Grattis till presentkortet på 200 kr
måndag, januari 25, 2016
Vinnarbilden
Grattis till presentkortet på 200 kr
Statligt topplån kan lösa bostadsbristen
Bostadsbristen är ett samhällsproblem som kräver lösningar som möter de stora behov av byggande som vi har idag.
– Vi vill se en bostadspolitik som är inriktad på att unga människor ska kunna flytta hemifrån när de vill, där boendekostnaderna passar vanliga plånböcker och där våra orter inte delas upp i fattiga och rika områden, säger Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det politiska ansvarstagandet för att bygga hem åt alla har sviktat de senaste åren. Marknaden har inte kommit närheten av att kunna bygga för vanliga löntagare, utan ägnat sig åt att bygga för höginkomsttagare.
Efterfrågan på hyresrätt med överkomliga hyror har ökat markant de senaste åren. Vänsterpartiet presenterar därför idag en modell för ett kraftigt ökat byggande av hyresrätter. Det skulle möjliggöra 50 000 nya hyresrätter per år.
Enligt förslaget staten ska ta över delar av risken för hyresrättens finansiering genom att erbjuda topplån som ersätter större delen av det egna kapitalet. Med statligt utfärdat topplån på 25 procent av investeringen återstår 5 proceng för investeraren att skjuta till. Resterande 70 procent ska som idag finansieras av banksektorn.
Eftersom bostadsbehovet är så stort idag kommer riskvilligt kapital att bilda flaskhals och hålla tillbaka nyproduktionen. När det som idag är den privata eller allmännyttiga investeraren som ska tillhandahålla det egna kapitalet för investeringen sätts en begränsning på antalet hyresrätter som kan byggas. Finansieringsvillkoren för hyresrätten är dessutom missgynnad i förhållande till andra upplåtelseformer.
– För att pressa ner hushållens skuldsättning, utjämna de finansiella orättvisorna och få fram stora volymer av bostäder krävs därför att staten går in med gynnsamma lån. Dagens låga ränteläge innebär en historisk möjlighet att stimulera nyproduktion av bostäder. Det är en chans vi inte har råd att försumma, säger Nooshi Dadgostar.
– Vi vill se en bostadspolitik som är inriktad på att unga människor ska kunna flytta hemifrån när de vill, där boendekostnaderna passar vanliga plånböcker och där våra orter inte delas upp i fattiga och rika områden, säger Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det politiska ansvarstagandet för att bygga hem åt alla har sviktat de senaste åren. Marknaden har inte kommit närheten av att kunna bygga för vanliga löntagare, utan ägnat sig åt att bygga för höginkomsttagare.
Efterfrågan på hyresrätt med överkomliga hyror har ökat markant de senaste åren. Vänsterpartiet presenterar därför idag en modell för ett kraftigt ökat byggande av hyresrätter. Det skulle möjliggöra 50 000 nya hyresrätter per år.
Enligt förslaget staten ska ta över delar av risken för hyresrättens finansiering genom att erbjuda topplån som ersätter större delen av det egna kapitalet. Med statligt utfärdat topplån på 25 procent av investeringen återstår 5 proceng för investeraren att skjuta till. Resterande 70 procent ska som idag finansieras av banksektorn.
Eftersom bostadsbehovet är så stort idag kommer riskvilligt kapital att bilda flaskhals och hålla tillbaka nyproduktionen. När det som idag är den privata eller allmännyttiga investeraren som ska tillhandahålla det egna kapitalet för investeringen sätts en begränsning på antalet hyresrätter som kan byggas. Finansieringsvillkoren för hyresrätten är dessutom missgynnad i förhållande till andra upplåtelseformer.
– För att pressa ner hushållens skuldsättning, utjämna de finansiella orättvisorna och få fram stora volymer av bostäder krävs därför att staten går in med gynnsamma lån. Dagens låga ränteläge innebär en historisk möjlighet att stimulera nyproduktion av bostäder. Det är en chans vi inte har råd att försumma, säger Nooshi Dadgostar.
lördag, januari 23, 2016
fredag, januari 22, 2016
Nu blir Vänsterpartiets förslag om sommarlovsstöd verklighet
Regeringen har beslutat att införa ett sommarlovsstöd så att kommuner kan ordna aktiviteter för barn. Förslaget kommer ursprungligen från Vänsterpartiet. Jonas Sjöstedt presenterade det på Vänsterpartiets dag i Almedalen 2015. Sommarlovsstödet är en av de välfärdsreformer som partiet har fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen.
– Barn har rätt till härliga somrar med meningsfulla aktiviteter. Sommarlovsstödet gör stor skillnad för tiotusentals barn som annars inte kommer iväg på några bra aktiviteter. Hela samhället vinner på att barn inte lämnas ensamma under sommaren utan något vettigt att göra, säger Jonas Sjöstedt.
Från och med i år kommer kommuner kunna söka statliga pengar för sommaraktiviteter för barn mellan 6 och 15 år. 200 miljoner kronor avsätts i budgeten för detta ändamål. Aktiviteterna ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund.
