

Debatten om vi ska ha vinstintressen inom välfärden är en het fråga som berör hela politiska spektrat. Hittills är det bara Vänsterpartiet som klart och tydligt har satt ner foten och arbetar för ett vinstförbud. Resterande partier svävar på molnen eller vill motsäger sig det.

Det är märkligt att vi är ensamma om att ha en tydlig politik om att förbjuda vinstintresset inom välfärden där vi vill att vinsterna ska återgå till verksamheten. En stor majoritet av de som bor i Sverige är emot att vinstintressen ska råda inom välfärden. Trots detta är det en känslig fråga för många partier, inte minst (S).

Men när man läser denna artikel från Aftonbladet
Miljonärer på välfärd så förstår man vilka krafter som finns som vill motverka ett vinstförbud. Sådana som tjänar storkovan på välfärden och har tack vare det skaffat sig en stor förmögenhet. Det är allmänt bekant att det förekommer en stor lobbying från representanter från dessa grupper för att utöva påtryckningar på det Socialdemokratiska partiet att fortsätta förespråka att de ska finnas privata vinstintresse.

Hittills har de lyckats väldigt bra eftersom (S) ledningen endast vill
begränsa vinsterna i välfärden. Socialdemokraternas partistyrelse säger att den vill begränsa vinsterna men föreslår trots det ingen direkt sådan regel. I stället ska begränsningen komma genom hårdare regleringar, mer insyn och högre kvalitetskrav på välfärdsbolagen. Detta är välkomnande för välfärdsbolagen som i avsaknad av någon regel för ett vinsttak kan fortsätta plocka ut vinster till sina aktierägare om (S) ledningen får som de vill.

Denna fråga kommer bli en het fråga i valet 2014 och det är väldigt bra och sunt att vänsterpartiet är så tydliga frågan som är så självklar. Vinsterna ska återgå till verksamheten och inte till kapitalisternas privata villor eller sportbilar.