Kristinebergs garveri

Här låg Kristinebergs garveri. De utnyttjade både vattenkraften från Lyckebyån och vattnet till blötlägging som behövs vid skinnberedning.

Garverirörelsen upphörde några år in på 1900-talet, men man fortsatte att handla med skinn till 1940-talet. Sedan inrättades ett bageri, som var i gång ett par årtionden. Byggnaden nära ån, som nu är ombyggd till garage, är den enda resten som finns kvar från garveriets tid. Tidigare låg garveriet ett par km västerut, vid Bidalite, och kalllades då Sofieberg efter garvarens fru Sofia. På 1890-talet flyttades det hit. Namnet ändrades, eftersom den nye garvarens hustru hette Kristina

Ragnar Leijons 40-årsdag den 14 maj 1949.

Det är något visst med min morfar Ragnar Leijons 40-årsdag den 14 maj 1949.
Dagen inleddes mycket tidigt då kamraterna, mestadels glasslipare och glasblåsare, dök upp för att sjunga.
Sedan väntade festligheter i Åfors folkets hus hela dagen. Ragnar var absolutist, organiserad sådan i bland annat Tempelriddarorden, så något starkt bjöds det inte på. Det blev inte heller dans eftersom makan Karin var pingstvän, och på den tiden betraktade hon - den forna dansösen - dansen snarare som en invit till hin håle än som en social glädjeyttring. Alla gästerna höll sig inte till den helnyktra vägen, så vissa sprang fram och tillbaka till skogsbrynet bakom folkets hus för att stärka sig.

På födelsedagen fick Ragnar detta porträtt. Det målades av den gode vännen, tillika ordensbrodern och glasnestorn Fritz Kallenberg på Boda.

Av kamraterna fick Ragnar en fiskgraal av Edvard Hald med inskription i botten, och i samband med festen sjöngs en bordsvisa med nyskriven text till "Papperspolkan går". Igår fick jag denna bordsvisa av Jensy Elvung, vars far - Ragnars mycket gode vän - Didrik Gustavsson hade sparat den i alla år. Av texten framgår bland annat detta:

"Man i fabriken, ej besviken är ha sådan bas, Ragnar är kalas, alla tiders bas, Glatt han blickar, när han skickar, ut ett vänligt "Hej!".
Fabriken var Eriksmålaglas som han startat med Sigvard Fjällbrink 1934.
Nu har jag porträttet. Jag har fiskgraalen, och nu bordsvisan.
Det känns bra, för Ragnar är min stora förebild.

Han kom från ytterst påvra förhållanden på Kosta, som näst yngst i en syskonskara på nio. Han arbetade sig upp, och valde 1957 en ny bana - som föreståndare för Långasjö vårdhem. Där blev han pappa för unga och äldre män med utvecklingsstörning, män som sällan eller aldrig hade kontakt med sina familjer, och hur bra det än gick för honom vek han aldrig från sitt sociala patos.
Som femåring lovade han sin mor att inte "dricka starkt", och det höll han livet ut. Han verkade som god man och s-politiker, glömde aldrig varifrån han kom, var han i grunden hörde hemma.

Han tog med mig till hyttorna i Åfors och Kosta. Vi hälsade på kamraterna Sören Karlsson, Bengt Heintze, Ingvar Jonsson, Didrik och alla de andra, och även om han kunde titulera sig "direktör" fick han aldrig fina vanor.
"Det bästa som finns är en bit fläsk som man steker över en brasa i skogen", sade han, och i fickan hade han en tub senap, och det var som i skogskanten i Kosta 1920.

Att vara en man med sådant patos, sådan resning, ett sådant stort hjärta...
Det är mitt mål.

Som det heter i Farewell, my lovely:s visa:
"A man of conviction, a man of distinction, a Mighty old river!"

Peter Lejon, Långelycke

Bang an Boomerang

Vänsterpartiet på Internationella mansdagen: – Jämställdhet är inte en kvinnofråga!

Med anledning av att det idag är internationella mansdagen så släpper vänsterpartiet rapporten Jämställd föräldrarförsäkring- En kvinnofråga? där man undersökt hur uttaget av föräldraledighet ser ut i länet.

- Det är viktigt att understryka att ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen inte är en kvinnofråga, utan att det i högsta är en fråga för oss män att kämpa för. Därför släpper vi rapporten just idag, säger Nicke Grozdanovski (V).