Detta finns med i den budget som kommunfullmäktige i Emmaboda röstade för i november. En budget som vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna lade fram för 2016. Miljöpartiet röstade för denna budget. En mycket viktig välfärds satsning. Nu blir Vänsterpartiets förslag om sommarlovsstöd verklighet!
– Barn har rätt till härliga somrar med meningsfulla aktiviteter. Sommarlovsstödet gör stor skillnad för tiotusentals barn som annars inte kommer iväg på några bra aktiviteter. Hela samhället vinner på att barn inte lämnas ensamma under sommaren utan något vettigt att göra, säger Jonas Sjöstedt.
Från och med i år kommer kommuner kunna söka statliga pengar för sommaraktiviteter för barn mellan 6 och 15 år. 200 miljoner kronor avsätts i budgeten för detta ändamål. Aktiviteterna ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund.
Detta finns med i den budget som kommunfullmäktige i Emmaboda röstade för i november. En budget som vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna lade fram för 2016. Miljöpartiet röstade för denna budget. En mycket viktig välfärds satsning. Nu blir Vänsterpartiets förslag om sommarlovsstöd verklighet!
torsdag, januari 21, 2016
Kvarteret Snödroppen i vinterskrud
tisdag, januari 19, 2016
Riksdagen ska bestämma målen för penningpolitiken
I den externa utvärderingen av penningpolitiken som presenteras idag kommer en rad rekommendationer. De föreslår bl.a. att Riksdagen ska definiera och siffersätta inflationsmålet. Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget.
– Till vår glädje kan vi konstatera att utvärderarna landar i den slutsats Vänsterpartiet fört fram under flera års tid. På detta sätt skapas en tydlig ansvarsfördelning. De folkvalda i riksdagen beslutar om målet för politiken och Riksbanken verkställer, det är viktigt inte minst ur ett demokratiskt perspektiv, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet vill också att inflationsmålet kompletteras med ett sysselsättningsmål eller ett mål för den reala ekonomin. På så sätt blir penningpolitiken ett medel för att motverka konjunktursvängningar med stora fall i sysselsättning och produktion som följd.
– Riksbanken har allt för länge fört en penningpolitik som bromsade tillväxten av nya arbeten. En penningpolitik med ett likvärdigt ansvar för sysselsättning och inflation är en del av lösningen för att få fart på näringslivets investeringar och få fler i arbete, säger Ulla Andersson.
– Till vår glädje kan vi konstatera att utvärderarna landar i den slutsats Vänsterpartiet fört fram under flera års tid. På detta sätt skapas en tydlig ansvarsfördelning. De folkvalda i riksdagen beslutar om målet för politiken och Riksbanken verkställer, det är viktigt inte minst ur ett demokratiskt perspektiv, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet vill också att inflationsmålet kompletteras med ett sysselsättningsmål eller ett mål för den reala ekonomin. På så sätt blir penningpolitiken ett medel för att motverka konjunktursvängningar med stora fall i sysselsättning och produktion som följd.
– Riksbanken har allt för länge fört en penningpolitik som bromsade tillväxten av nya arbeten. En penningpolitik med ett likvärdigt ansvar för sysselsättning och inflation är en del av lösningen för att få fart på näringslivets investeringar och få fler i arbete, säger Ulla Andersson.
måndag, januari 18, 2016
Rondellblomman i Nybro
Metalldetaljerna är tillverkade på Målerås Mekaniska och kristallen på Målerås Glasbruk. Rondellblomman finns placerad i den västra infarten till Nybro. Bilden är tagen i söndags den 17 januari.
söndag, januari 17, 2016
Emmaboda kyrka
Lindåsmaden
Lindåsmaden 17 januari kl: 15.23
16 december Kl: 14:22
På grund av jobb i går så blev det ingen månadsbild föränn i dag.
Lindåsmaden kl 14:31
Hann inte åka hit i går den 15:onde så månadens bild togs i dag. Lindåsmaden, 16 oktober Kl: 16:16
Var på Kommunstyrelsemöte hela dagen i går plus annat åtagande senare så jag hann inte ta månadsbilden förrän i dag.
Lindåsmaden 16 september kl 16:32
Pga visfestival och kalas under helgen och fotboll i går blev det ingen mnadsbild förran i dag tisdag den 18.
Lindåsmaden 18 augusti kl 15.58
15 juli kl 18:50
15 juni kl.13:43
Lindåsmaden, 15 maj kl.15.43
Då var det dags att sparka igång den åttonde platsen som jag ska skildra under ett år. Det är en spännande plats i söder om Lindås där Lyckebyån rinner förbi och några gånger per år svämmar ån över sina breddar. Det är de ni ser på den första månadsbilden av Lindåsmaden. Här ska jag fotografera i mitten av varje månad under ett år så ni får se årstidsväxlingarna tydligt.
