fredag, augusti 16, 2013
Vissefjärdaförlust i höstpremiären
I en tät och spännande match i Emmabodasexan drog Vissefjärda nitlotten när man förlorade hemma mot Orrefors med 0-1. Målet kom efter en hörna i den 54 minuten genom Niklas Kolbrand. Båda lagen skapade chanser men två bra försvar och två bra målvakter höll tätt bakåt. Vissefjärda ligger efter förlusten på en åttonde plats med 14 poäng, Orrefors ligger en placering bakom med 13 poäng.
Superettan i dag
IK BRAGE- ÖRGRYTE IS
0-0
Varningar:
IKB: Adam Gradén, Dragan Kapcevic,Peter Magnusson,
ÖIS: Adam Rosén
Domare: Johan Krantz,
Publik: 758
Gameday, Virestad away.
Efter en välbehövlig sommaruppehåll är det dags för Johansfors att i kväll gå in i hetluften direkt då man möter bottenkollegan Virestad IF på bortaplan. Inför matchen ligger Johansfors på näst sista plats i den södra femman med sju poäng, två segrar, en oavgjord och tio förluster, medan Virestad ligger på kvalplats just nu med nio poäng (tre segrar, inga oavgjorda och tio förluster). Johansfors bör inte förlora kvällens match med andra ord då blir vi avhängda i bottenregionen och därmed inte ha avgörandet i våra händer i fortsättningen.
Kvarnvallen i Virestad en ny bekantskap för JIF men där har Virestad tagit alla sina poäng medan Johansfors har inte tagit ett enda på bortaplan. Det är dags att ändra på det i kväll. Virestad kom på nionde plats i fjol, sex poäng från negativ kval och man tillhör bottenskicktet i år igen. Om Johansfors har tankar på division fem spel även nästa säsong så måste man nog ha Virestad bakom sig och vid händelse av seger i kväll så är man förbi.
Men det blir inte någon lätt match trots att Johansfors vann med hela 6-1 när lagen möttes i våras i Johansfors. Hemmalaget lär vara taggade och naturligtvis ser dom sin chans att hänga av Johansfors i bottenregionen och därmed få större chans att fixa ett nytt kontrakt. Så det gäller för JIF att vara med från början och helst ta ledningen så att hemmalaget blir stressade i sitt spel.
Virestad har redan spelat en match i höst då man den 8 augusti mötte Växjö Norra hemma och förlorade med 1-4. Johansfors senaste match var hemma mot Liatorp den 4 juli då man åkte på storstryk med 1-6. Vi får hoppas att sommaruppehållet gjort Johansfors gott så att man springer ut på Kvarnavallens gräsmätta fulla med energi. Nu kör vi för årets första trea utanför Johansfors IP.
tips: 1-3
Kvarnvallen i Virestad en ny bekantskap för JIF men där har Virestad tagit alla sina poäng medan Johansfors har inte tagit ett enda på bortaplan. Det är dags att ändra på det i kväll. Virestad kom på nionde plats i fjol, sex poäng från negativ kval och man tillhör bottenskicktet i år igen. Om Johansfors har tankar på division fem spel även nästa säsong så måste man nog ha Virestad bakom sig och vid händelse av seger i kväll så är man förbi.
Men det blir inte någon lätt match trots att Johansfors vann med hela 6-1 när lagen möttes i våras i Johansfors. Hemmalaget lär vara taggade och naturligtvis ser dom sin chans att hänga av Johansfors i bottenregionen och därmed få större chans att fixa ett nytt kontrakt. Så det gäller för JIF att vara med från början och helst ta ledningen så att hemmalaget blir stressade i sitt spel.
Virestad har redan spelat en match i höst då man den 8 augusti mötte Växjö Norra hemma och förlorade med 1-4. Johansfors senaste match var hemma mot Liatorp den 4 juli då man åkte på storstryk med 1-6. Vi får hoppas att sommaruppehållet gjort Johansfors gott så att man springer ut på Kvarnavallens gräsmätta fulla med energi. Nu kör vi för årets första trea utanför Johansfors IP.
tips: 1-3
Glasrikets historia, Del 2
Glasriket vore inte mycket för världen utan sitt folk, och från 1900 och framåt kom folkrörelserna, liksom konstnärerna, att få en stor betydelse.