Rapporten som baserar sig på TCOs pappaindex 2012 visar att Emmaboda kommun hamnar på andra plats med 50,4%

- Även om vi gärna ser oss som jämställda så visar rapporten att det finns mycket kvar att göra. Även om Emmaboda kommun tillhör de bättre i länet så är avståndet till mammorna fortfarande mycket stort.

I rapporten lyfter Vänsterpartiet fram en rad förslag på åtgärder på både riks- och lokalnivå. Även om det framförallt krävs åtgärder på nationell nivå så finns det saker man kan göra även på lokal nivå för att få ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

- Det första steget är att kommunen tar fram en handlingsplan för att öka mäns uttag av föräldradagar. Då lyfter man upp frågan på dagordningen och visar att man tycker att den är viktig.

Vinsterna av jämställdheten är många, inte minst för barnen. En stark anknytning till båda föräldrarna i tidig ålder är en tillgång för resten av livet. Ett jämställt föräldraskap med delat ansvar för barnen får positiva effekter för jämställdheten såväl i hemmet som på arbetsmarknaden och i det övriga samhällslivet.

- Tiden är absolut mogen för en jämställd föräldraförsäkring, konstaterar Vänsterpartiet i Emmaboda kommun.

Vad ska man säga?

Filmen "Vad ska man säga?" - om nerläggningen av glasbruken i Orrefors och Åfors - visades för första gången för publik: En mycket känslig och samtidigt osentimental film som fångar den förvirring och resignation som drabbade när dessa båda "osårbara" bruk konfronterades med slutet.

Foto: Peter Lejon


På bilden ser vi Anders Andersson, som var IF Metall-ordförande på Åfors glasbruk i 20 år och som hade oerhört hektiska dagar under i synnerhet Åfors sista år. Han har sällskap av frilansjournalisten Agneta Gustavsson som, tillsammans med kolleger, gjort filmen.
"Vad ska man säga?" har producerats inom ramarna för projektet "Kris i repris", som i sin tur var en fortsättning på "Gräv där du står"-projektet i början av 1980-talet.

Foto: Agneta Gustavsson


Nu hoppas vi att filmen visas för så många som möjligt, och att SVT håller sig framme!
Fantastiskt jobb!
Och som Anders Andersson påpekade i sitt anförande före filmvisningen: "Ljudet från när den sista ugnen släcktes glömmer vi aldrig, så länge vi lever!"

Peter Lejon, Långelycke

Algutsboda kyrkokör 90 års jubiliumskonsert

Att jag besöker en kyrkogudstjänst hör definitivt inte till vanligheterna men i eftermiddags skedde det. Anledningen var Algutsboda kyrkokörs 90 årskonsert

Att under samma konsert både få höra Stilla Natt, Vintern rasat ut och sommarpsalm hör väl inte till vanligheterna men det hände i eftermiddag, att Vissefjärda folkdanslag stämde upp till dans gjorde inte saken sämre.
Tack alla för en trevlig musikupplevelse.

Och för att man skulle trivas extra mycket i kyrkan

Våra toppkandidater till riksdagen och partiets andstingsrådskandidat

I dag på vår valkonferens i Oskarshamn valde vänsterpartiet i Kalmar län vem som ska vara partiets landstingsråd kommande mandat period och partiet fastställe riksdagslistan.

På bilden syns från vänster:
Lena Granath, Oskarshamn som står på tredje plats, Elisabeth Cima Kvarneke, Mörbylånga som står på andra plats, Kaj Raving, Nybro vårt första namn och Linda Fleetwood som får fortsatt förtrående att axla landstingsrådsmanteln även nästa mandatperiod.

Själv hamnade jag utanför precis utanför prispallen på en hedrande fjärde plats. Jag tackar för det förtroendet från mina partikamrater.

Komet Ison och Lovejoy

Ända sedan den upptäcktes i september 2012 har komet C/2012 S1 ISON, eller helt enkelt ISON, skapat förväntningar och rubriker. Mer eller mindre försiktiga spekulationer gick ut på att ISON kunde bli ”seklets komet” och rentav bli synlig i dagsljus. Sedan höstmörkret återvänt till norra halvklotet och kometen passerat marsbanan på sin väg mot solen har allt fler teleskop riktats mot ISON.