Lindåsmaden, 15 april kl 13.21
lördag, januari 16, 2016
Magisk morgon i Emmaboda
- 15 grader har det varit i ett antal nätter och mellan -6 och -9 grader om dagarna i Emmaboda. Solen har lyst och det har blivit vinter på allvar. Soluppgångar är vackra ovsett när på året dom sker. Bilderna är tagna nu på morgonen kl 08.32 och den nedersta kl 08.35
Wengens störtlopp
Lauberhornrennen är en alpin skidtävling i Wengen i Berns kanton i Schweiz.
Lauberhornrennen är en alpin störtloppstävling som körs i mitten av januari varje år sedan 1930. I eftermiddag kl 12:30 är det dags för årets lopp. Loppet har av olika anledningar fått ställas in några gånger sedan starten. På senare år körs också en kombinationstävling med slalom i anslutning till störtloppet. Men det är det separata störtloppet som avgörs på Lördagen som är det riktiga Lauberhornrennen. Tillsammans med störtloppen i Kitzbühel (Hahnenkammrennen) och i Bormio anses Lauberhornrennen vara det svåraste störtloppet i hela världscupen. Enligt SVT:s experter skulle sannolikt inte tävlingen godkänts idag om den varit ny på programmet på grund av alla smala passager och snäva säkerhetsmarginaler. Men tävlingen körs eftersom den är mycket traditionsrik.
Det första Lauberhornrennen kördes 1930 och vanns av schweizaren Christian Rubi med L.F.W. Jackson, Storbritannien och Bill Bracken, Storbritannien på andra respektive tredje plats.
Starten för loppet ligger 2 315 meter över havet och målet på 1 290 meter över havet. Banan är cirka 4 455 meter lång med en maximal lutning om 42 grader. Snabbaste tiden genom tiderna sattes 1997 av Kristian Ghedina: 2.24,23.
Den 19 januari 2013 satte Johan Clarey fartrekord med 161,9 km/h, den högsta uppmätta hastigheten för störtlopp
Lauberhornrennen är en alpin störtloppstävling som körs i mitten av januari varje år sedan 1930. I eftermiddag kl 12:30 är det dags för årets lopp. Loppet har av olika anledningar fått ställas in några gånger sedan starten. På senare år körs också en kombinationstävling med slalom i anslutning till störtloppet. Men det är det separata störtloppet som avgörs på Lördagen som är det riktiga Lauberhornrennen. Tillsammans med störtloppen i Kitzbühel (Hahnenkammrennen) och i Bormio anses Lauberhornrennen vara det svåraste störtloppet i hela världscupen. Enligt SVT:s experter skulle sannolikt inte tävlingen godkänts idag om den varit ny på programmet på grund av alla smala passager och snäva säkerhetsmarginaler. Men tävlingen körs eftersom den är mycket traditionsrik.
Det första Lauberhornrennen kördes 1930 och vanns av schweizaren Christian Rubi med L.F.W. Jackson, Storbritannien och Bill Bracken, Storbritannien på andra respektive tredje plats.
Starten för loppet ligger 2 315 meter över havet och målet på 1 290 meter över havet. Banan är cirka 4 455 meter lång med en maximal lutning om 42 grader. Snabbaste tiden genom tiderna sattes 1997 av Kristian Ghedina: 2.24,23.
Den 19 januari 2013 satte Johan Clarey fartrekord med 161,9 km/h, den högsta uppmätta hastigheten för störtlopp
fredag, januari 15, 2016
Div 6 Lessebo
I dag släppte Smålands FF serieindelning för Div 6 serierna och Johansfors hamnade i Lessebosexan.
torsdag, januari 14, 2016
onsdag, januari 13, 2016
tisdag, januari 12, 2016
måndag, januari 11, 2016
lördag, januari 09, 2016
fredag, januari 08, 2016
Filmhelg i Åfors
Julens storfilm JOY är inspirerad av legendariska affärskvinnan Joy Manganos liv, en uppfinnare och entreprenör som startar ett mäktigt familjeföretag och imperium. I huvudrollen ser vi Jennifer Lawrence och vi får följa familjen över fyra generationer. Manus och regi av David O. Russell ("Silver Linings Playbook", "American Hustle") och i övriga roller ser vi Robert De Niro, Bradley Cooper, Isabella Rossellini m fl.
I rollerna:
Jennifer Lawrence, Robert De Niro, Bradley Cooper, Isabella Rossellini
Regi - David O. Russel
Speltid - 124 min
Genre - Drama
Åldersgräns - Från 7 år
Originaltitel - Joy
Premiärdatum - 2015-12-25
Tänk om asteroiden som för alltid förändrade livet på jorden i själva verket missade planeten helt och hållet och dinosaurerna aldrig dog ut? Denna roliga, hjärtliga och originella berättelse visar hur dinosaurierna utvecklats till sofistikerade och stoiska varelser medan människorna blev kvar på den lite vildare sidan. Filmen följer en ung dinosaurie vid namn Arlo, som ger sig ut på ett stort äventyr med sin mänskliga vän Spot. Deras ovanliga vänskap för samman två världar och visar att hjältar kommer i alla former och storlekar.