Utvecklingen i Glasriket följer parallella spår:
- För vedens skull ägde bruken skog, och bruk, skogsbruk och sågverk drevs tillsammans. Sågverksnäringen startade delvis som ett sidospår till glasbranschen, och bönder tjänade extra som vedleverantörer och/eller eldare nattetid.
-Flera bruk hade tidigare varit järnbruk; Orrefors, Flygsfors, Flerohopp och Alsterfors.
- Så gott som alla glasbruk har brunnit, för hyttorna var förr byggda av trä, och därför startade bruken brandkårer.
- Arbetarna var under 1800-talet och tidigt 1900-tal inhysta hos bönder och de yngre bodde ofta på sliperivinden.
-Arbetsvillkoren var initialt brutala och lönen bestod på vissa håll delvis av brännvin. Driften låg nere under långa perioder. På vissa håll arbetade personalen då i brukets skog. Att gå vidare till nästa bruk var ett alternativ och många släktnamn återfinns i hela området.
-Barnarbete var, liksom social nöd, vanligt.
-Merparten av bruken anlades vid vattendrag, men de tidigaste bruken använde inte vattenkraft förrän det slipade glaset började efterfrågas under andra halvan av 1800-talet. Vattenkraften ledde till att många bruk byggde egna kraftstationer och det kom övriga delar av samhället till del. Näten togs sedan över av energibolagen.
-När fackföreningar började bildas från omkring 1900 var det inte givet att alla ville vara med. Bruksägarna bromsade och fackfolk svartlistades.
Gemensamt är också att riket vuxit genom avknoppning. Exempel: Johansfors glasbruk startades 1891 av Oskar Israelsson med bland andra blåsaren Alfred Stenberg. Efter tre år bröt sig Stenberg - som tidigare ägt Berghems glasbruk - loss och startade Modala i Moshult. Ur detta föddes Häljanäs glasbruk i Långasjö och drygt 20 år senare flyttades Modalahyttan och blev Emmaboda fönsterglasbruk, som sedan växte till Emmaboda glasverk som 1970 sysselsatte närmare 1000 personer.
Enligt samma princip startades Skruf 1897 av disponenten Robert Celander på Johansfors och Transjö startades som glassliperi 1866 av kostafolk och Åfors anlades i sin tur av Carl Fagerlund från Transjö 1876.
Hald och Gate i Orrefors/Sandvik fick betydelse även för andra bruk och konstnärer strömmade till. Till Kosta och Alsterfors kom Edvin Ollers och följdes senare av Ewald Dahlskog, Elis Bergh, Sven "X:et" Eriksson, Viktor "Vicke" Lindstrand och Mona Morales-Schildt. Lindstrand kom, för övrigt, till Kosta från Orrefors.
Till Pukeberg kom Harald Notini, och Lindefors bytte genom Edvard Strömberg namn till Strömbergshyttan. Där skapade hustrun Gerda Strömberg säreget glas, och hon var den första betydande kvinnliga formgivaren i Glasriket.
Senare: Till Gullaskruf kom Hugo Gehlin och Arthur Percy. Johansfors tog emot Bengt Orup och Erik och Margareta Hennix samt Ingegerd Råman. Lindshammar lockade till sig Gunnar Ander, och till Boda kom Erik Höglund 1953. Pukeberg förstärktes av Uno Westerberg, Eva Englund och Ann och Göran Wärff - senare till Orrefors respektive Kosta, liksom Paul Hoff, och till Åfors kom Bertil Vallien och Ulrica Hydman-Vallien 1963. Året därpå kom Monica Backström till Boda. Strax därefter slöt Rolf Sinnemark upp och 1967 anlände P-O Ström till Alsterfors.
Till Orrefors hade några år efter Paris Nils Landberg, Sven Palmqvist och Edvin Öhrström anslutit. Palmqvists Fuga-serie lanserade centrifugeringstekniken och på Flygsfors medförde Paul Kedelvs cocquille-format ett lyft. Till Skruf kom Bengt Edenfalk (1952) och Lars Hellsten (1964).
En viktig person är den från Alsterfors bördige Elving Conradsson. Han blev särskilt känd på Bergdala där hans syn i turismfrågor förändrade hela området från 1970 och framåt.