Den har visat sig ljussvagare än vad de första glädjekalkylerna antydde, och det är ännu oklart om den kommer att överleva sitt perihelium (när den kommer solen som närmast) den 28 november i ett stycke. Då passerar nämligen ISON knappt 1,2 miljoner km ovanför solens yta och risk finns att kometen bryts sönder. Hur är dess dagsform? Den rutinerade kometobservatören Timo Karhula i Västmanland rapporterar från morgonen den 8 november att han sett ISON i fältkikare, med en magnitud på 8,0 och en svans som var minst 15 bågminuter lång (en halv måndiameter på himlen). Aktuella observationer (t.ex. ljusstyrka och skenbar storlek) kan man läsa bl.a. hos föreningen LIADA. Även Sky & Telescope följer utvecklingen och NASA:s ISON Campaign har en sida med den mest aktuella om kometens framfart. Fotografier kan avnjutas hos spaceweather.com.

Hur, var och när skall man titta efter ISON om den överlever sin lågsniff över solen?

Vilka dagar och tider? Fram till den 20 november har du chans att se ISON med fältkikare – och kanske blotta ögat på morgonhimlen. Sedan hamnar ISON för nära solen på himlen för att vara synlig. Sedan efter att ha passerat solen i slutet av november dyker ISON upp på kvällshimlen på sin väg ut ur solsystemets inre. Omkring 10 december blir den synlig på nytt, och klättrar allt högre på kvällshimlen. Kring mitten av december stör månen med sitt ljus och fullmåne inträffar 16 december.

1.  Vilket håll? Före den 20 november syns kometen i sydost före gryningen. I december gäller det istället att ha fri sikt mot väster. Då kommer ISON att passera genom Ormbärarens stjärnbild, via Herkules och vidare in i Draken mot slutet av året (en karta hittar du här). Dessa stjärnbilder syns i väst eller nordväst beroende när på kvällen man tittar. Några dagar före julafton blir kometen cirkumpolär, vilket betyder att den aldrig går under horisonten sett från Sverige. Då går den även att se i öster på morgonen. Kartor finns hos André Frankes Astroinfo och hos Tycho Brahe-observatoriet.
2. Vilket hjälpmedel? Just nu behöver du ett mindre teleskop eller fältkikare för att få syn på kometen och en bra stjärnkarta för att hitta fram till den. När den åter syns i december tyder prognoserna på att ISON kommer att vara av tredje magnituden och synlig för blotta ögat, men en fältkikare eller annan liten kikare förstärker upplevelsen av kometen. Från en mörk plats borde svansen vara både lång och mäktig.
3. Kan vi verkligen lita på prognoserna? Det kan vi inte! Kometer är som katter: de har svansar och gör som de vill. Det finns fortfarande goda chanser att ISON blir ljusstark och lätt att få syn på, men allt hänger på vad som händer när den passerar solen den 28 november. Den kanske inte ens överlever, beroende på hur kometkärnan är uppbyggd och hur väl den håller mot solens tyngdkraft och strålning.
4. Men sen efter januari då? Det blir troligtvis ingen annan chans att se ISON, åtminstone inte under din livstid. Kometen följer en bana runt solen som nu för den till solsystemets inre för första gången. Sedan återvänder den aldrig. Troligen består kometen av ursprungligt material i form av is och stoft från tiden då solsystemet bildades, för ca 4,5 miljarder år sedan.

Hur var det då med glädjen och kärleken? Jo, medan ISON rört sig mot solen och dröjt med att bli ljusstark så upptäckte flitige kometupptäckaren Terry Lovejoy i september en komet som kommit att kallas C/2013 R1 Lovejoy och som snabbt blivit ett lätt objekt att få syn på morgonhimlen. Lovejoy är för närvarande, 11 november, av magnitud 6 och passerar Lejonet på himlen. Under december kommer kometen att passera Björnvaktaren och Herkules och står bra till i öster på morgnarna

Mobergsstenen



Mobergsstenen 15 november KL:12:17





15 oktober Kl: 12:32

15 september kl: 12.48

15 augusti Kl: 11:00

15 juli kl 13.54

15 juni Kl.19.54

15 maj Kl.13.04

15 april kl:16:10

15 mars kl.15.56

 15 februari Kl: 13.13

Mobergsstenen, 15 Januari kl. 13.01

Nu drar vi igång den feministiska kampanjen

Det är kvinnor som har fått betala mest för alliansregeringens politik. Med osäkra jobb och med sämre hälsa. Idag presenterade Vänsterpartiet kampanjen ”Den nya feministiska vågen” för att sätta de feministiska frågorna på dagordningen.