I rollerna:
Regi - Peter Sohn
Speltid - 94 min
Genre - Animerad familjefilm
Åldersgräns - Från 7 år
Originaltitel - The good Dinosaur
Premiärdatum - 2016-01-06
MACBETH är baserad på William Shakespeares drama om general Macbeth, vars hustru Lady Macbeth driver honom till att störta Skottlands kung Duncan från tronen.
I rollerna:
Michael Fassbender, Marion Cotillard, Jack Reynor, David Thewlis, Elizabeth Debicki, Sean Harris
Regi - Justin Kurzel
Speltid - 113 min
Genre - Drama
Åldersgräns - Från 15 år
Originaltitel - Macbeth
Premiärdatum - 2016-01-08
torsdag, januari 07, 2016
Vinterbilder från Kalmar och Färjestaden
Kalmarsund vid Tjärhovet, Kalmar.
Kalmar slott i Vinterskrud
En ensam svan i det kyliga Kalmarsund sett från Talludden i Färjestaden. Kalmar syns tydligt i bakgrunden trots att det ca sex kilometer till andra sidan
Kalmar stad flyttades på 1600-talet till Kvarnholmen och då befästes stan av en mur och här är en av dom pampiga portarna in till stan
Ölandsbron sedd från Färjestaden strax söder om brofästet.
- 43 grader
Under natten till torsdagen noterades nya rekordlåga temperaturer för säsongen.Minus 42,8 grader noterades i natt i Naimakka vid den svenskfinska gränsen. Karesuando och Nattavaara var inte långt efter med minus 40,4 respektive minus 40,2 grader på onsdagskvällen.
Kylan påverkade bland annat tågtrafiken i norr. Under onsdagen ställde Norrtåg in några avgångar mellan Luleå och Kiruna på grund av kylan och i dag är också flera avgångar inställda.Även trafiken mellan Luleå och Umeå drabbades av inställda tåg.
Kylan påverkade bland annat tågtrafiken i norr. Under onsdagen ställde Norrtåg in några avgångar mellan Luleå och Kiruna på grund av kylan och i dag är också flera avgångar inställda.Även trafiken mellan Luleå och Umeå drabbades av inställda tåg.
Is på Mjusjön
Det kalla vädret har medfört att isarna har lagt sig på sjöarna. Var dock försiktiga om ni ska ut isarna så ni kan njuta av vintervädret. Bilden är taget i går vid Cafe Sjötorpet i Lindås.
Rekordkylan fortsätter och mer snökaos väntar
Säsongens lägsta temperatur är här, Vid 20.30-tiden konstaterade SMHI att det uppmättes minus 40,6 grader i både Naimakka och Vittangi. Dessutom har SMHI utfärdat en klass 1-varning i de södra delarna av Sverige där mycket snö fallit.
Och på fredag väntas ännu en snösmocka dra in över landet.
Det är östliga vindar med kalluft från Ryssland som blåser in över Sverige och orsakar det kyliga vädret. Under onsdagen uppmättas hela –39,9 minusgrader i Karesuando i Kiruna och därmed ändrades tisdagens rekordsiffra över den lägsta temperaturen som uppmätts i vinter under onsdags eftermiddagen. Men det väntas bli ännu kallare framöver. Redan kl 22:00 slogs köldrekordet då Naimakka hade 42 minusgrader.
- Det finns en stor risk att temperaturen natten till torsdag kan komma att klättra ned till –40 grader på flera ställen, säger meteorologen Alexandra Ohlsson på SMHI.
Och redan klockan 19 var en ny bottennotering på termometerns uppmätt – minus 40,5 grader i Naimakka nära finska gränsen, enligt Sveriges Radio Norrbotten. Säsongens hittills kallaste.
I just Norrbotten har den stränga kylan under onsdagen också påverkat tågtrafiken i inlandet genom inställda tåg och förseningar rapporterar Trafikverket
Och på fredag väntas ännu en snösmocka dra in över landet.
Det är östliga vindar med kalluft från Ryssland som blåser in över Sverige och orsakar det kyliga vädret. Under onsdagen uppmättas hela –39,9 minusgrader i Karesuando i Kiruna och därmed ändrades tisdagens rekordsiffra över den lägsta temperaturen som uppmätts i vinter under onsdags eftermiddagen. Men det väntas bli ännu kallare framöver. Redan kl 22:00 slogs köldrekordet då Naimakka hade 42 minusgrader.
- Det finns en stor risk att temperaturen natten till torsdag kan komma att klättra ned till –40 grader på flera ställen, säger meteorologen Alexandra Ohlsson på SMHI.
Och redan klockan 19 var en ny bottennotering på termometerns uppmätt – minus 40,5 grader i Naimakka nära finska gränsen, enligt Sveriges Radio Norrbotten. Säsongens hittills kallaste.