Parallellt med hushålls- och prydnadsglas verkade vissa bruk inom andra segment. Pukeberg, Flygsfors, Orrefors och Rosdala i Norrhult-Klavreström jobbade med belysningsglas. Flerohopps glasbruk sysslade med laboratorieglas, Glödlampshyttan i Nybro producerade förstås glas till glödlampor, liksom Flerohopp, och Gullaskruf, där ägaren William Stenberg sedan 1927,då det insomnade fönsterglasbruket återuppstod, kraftigt hade utvecklat pressglastekniken, tillverkade lyktglas till bilar och utrustning till tandläkare.
Börs- och Kreugerkraschen ledde runt 1930 till svåra tider. Arbetare friställdes och det gav nya företag. Exempel på det är Engshyttan i Nybro, startat av Pukebergs-arbetare. Nybro glasbruk startades samtidigt, liksom Älghult, och sliperi- och spegelfabriken Eriksmålaglas sprang ur åtstramningar på Åfors glasbruk och Kronoströms spegelfabrik i Fröseke.
Ett andra småländskt glasrike växte fram i västra Kronoberg med Ryd, Urshult, Eneryda, Alvesta, Strömsnäsbruk, Glimma (Glimåkra, Skåne) och Elme (Älmhult). "Vårt" glasrike var inte bara bruk, utan även sliperier, målerier, formfabriker, gjuterier, lamp- och spegelfabriker, och det andra världskriget var, liksom det första, en prövning. Kristiderna löstes med konservburksproduktion.
Glasriket mådde bra på 1950-talet. Arbetsvillkoren förbättrades och exporten blomstrade, och en central gestalt var Erik Rosén på Boda.
Under första hälften av 1900-talet hände mycket på folklivsfronten. Musikkårerna växte fram från sent 1800-tal och ur dem sprang oktetter och dansorkestrar. Folkrörelserna drev på byggnationer av skolor, egna hem och lägenheter och av samlingslokaler som folkets hus och nykterhetsloger.
Cyklistströmmar till och från bruket. Fotbollsmatch på Bruksvallen, och det hade bildats kooperativa föreningar som drev diversehandlar. Därtill byggdes idrottsanläggningar, och utvecklingen skedde ofta i samarbete med bruksägarna. I Åfors finansierades så "nya" Folkets hus i mitten av 1950-talet av bruksägaren Eric Åfors.
Det fanns en stark hierarki på bruken. Det var statusskillnad mellan mästare och benmakare å ena sidan och inbärare och formhållare å den andra, men klyftan krympte. Arbetare byggde egna villor och somliga blev kommunpolitiker, och vissa oroades på 1940-talet av att arbetare skulle ha såväl varm- som kallvatten.
Luffarna var fram till 50-talets andra hälft välkända personer och flera av dem var glasarbetare. De övernattade i hyttorna och lanserade då "hyttsillen". Det berättas om en man på Pukeberg som en vårdag kom ut från hyttan och hörde fågelsången.
"Jag hör er. Jag kommer", sade han, för att sedan inte ses till igen.
På 1960-talet ökade invandringen till området och många familjer kom från Grekland, Jugoslavien, Finland och Turkiet. Därtill fick den "gröna vågen" betydelse och alltmer ljus sattes på konstnärerna.
Peter Lejon, Långelycke
Utvecklingen i Glasriket följer parallella spår:
- För vedens skull ägde bruken skog, och bruk, skogsbruk och sågverk drevs tillsammans. Sågverksnäringen startade delvis som ett sidospår till glasbranschen, och bönder tjänade extra som vedleverantörer och/eller eldare nattetid.
-Flera bruk hade tidigare varit järnbruk; Orrefors, Flygsfors, Flerohopp och Alsterfors.
- Så gott som alla glasbruk har brunnit, för hyttorna var förr byggda av trä, och därför startade bruken brandkårer.
- Arbetarna var under 1800-talet och tidigt 1900-tal inhysta hos bönder och de yngre bodde ofta på sliperivinden.
-Arbetsvillkoren var initialt brutala och lönen bestod på vissa håll delvis av brännvin. Driften låg nere under långa perioder. På vissa håll arbetade personalen då i brukets skog. Att gå vidare till nästa bruk var ett alternativ och många släktnamn återfinns i hela området.