- Vi tänker se till att feminismen inte knuffas undan i valet 2014. Nu utmanar vi de andra partierna, säger Jonas Sjöstedt, partiordförande, Vänsterpartiet.

- Vi vet att jämställdhet är en fråga som brukar försvinna från den politiska debatten om man inte aktivt driver den. Vi har inte råd att vänta på att jämställdheten ska infinna sig i någon avlägsen framtid, säger Rossana Dinamarca, feministisk talesperson.

Några av frågorna som Vänsterpartiet kommer att driva i kampanjen är rätt till heltid, delad föräldraförsäkring och ett statligt grundstöd till kvinnojourerna. Och en bättre välfärd – i vänsterbudgeten finns mer än 40 miljarder kronor till välfärden.

Rossana Dinamarca är tydlig:

- Det går att lita på att Vänsterpartiet kommer driva de här frågorna hårdast av alla. Vill du se en förändring i den förda politiken är det vi som står för den.

- Kvinnor drabbas dubbelt när välfärden brister. Dels är det framför allt kvinnor som arbetar i vård, skola och omsorg, så arbetsvillkoren där är avgörande för hundratusentals kvinnor. Dels är det kvinnor som oavlönat får täcka upp när den offentliga välfärden inte räcker till. Därför är fungerande välfärd en så viktig feministisk fråga, säger Jonas Sjöstedt.

På presentationen på Teater Tribunalen i Stockholm idag premiärvisades en kampanjfilm och Amber Watts, Irma Ericsson Wadström och Nya vågen-kören framförde en nyskriven sång för kampanjen.

Här kan du läsa Jonas Sjöstedt och Rossana Dinamarca på Aftonbladet debatt: "tiden är inne för en ny våg av feminism"

Gustafsströms gjuteri

Ruinen efter Gustavfströms gjuteri ligger på liten undanskymd plats på andra sidan Lyckebyån i Broakulla.



Först inrättades Gustafsfors spiksmedja, namngiven efter driftledaren Gustaf Broms. Sedan verksamheten utvidgats ändrades namnet till Gustafsströms Gjuteri. Man tillverkade bruksföremål av olika slag, järngrytor, plogbillar, järnskoningar till spadar, kokspisar
(vedspisar till kök).

Vattenhjul och turbin gav 25 hästkrafters effekt. Detta kan te sig ytterst blygsamt idag, men räckte ändå till den luftbälg som krävdes för att blåsa på elden så att temperaturen blev tillräckligt hög så att järnet kunde smälta. Koks till gjutningen hämtades från Emmaboda järnvägsstation med egen häst (ca 8 km). De anställda var omkring tio.

Fortfarande finns spisar kvar av modell "Gustafsström n:r 26", t ex i Rundqvistgårdens kök i Duvemåla.
 

I närheten av gjuteriet byggdes tre bostadshus till dem, och ett litet samhälle uppstod. Två familjer hade vardera två rum men delade på ett gemensamt kök. På andra sidan Baldervägen byggde Gustaf Broms sin egen villa, som finns kvar där än idag, men tillbyggd.

Ett av dom hus som finns i anslutning till gjuteriet.



I femtio år varade industriepoken i Gustafsström. Sommaren 1920 slog åskan ner. Gjuteriet och övriga verkstadsbyggnader brann ner och blev aldrig återuppbyggda. Närmast Baldervägen finns idag två hus bevarade, varav ett i ursprunglig stil.