I just Norrbotten har den stränga kylan under onsdagen också påverkat tågtrafiken i inlandet genom inställda tåg och förseningar rapporterar Trafikverket
onsdag, januari 06, 2016
Trettondagen
Trettondedag jul, trettondedagen eller trettondagen är en kristen högtid som infaller på den trettonde dagen i julhögtiden, det vill säga den 6 januari. Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son. Västlig kristendom firar på trettondedagen i huvudsak, men inte uteslutande, de tre vise männen som denna dag skall ha kommit till Jesus med rökelse, guld och myrra. Östlig kristendom firar istället trettondedagen till minne av Kristi dop, vilket också var en del av det man i den västliga kristendomen ursprungligen firade.
Trettondedagens äldsta namn var epifania eller epifaniadagen (Epiphania, grekiska: epi'faneia, ’synligblivande uppenbarelse’). Epifani är känt tidigast hos de basilidianska gnostikerna omkring år 150.
Snart efter gnostikerna kom dopfesten i bruk även inom östkyrkan (dock ej i Västerlandet) och firades den 6 januari. Åtminstone i Syrien och Palestina utsträcktes festens betydelse till att omfatta även Jesu födelse, som troddes ha infallit på samma årsdag som dopet. Under 300-talet utvidgades epifanifirandet med flera andra festdagar i anslutning till evangeliernas berättelse om Jesu barndom; centrum i festcykeln var 6 januari (Jesu födelse- och dopdag).
Vid samma tid hade emellertid i Rom uppkommit seden att fira Jesu födelse redan 25 december, medan däremot ingen epifanifest fanns där. De bägge traditionerna kom i strid; vid 300-talets slut bilades den genom en kompromiss på så vis, att Roms tradition om Jesu födelse 25 december överallt antogs, medan Rom accepterade den österländska festcykeln över Jesu barndom, även epifanifesten 6 januari.
Då Jesu födelse (och dop) tagits bort från epifaniafesten, berövades den emellertid sitt egentliga innehåll, och centrum i festkretsen blev juldagen. Epiphania inordnades i stället i Jesu barndomshistoria som dagen för de tre vise männens besök, tre konungars fest. Som sådan uppfattades den sedan även som den begynnande hednamissionens dag.
Trettondedagen är trettonde dagen med juldagen inräknad. Om man däremot räknar annandag jul som dag ett blir 6 januari den tolfte dagen efter juldagen och i äldre svenska talades det om såväl Þrættandi dagher som Tolfti dagher (iula) . I Storbritannien kallas dagen Twelfth Day of Christmas eller Epiphany och man pratar om Twelve Days of Christmas. I Tyskland kallas dagarna mellan juldagen och trettondagen die Zwölften. I de flesta kristna länder anses denna dag avsluta julen (till skillnad från i Norden, där julen allmänt anses avslutad med tjugondedag jul).
Källa: Wikipedia
Trettondedagens äldsta namn var epifania eller epifaniadagen (Epiphania, grekiska: epi'faneia, ’synligblivande uppenbarelse’). Epifani är känt tidigast hos de basilidianska gnostikerna omkring år 150.
Snart efter gnostikerna kom dopfesten i bruk även inom östkyrkan (dock ej i Västerlandet) och firades den 6 januari. Åtminstone i Syrien och Palestina utsträcktes festens betydelse till att omfatta även Jesu födelse, som troddes ha infallit på samma årsdag som dopet. Under 300-talet utvidgades epifanifirandet med flera andra festdagar i anslutning till evangeliernas berättelse om Jesu barndom; centrum i festcykeln var 6 januari (Jesu födelse- och dopdag).
Vid samma tid hade emellertid i Rom uppkommit seden att fira Jesu födelse redan 25 december, medan däremot ingen epifanifest fanns där. De bägge traditionerna kom i strid; vid 300-talets slut bilades den genom en kompromiss på så vis, att Roms tradition om Jesu födelse 25 december överallt antogs, medan Rom accepterade den österländska festcykeln över Jesu barndom, även epifanifesten 6 januari.
Då Jesu födelse (och dop) tagits bort från epifaniafesten, berövades den emellertid sitt egentliga innehåll, och centrum i festkretsen blev juldagen. Epiphania inordnades i stället i Jesu barndomshistoria som dagen för de tre vise männens besök, tre konungars fest. Som sådan uppfattades den sedan även som den begynnande hednamissionens dag.
Trettondedagen är trettonde dagen med juldagen inräknad. Om man däremot räknar annandag jul som dag ett blir 6 januari den tolfte dagen efter juldagen och i äldre svenska talades det om såväl Þrættandi dagher som Tolfti dagher (iula) . I Storbritannien kallas dagen Twelfth Day of Christmas eller Epiphany och man pratar om Twelve Days of Christmas. I Tyskland kallas dagarna mellan juldagen och trettondagen die Zwölften. I de flesta kristna länder anses denna dag avsluta julen (till skillnad från i Norden, där julen allmänt anses avslutad med tjugondedag jul).