-Barnarbete var, liksom social nöd, vanligt.
-Merparten av bruken anlades vid vattendrag, men de tidigaste bruken använde inte vattenkraft förrän det slipade glaset började efterfrågas under andra halvan av 1800-talet. Vattenkraften ledde till att många bruk byggde egna kraftstationer och det kom övriga delar av samhället till del. Näten togs sedan över av energibolagen.
-När fackföreningar började bildas från omkring 1900 var det inte givet att alla ville vara med. Bruksägarna bromsade och fackfolk svartlistades.
Gemensamt är också att riket vuxit genom avknoppning. Exempel: Johansfors glasbruk startades 1891 av Oskar Israelsson med bland andra blåsaren Alfred Stenberg. Efter tre år bröt sig Stenberg - som tidigare ägt Berghems glasbruk - loss och startade Modala i Moshult. Ur detta föddes Häljanäs glasbruk i Långasjö och drygt 20 år senare flyttades Modalahyttan och blev Emmaboda fönsterglasbruk, som sedan växte till Emmaboda glasverk som 1970 sysselsatte närmare 1000 personer.
Enligt samma princip startades Skruf 1897 av disponenten Robert Celander på Johansfors och Transjö startades som glassliperi 1866 av kostafolk och Åfors anlades i sin tur av Carl Fagerlund från Transjö 1876.
Hald och Gate i Orrefors/Sandvik fick betydelse även för andra bruk och konstnärer strömmade till. Till Kosta och Alsterfors kom Edvin Ollers och följdes senare av Ewald Dahlskog, Elis Bergh, Sven "X:et" Eriksson, Viktor "Vicke" Lindstrand och Mona Morales-Schildt. Lindstrand kom, för övrigt, till Kosta från Orrefors.
Till Pukeberg kom Harald Notini, och Lindefors bytte genom Edvard Strömberg namn till Strömbergshyttan. Där skapade hustrun Gerda Strömberg säreget glas, och hon var den första betydande kvinnliga formgivaren i Glasriket.
Senare: Till Gullaskruf kom Hugo Gehlin och Arthur Percy. Johansfors tog emot Bengt Orup och Erik och Margareta Hennix samt Ingegerd Råman. Lindshammar lockade till sig Gunnar Ander, och till Boda kom Erik Höglund 1953. Pukeberg förstärktes av Uno Westerberg, Eva Englund och Ann och Göran Wärff - senare till Orrefors respektive Kosta, liksom Paul Hoff, och till Åfors kom Bertil Vallien och Ulrica Hydman-Vallien 1963. Året därpå kom Monica Backström till Boda. Strax därefter slöt Rolf Sinnemark upp och 1967 anlände P-O Ström till Alsterfors.
Till Orrefors hade några år efter Paris Nils Landberg, Sven Palmqvist och Edvin Öhrström anslutit. Palmqvists Fuga-serie lanserade centrifugeringstekniken och på Flygsfors medförde Paul Kedelvs cocquille-format ett lyft. Till Skruf kom Bengt Edenfalk (1952) och Lars Hellsten (1964).
En viktig person är den från Alsterfors bördige Elving Conradsson. Han blev särskilt känd på Bergdala där hans syn i turismfrågor förändrade hela området från 1970 och framåt.
Parallellt med hushålls- och prydnadsglas verkade vissa bruk inom andra segment. Pukeberg, Flygsfors, Orrefors och Rosdala i Norrhult-Klavreström jobbade med belysningsglas. Flerohopps glasbruk sysslade med laboratorieglas, Glödlampshyttan i Nybro producerade förstås glas till glödlampor, liksom Flerohopp, och Gullaskruf, där ägaren William Stenberg sedan 1927,då det insomnade fönsterglasbruket återuppstod, kraftigt hade utvecklat pressglastekniken, tillverkade lyktglas till bilar och utrustning till tandläkare.
Börs- och Kreugerkraschen ledde runt 1930 till svåra tider. Arbetare friställdes och det gav nya företag. Exempel på det är Engshyttan i Nybro, startat av Pukebergs-arbetare. Nybro glasbruk startades samtidigt, liksom Älghult, och sliperi- och spegelfabriken Eriksmålaglas sprang ur åtstramningar på Åfors glasbruk och Kronoströms spegelfabrik i Fröseke.