Vid Algutsboda kyrka finns ett antal gravkors från 1854 som gjutets i Gustafsström. Här vilar Dorothea Christina Thetzell (1789-1854)
Även korset på kyrktornet är gjord i Gustafström

Texten SD:s nätmobb inte vill att du ska läsa

Jag gör som bland annat Aftonbladet gjort och länkar till en text från den antirasistiska sajten Inte rasist men. Sajten låg nere till och från sedan i fredags eftersom den utsatts för överbelastningsattacker. Attackerna började efter att Sverigedemokraternas medverkan i SVT:s "Debatt" förra veckan. Efter som det här är en text som Björn Söders och Jimmie Åkessons fans på nätet inte vill att ni ska läsa drar jag mitt lilla strå till stacken och publicerar den också:
”IRM vs Björn Söder i SVT Debatt – vi reder ut Söders lögner"

I torsdagens SVT Debatt deltog Henrik (jag) från IRM i en debatt om den numera rikskända ”tårtningen” av Jimmie Åkesson. SD:s partiekreterare Björn Söder var vår huvudmotståndare trots att vi som Söder anser att tårtning är ett riktigt dåligt sätt att bemöta SD. Söder kom dock med en hel del minst sagt märkliga påståenden som vi känner att vi bör reda ut.
För er som missade debatten:

Påstående nr 1:
Carlito: SD är det enda partiet som i principprogrammet uttrycker att man kan upphöra att vara svensk om man inte följer SD:s definition av identitet och kultur.
Björn Söder: Det är rent nonsens.

Sanningen: Citat från SD:s principprogram sida 11: ”På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur”

Påstående nr2:
Carlito: Så Thoralf Alfsson har aldrig uttryckt att han är en islamofob?
Björn Söder: Jag tror inte han har sagt att han är isamofob, nej.

Sanningen: Citat från Thoralf Alfssons blogg: ”Jag är islamofob och jag kan överhuvudtaget inte förstå att någon med kristen uppväxt kan vara något annat än islamofob.”

Påstående nr 3:
Björn Söder: Man avhumaniserar SD när man kallar oss för rasister.

Sanningen: Att kalla en rasist för rasist är inte avhumanisering. Att vara rasist är avhumanisering. /Tore Kullgren

Påstående nr 4:
Carlito: Jimmie Åkesson säger ju själv att islam är det största hotet sen andra världskriget.
Björn Söder: Nej nu är det fel igen. Det var Aftonbladet som satt den rubriken. Det står inget sådant i debattartikeln.

Sanningen: Öhh, jo det gör det:

För att vara på den säkra sidan så har ni två citat till från partitoppen.

Det finns fler saker vi skulle kunna bemöta, men jag tror ni fattar poängen. Vi vill passa på att tacka alla ni där ut som stöttat oss, vi kan inte ens börja beskriva hur mycket era fina ord värmde! Ett speciellt tack till Carlito som var grym i debatten.
För övrigt kan det inte vara alldeles lätt att vara SD:are idag då ytterligare en rasistskandal har avslöjats i partiet. Men Jimmie Åkessons närmsta män brukar ju klara sig från uteslutning från saker som lägre stående partimedlemmar skulle kickas för. Vi får se hur det går den här gången.

Namnen från Bergdala

På 70- och 80-talen var glasnamnen från Bergdala en populär artikel. De gjordes medan man väntade, och ofta var det brukets ägare, Elving Condradsson, som gjorde dem. Vissa namn var lätta medan andra var svåra och ibland omöjliga. Det var tvunget att gå snabbt, så ett namn som exempelvis "Sonja" är inte att betrakta som "fulglas". Det är hantverkskunnande på hög nivå, och på hur många väggar har dessa namn suttit?
Många, väldigt många.

Bergdala var under Conradssons ledning en stor turistbegivenhet. Det fanns alltid något som alla hade råd att köpa, och det såldes kaffe med hembakat för en ringa penning.

Man stannade länge på Bergdala, och ibland kom Conradsson in i hyttan för att spela "Varför skola mänskor strida" på saxofon. Det hände också att han ställde sig på en stol för att insatsen inte skulle gå passera obemärkt. Det hände att han gjorde så efter att ha skällt för mycket på någon.

Elving Conradsson, som var född och uppvuxen i Alsterfors, lyckades mycket väl vad gäller turistströmmen. Visserligen satte han upp olagliga skyltar ute vid väg 25, men böterna var inte mycket att väsnas om när de jämfördes med den ökade omsättningen i bruksshopen.
Conradsson var en vildhjärna; en sådan som alltid behövs, även om myndigheterna säger något annat.

Vem är Conradsson idag?
Har du Conradsson-anekdoter att berätta? Tveka inte. Detta är rätt forum.
Vi återkommer med mer om "Fan på Bergdala", som han själv kallade sig för.