Källa: Wikipedia
tisdag, januari 05, 2016
måndag, januari 04, 2016
Mixed Voices i Algutsboda kyrka
För drygt tre år sedan startade musikläraren Åsa Cederholm kören Mixed Voices. Till vardags är hon sångpedagog på Kulturskolan i Nybro och guidar där sångelever och elevkörer in i musikens vindlingar. På fritiden - också musik. Mixed Voices, liksom hon själv, har sin utgångspunkt i Algutsboda. I går den tredje januari gav dom en konsert i Algutsboda kyrka.
söndag, januari 03, 2016
Jag ser det snöar- Välkommen 16
fredag, januari 01, 2016
Nyårsklockan
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö
Det gamla året lägger sig att dö
Ring själaringning över land och vatten
Ring in det nya och ring ut det gamla
I årets första, skälvande minut!
Ring lögnens makt från världens gränser ut
Och ring in till sanningen till oss, som famla!
Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
Och ring hugsvalelse till sargad barm
Ring hatet ut emellan rik och arm
Och ring försoning in till jordens släkten
Ring ut bekymren, sorgerna och nöden
Och ring den frusna tiden åter varm
Ring ut till tystnad diktens gatularm
Men ring till sångarhjärtan skaparglöden
Ring ut den stolthet, som blott räknar anor
Förtalets lömskhet, avundens försåt
Ring in det rätta på triumfens stråt
Och ring till seger mänsklighetens fanor
Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike
Det dagas, släktet fram i styrka går
Ring ut, ring ut de tusen krigens år
Ring in den tusenåra fredens rike
Skriven av: Lord Alfred Tennyson
Svensk Översättning: Edvard Fredin, 1890
Mot rymdens norrskenssky och markens snö
Det gamla året lägger sig att dö
Ring själaringning över land och vatten
Ring in det nya och ring ut det gamla
I årets första, skälvande minut!
Ring lögnens makt från världens gränser ut
Och ring in till sanningen till oss, som famla!
Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
Och ring hugsvalelse till sargad barm
Ring hatet ut emellan rik och arm
Och ring försoning in till jordens släkten
Ring ut bekymren, sorgerna och nöden
Och ring den frusna tiden åter varm
Ring ut till tystnad diktens gatularm
Men ring till sångarhjärtan skaparglöden
Ring ut den stolthet, som blott räknar anor
Förtalets lömskhet, avundens försåt
Ring in det rätta på triumfens stråt
Och ring till seger mänsklighetens fanor
Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike
Det dagas, släktet fram i styrka går
Ring ut, ring ut de tusen krigens år
Ring in den tusenåra fredens rike
Skriven av: Lord Alfred Tennyson
Svensk Översättning: Edvard Fredin, 1890
torsdag, december 31, 2015
Algutsboda kyrka
Den 5 okt 1770 invigdes den nya kyrkan i Algutsboda av biskop Olof Osander. Den fick då namnet Sofia Magdalena sedan kungliga hovet gett sitt tillstånd. Motiveringen från Algutsbodas sida var, att danska kronprinsessan Sofia Magdalena hade landstigit på svensk mark samma år som grunden till kyrkan lades, nämligen år 1766.
Vid renoveringen 1892-94 sänktes det tidigare mycket branta taket till det nuvarande utseendet. Tornet hade förut varit ett lanternintorn, typiskt för denna bygd, men nu blev det försett med sitt höga torn, som är hela 48 meter högt. Bilden är tagen i dag strax efter kl 16:00
Julkrubba, Algutsboda kyrka
söndag, december 27, 2015
Mellandagsbio i Åfors
För första gången någonsin kommer de älskade karaktärerna Snobben, Karl, Lucy, Linus och Woodstock på bio! Charles Schulz serie SNOBBEN är den mest populära och inflytelserika serien genom tiderna som har lästs av 355 miljoner människor i 75 länder. SNOBBEN i 3D har biopremiär hösten 2015 och bakom filmen står Blue Sky, skaparna av Ice Age och RIO.
I rollerna:
Regi - Steve Martino
Speltid - 93 min
Genre - Animerad familjefilm
Åldersgräns - Barntillåten
Originaltitel - PEANUTS
Premiärdatum - 2015-12-25
Trettio år har gått sedan rebellerna störtade Rymdimperiet och de fruktade Sith. Än en gång kastar ondskan sin skugga över galaxerna. Det är tid för gamla hjältar att kliva fram från legenderna för att kämpa mot förtrycket från den mörka sidan av kraften.