Peter Lejon, Långelycke

Drottningens krav enade Norge

Kungadottern Gyda Eriksdotter har fått äran för att gett Harald Hårfager (ca 850- ca 933) sitt tilltalsnamn. Harald var nämligen förälskad i Gyda och sände några av sina män till henne för att be henne bli hans frilla, ett fornnordiskt ord för älskarinna.

Gyda gav dock de utsända ett tydligt avisande svar. Harald var inte tillräckligt mäktig för att hon skulle slösa bort sin ställning som orörd jungfru på honom. Samtidigt gav hon honom ett litet hopp. Om Harald kunde samla Norge till ett odelat rike på samma sätt som Kung Gorm i Danmark och lägga alla småriken under sig, då kunde hon tänkas gifta sig med honom.

Harald svor då att inte klippa sitt hår  förrän han enat Norge. År 872 hade han fullgjort uppgiften och kunde äntligen gifta sig med Gyda. Tillsammans fick de fem barn och tack vare Gyda envishet blev Harald kung över ett enat Norge.

Vitkindade gäss

Vitkindad gås (Branta leucopsis) är en gås inom familjen egentliga andfåglar. Den är en flyttfågel som främst häckar i arktis men sedan 1970-talet även på vissa platser i Skandinavien. Vitkindad gås är en kompakt, ganska korthalsad gås med svart, vit och grå fjäderdräkt. Den häckar i nära anslutning till kusten och uppträder i många olika typer av häckningsbiotoper som klipphyllor, gräsig stränder, låga öar och flacka sandrevlar. Dess föda består av växtmaterial, bland annat vide. Kan förväxlas med Kanadagås men är mindre.

Tre vitkindade gäss besöker just nu oss i Emmaboda där dom under några veckor lever och trivs i ER-sjön.

Den vitkindade gåsen är en flyttfågel som länge enbart häckade i arktiska områden som Grönland, Svalbard och Novaja Zemlja. Sedan 1970-talet häckar den även på vissa platser i Skandinavien, och idag förekommer den som häckfågel i Sverige, Danmark och Finland.

Vintervistena är huvudsakligen längs kusterna i norra Västeuropa (Irland, södra England, Danmark, nordligaste Tyskland och västra Frankrike).

Det första naturligt häckande paret av vitkindad gås i Östersjöregionen registrerades 1971 på Laus holmar på östra Gotland. Under 1970-talet ökade antal par långsamt. Under 1980- och 1990-talen bildades flera stora kolonier längs Gotlands och Ölands kuster och antalet par ökade snabbt. Från slutet av 1990-talet avstannade beståndstillväxten och från år 2006 till 2013 har beståndet minskat påtagligt. Under de senaste 20 åren har de vitkindade gässen etablerat sig som häckfågel längs stora delar av den svenska kusten samt i vissa insjöar. Några stora svenska kolonier har dock ännu inte etablerats utanför Gotland och Öland.

9 november 1938- Ondskan trappas upp

I dag för 75 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.

Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.

En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.

Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.

Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.

Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.

Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen

Hantverkaregatan 18

Hantverkaregatan 18 är ett vackert hus som byggdes 1924 och som numera inte finns längre p g a rivning.

Bilden tagen februari 2012

Dessa två bilder är tagna den 4:de november

Bilden är tagen i dag, 8 november

Namnförslagen till Krösatågen

Så nu har jag skickat in namnförslag på de fyra Krösatåg som ska trafikera länet och Karlskrona så småningom. Kravet skulle vara icke levande personer med anknytning till länet och det är Kalmar läns trafik som arrangerar namnförslagstävlingen

1. Eric Åfors- (1896- 1983)

Hans far Ernst Johansson köpte Åfors Glasbruk 1916, men han överlät ledarskapet till sin son Erik. Erik Åfors var en lysande entreprenör och med honom följde en stabil epok för Åfors. Samhället rustades upp och han utvecklade och vårdade skick­liga hantverkare.

2. Jenny Nyström- (1854-1946)

Jenny Nyström född den 13 juni 1854 i Kalmar, död den 17 januari 1946 i Stockholm, var en svensk konstnär och illustratör. Hon är mest känd för att ha givit jultomten ett ansikte i Sverige, främst genom sina illustrationer av julkort. Illustrationer av henne distribuerades av firman Strålin & Persson i Falun, där hon arbetade i många år.

3. Elisabeth Bergstrand Poulsen (1887-1955)

Hon var gift med den danske skulptören Axel Poulsen. Hon framträdde som porträttmålare och bondelivsskildrare i en kraftfullt konturerande, halvt expressionistisk stil, dels med större oljemålningar och dels med mindre akvareller. Hon utgav även ett antal egenhändigt illustrerade planschverk. Flera av hennes böcker översattes till andra språk som danska, nederländska, tyska och engelska.

4. Vilhelm Moberg. (1897-1973)

Författare med böcker som Utvandrarsviten, Raskens, Rid i natt. Vilhelm Moberg måste också han betraktas som en av de människor som lämnat ett tydligt avtryck i historien. Skogen, de steniga tegarna, fattig­folkets strävan och även här motståndet mot överheten präglar hans förfat­tarskap, samt hans eget liv. Hans beskrivningar och berättelser om de fattiga småländska torparna lever för alltid kvar långt utanför smålands gränser. Vilket framgångarna med Björn och Bennys musikal Kristina från Duvemåla är ett senare exempel på.

Vilhelm Moberg kunde konsten att göra sina ka­raktärer levande, därför fungerar hans berättelser lika väl som ett tidsdoku­ment, som en god roman. Och visst känner vi oss stolta att vi tillhör de människor som Moberg så levande beskrev. De som aldrig gav upp, alltid såg möjligheter där andra såg oöverstigliga hinder.

Kvinnor i välfärden betalar för vinsterna

Privat driven välfärd har färre fasta anställningar och färre heltidsanställningar än vad den offentligt drivna har. Det visar statistik som riksdagens utredningstjänst har tagit fram på uppdrag av Vänsterpartiet.

– Det här visar att det är de anställda som betalar för ägarnas vinster. Ungefär en miljon personer jobbar i välfärden och de allra, allra flesta av dem är kvinnor. Det gör det till en viktig feministisk fråga att bli av med vinsterna i välfärden, säger Jonas Sjöstedt. Han är också rädd att de otrygga jobben påverkar kvaliteten.

– Om personalen gång på gång byts ut får det konsekvenser för verksamheten. Och kombinationen av otrygga jobb och ingen meddelarfrihet gör att anställda i privat välfärd får svårare att säga ifrån vid vanvård och andra brister.

Sedan tidigare finns det statistik som visar att privat välfärd ofta har lägre personaltäthet. Nu är det också tydligt att det är otryggare jobb. Undersökningen gäller andelen fasta anställningar och andelen heltidsanställningar. För välfärden som helhet är det offentliga bättre än det privata på båda sakerna. Tittar man på välfärdens olika underområden (hälso- och sjukvård, gymnasieskolor, grundskolor, osv.) finns det inget område där det finns en statistiskt säkerställd skillnad till det privatas fördel. På fem av sex områden är det offentliga bättre, ibland på en av sakerna och lika på den andra, ibland bättre på båda.

Jonas Sjöstedt fortsätter:

– Det privata har sämre villkor än det offentliga. Men det är också tydligt att det offentliga inte är tillräckligt bra det heller. Även där måste det bli fler fasta anställningar och alla ska ha rätt till heltid. Men eftersom det är offentligt så kan vi lättare påverka det, det är ytterligare ett skäl att vara mot privatiseringarna.

Regeringen behöver sätta fred och demokrati högst på dagordningen under Erdogans besök

Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan befinner sig just nu på besök i Stockholm. Hans Linde, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, deltar vid mötet när Erdogan besöker Sveriges riksdag.
- Bildt har inför besöket sagt att Turkiet är ”på rätt väg”. Jag betvivlar att de journalister som sitter fängslade, de kurder som förvägras använda sitt språk och de krafter som står upp för kvinnors rättigheter, håller med, säger Hans Linde.

Med Erdogan följer fem ministrar och en näringslivsdelegation om nära 200 personer. Man kommer bland annat att träffa kungen, statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt. Under besöket i riksdagen träffar Erdogan även företrädare för riksdagens partier. Regeringen har utnämnt Turkiet till en ”nyckelpartner”.
- Nu är det avgörande att Sverige använder detta partnerskap till att lyfta behoven av framsteg i fredsprocessen och verkliga demokratiska reformer i Turkiet, säger Hans Linde.