I rollerna:
Harrison Ford, Carrie Fisher, Mark Hamill, Anthony Daniels, Peter Mayhew, Kenny Baker, John Boyega, Daisy Ridley, Adam Driver, Oscar Isaac, Andy Serkis, Domhnall Gleeson och Max von Sydow
Regi - J.J. Abrams
Speltid - 135 min
Genre - Science Fiction, Äventyr, Fantasy
Åldersgräns - Från 11 år
Originaltitel - Star Wars : The Force Awakens
Premiärdatum - 2015-12-16
59-årige Ove är kvarterets vresige ordningsman som flera år tidigare avsattes som ordförande i bostadsrättsföreningen, men det ger han blanka fan i och ser med järnhand över kvarteret. När höggravida Parvaneh med familj flyttar in i radhuset mittemot och backar in i Oves brevlåda blir det upptakten till en komisk och hjärtevärmande historia om tilltufsade katter, oväntad vänskap och kärlek så stark att bara döden ser ut som den enda utvägen. Ove är en man som vet att rätt ska vara rätt och man ska hjälpa sin medmänniska och som med stor träffsäkerhet betraktar sin samtid. En dramakomedi om oväntad vänskap, kärlek och vikten av att omge sig med ordentliga verktyg. Baserad på Fredrik Backmans succéroman En man som heter Ove.
I rollerna:
Rolf Lassgård, Bahar Pars
Regi - Hannes Holm
Speltid - 116 min
Genre - Drama, Komedi
Åldersgräns - Från 11 år
Originaltitel - En man som heter Ove
Premiärdatum - 2015-12-25
lördag, december 26, 2015
Tomten
Tomten kan också kallas tomtevätte, och i Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse eller goanisse (jfr uttrycket Nisse god dräng), ursprungligen ett noanamn. På svenska finns även puke som är en smådjävul[2], pyske är en liten människa[3], hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska dHomovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland.
Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till "sin" gård. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, gråa kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och ladugård.
Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.
Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttens skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretiskt med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.
Två personer som format många svenskars bild av tomten är Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv, vilka ännu finns i nytryck.
Jultomten, som på kontinenten oftast kallas något i stil julmannen eller sankt Nikolaus, lånades in till Sverige under andra halvan av 1800-talet, främst från Tyskland, och har mest utseendet gemensamt med gårdstomten. Tidigare var det julbocken som skötte julklappsutdelningen. Jultomten har hjälp av tomtenissar, som i engelskspråkiga länder är alver (elves) och oftast har gröna kläder.
källa: Wikipedia
Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till "sin" gård. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, gråa kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och ladugård.
Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.
Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttens skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretiskt med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.
Två personer som format många svenskars bild av tomten är Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv, vilka ännu finns i nytryck.
Jultomten, som på kontinenten oftast kallas något i stil julmannen eller sankt Nikolaus, lånades in till Sverige under andra halvan av 1800-talet, främst från Tyskland, och har mest utseendet gemensamt med gårdstomten. Tidigare var det julbocken som skötte julklappsutdelningen. Jultomten har hjälp av tomtenissar, som i engelskspråkiga länder är alver (elves) och oftast har gröna kläder.
källa: Wikipedia
fredag, december 25, 2015
Den tillbakadragne men trygga Josef, Julottepredikan av komminister Lina Petré, Algutsboda kyrka
Kära vänner, det här är den femte julottan jag får predika här i Algutsboda. Och under de här åren har jag pratat om lite olika saker; om konst, om tillit, om krig och fred. Och i år är det så dags att rikta fokus mot den person i krubban som nog lätt hamnar lite i skymundan, nämligen Josef. För Josef har verkligen något att lära oss, han kommer med ett annat perspektiv och med en stor gåva. Han lär oss att ta ansvar också för det som inte är självklart. Han utmanar oss att vidga perspektiven.
Men för att kunna göra det, så måste vi backa bandet lite grand, och byta från Lukas evangelium till Matteus. Där berättas det om hur Josef tänkt skilja sig från Maria när han upptäckt att hon är gravid - han vet ju att det inte är hans barn, och det är alldeles självklart att förlovningen skall hävas. Men i en dröm uppenbarar sig Guds ängel för honom och berättar att det är ett alldeles särskilt barn som Maria väntar, och att han skall ta hand om dem båda, vilket han också gör.
Josef vågar följa sina drömmar, lita på att de kommer ifrån Gud. Han kommer att följa sina drömmar också lite längre fram i historien, och därmed rädda liv. Och han vågar bryta normerna och de strikta sociala reglerna som säger att han skall handla på ett annat sätt. Han vågar gå en annan väg, följa sitt hjärta. Och han tar ansvar också för dem som konventionen säger att han egentligen inte har ansvar för. Där är han en sann förebild, och man kan ana ett eko från framtiden när den vuxne Jesus får frågan om vem som är min nästa, eller när han säger ”vem är min mor och syster och bror”?
Vi får inte veta så mycket om Josef i evangelierna. Vi kan ana att han och Maria fick flera barn tillsammans, och att han inte längre lever när Jesus ger sig bort från hemmet för att göra sin stora gärning. Att hans yrke har gått i arv till sonen som inte är hans. Han kommer inte att som Maria få egna dagar under kyrkoåret, det finns inte många sånger om Josef, han kommer för alltid att vara en bifigur - men en viktig sådan.
När jag ser honom här framme i krubban så ser jag en tystlåten, stark och trygg beskyddare. En man som vågar bryta konventionen och gå Guds väg. Som vågar bli berörd. Som vågar älska också dem som inte självklart är hans ansvar. Som har ett stort och rymligt hjärta.
I vår tid, en tid som på olika sätt utmanar just våra hjärtan och vår medmänsklighet på olika sätt, är det extra viktigt. För den människa som Gud blir, den människa och Gud som möter oss i evangeliet är så brinnande aktuell. Det är en fattig människa, ett barn utan jordisk pappa, ett barn som snart kommer att bli en flykting, ett barn som inte fick plats i någons hem. Förmodligen inte alls så som någon hade tänkt sig att Messias skulle komma, inte egentligen. Men så finns han nu här, mitt ibland oss, och vill våra hjärtan något. Så frågan är: hur tar vi hand om den gåva vi fått? Hur tar man hand om ett nyfött barn?
Jag tror att de flesta som är föräldrar skulle svara: med kärlek. Resten, teknikaliteterna, det praktiska, det löser sig efterhand. Men det börjar med kärlek. Det börjar i våra hjärtan. Och därifrån utgår sedan allt. Det är julens budskap, från det enkla stallet så långt borta och för så länge sedan och rakt in i vår tid och våra liv.
Det är Guds gåva till oss. När Gud själv vilar där i krubban, så värnlös och sårbar, säger det något viktigt om Guds tilltro till oss och vår förmåga att vårda och värna. Så låt oss ta emot den gåvan, och svara an! Bli stilla, landa i våra hjärtan där Gud bor. Låt oss få inspireras av Josef och hans mod att följa sitt hjärta, att bryta konventioner och vidga perspektiven. Hans mod att våga bli berörd. Amen.
Men för att kunna göra det, så måste vi backa bandet lite grand, och byta från Lukas evangelium till Matteus. Där berättas det om hur Josef tänkt skilja sig från Maria när han upptäckt att hon är gravid - han vet ju att det inte är hans barn, och det är alldeles självklart att förlovningen skall hävas. Men i en dröm uppenbarar sig Guds ängel för honom och berättar att det är ett alldeles särskilt barn som Maria väntar, och att han skall ta hand om dem båda, vilket han också gör.
Josef vågar följa sina drömmar, lita på att de kommer ifrån Gud. Han kommer att följa sina drömmar också lite längre fram i historien, och därmed rädda liv. Och han vågar bryta normerna och de strikta sociala reglerna som säger att han skall handla på ett annat sätt. Han vågar gå en annan väg, följa sitt hjärta. Och han tar ansvar också för dem som konventionen säger att han egentligen inte har ansvar för. Där är han en sann förebild, och man kan ana ett eko från framtiden när den vuxne Jesus får frågan om vem som är min nästa, eller när han säger ”vem är min mor och syster och bror”?
Vi får inte veta så mycket om Josef i evangelierna. Vi kan ana att han och Maria fick flera barn tillsammans, och att han inte längre lever när Jesus ger sig bort från hemmet för att göra sin stora gärning. Att hans yrke har gått i arv till sonen som inte är hans. Han kommer inte att som Maria få egna dagar under kyrkoåret, det finns inte många sånger om Josef, han kommer för alltid att vara en bifigur - men en viktig sådan.
När jag ser honom här framme i krubban så ser jag en tystlåten, stark och trygg beskyddare. En man som vågar bryta konventionen och gå Guds väg. Som vågar bli berörd. Som vågar älska också dem som inte självklart är hans ansvar. Som har ett stort och rymligt hjärta.
I vår tid, en tid som på olika sätt utmanar just våra hjärtan och vår medmänsklighet på olika sätt, är det extra viktigt. För den människa som Gud blir, den människa och Gud som möter oss i evangeliet är så brinnande aktuell. Det är en fattig människa, ett barn utan jordisk pappa, ett barn som snart kommer att bli en flykting, ett barn som inte fick plats i någons hem. Förmodligen inte alls så som någon hade tänkt sig att Messias skulle komma, inte egentligen. Men så finns han nu här, mitt ibland oss, och vill våra hjärtan något. Så frågan är: hur tar vi hand om den gåva vi fått? Hur tar man hand om ett nyfött barn?
Jag tror att de flesta som är föräldrar skulle svara: med kärlek. Resten, teknikaliteterna, det praktiska, det löser sig efterhand. Men det börjar med kärlek. Det börjar i våra hjärtan. Och därifrån utgår sedan allt. Det är julens budskap, från det enkla stallet så långt borta och för så länge sedan och rakt in i vår tid och våra liv.
Det är Guds gåva till oss. När Gud själv vilar där i krubban, så värnlös och sårbar, säger det något viktigt om Guds tilltro till oss och vår förmåga att vårda och värna. Så låt oss ta emot den gåvan, och svara an! Bli stilla, landa i våra hjärtan där Gud bor. Låt oss få inspireras av Josef och hans mod att följa sitt hjärta, att bryta konventioner och vidga perspektiven. Hans mod att våga bli berörd. Amen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)