Ett andra småländskt glasrike växte fram i västra Kronoberg med Ryd, Urshult, Eneryda, Alvesta, Strömsnäsbruk, Glimma (Glimåkra, Skåne) och Elme (Älmhult). "Vårt" glasrike var inte bara bruk, utan även sliperier, målerier, formfabriker, gjuterier, lamp- och spegelfabriker, och det andra världskriget var, liksom det första, en prövning. Kristiderna löstes med konservburksproduktion.
Glasriket mådde bra på 1950-talet. Arbetsvillkoren förbättrades och exporten blomstrade, och en central gestalt var Erik Rosén på Boda.
Under första hälften av 1900-talet hände mycket på folklivsfronten. Musikkårerna växte fram från sent 1800-tal och ur dem sprang oktetter och dansorkestrar. Folkrörelserna drev på byggnationer av skolor, egna hem och lägenheter och av samlingslokaler som folkets hus och nykterhetsloger.
Cyklistströmmar till och från bruket. Fotbollsmatch på Bruksvallen, och det hade bildats kooperativa föreningar som drev diversehandlar. Därtill byggdes idrottsanläggningar, och utvecklingen skedde ofta i samarbete med bruksägarna. I Åfors finansierades så "nya" Folkets hus i mitten av 1950-talet av bruksägaren Eric Åfors.
Det fanns en stark hierarki på bruken. Det var statusskillnad mellan mästare och benmakare å ena sidan och inbärare och formhållare å den andra, men klyftan krympte. Arbetare byggde egna villor och somliga blev kommunpolitiker, och vissa oroades på 1940-talet av att arbetare skulle ha såväl varm- som kallvatten.
Luffarna var fram till 50-talets andra hälft välkända personer och flera av dem var glasarbetare. De övernattade i hyttorna och lanserade då "hyttsillen". Det berättas om en man på Pukeberg som en vårdag kom ut från hyttan och hörde fågelsången.
"Jag hör er. Jag kommer", sade han, för att sedan inte ses till igen.
På 1960-talet ökade invandringen till området och många familjer kom från Grekland, Jugoslavien, Finland och Turkiet. Därtill fick den "gröna vågen" betydelse och alltmer ljus sattes på konstnärerna.
Peter Lejon, Långelycke
torsdag, augusti 15, 2013
Superettan i dag
GAIS- ÄNGELHOLM FF
2-1 (2-1)
1-0 Daniel Freire Mendes (16)
2-0 Daniel Freire Mendes (25)
2-1 Junes Barny (28)
Varningar:
GAIS: Adnan Maric
ÄFF:
Domare: Jim Petersson
Publik: 2102
JÖNKÖPING SÖDRA IF- DEGERFORS IF
4-1 (0-1)
0-1 Amadaiya Rennie (17)
1-1 Michael Nanchoff (59)
2-1 Tommy Thelin (66)
3-1 Robert Gojani (76)
4-1 Jesper Svensson (90)
Varningar:
ÄFF: Daryl John Smylie, Joakim Karlsson
DIF:
Domare: Lars Olsson
Publik: 1898
Mobergstenen
15 mars kl.15.56
Mobergsstenen, 15 Januari kl. 13.01Inför Superettans 19 omgång
Torsdag 15 augusti Kl 19:00
JÖNKÖPING SÖDRA IF- DEGERFORS IF, STADSPARKSVALLEN
Torsdag 15 augusti Kl: 19:20
GAIS- ÄNGELHOLM FF, GAMLA ULLEVI
Fredag 16 augusti Kl: 19:20
IK BRAGE- ÖRGRYTE IS, DOMNARVSVALLEN
Söndag 18 augusti Kl: 17:00
FALKENBERG FF- IFK VÄRNAMO, FALKENBERG IP
Söndag 18 augusti Kl: 18:00
ASSYRISKA FF- LJUNGSKILE SK, SÖDERTÄLJE FOTBOLLSARENA
LANDSKRONA BOIS- ÖSTERSUND FK, LANDSKRONA IP
GIF SUNDSVALL- VARBERG BOIS, NORRPORTENS ARENA
Måndag 19 augusti Kl 19:20
ÖREBRO SK- HAMMARBY IF, BEHRN ARENA
JÖNKÖPING SÖDRA IF- DEGERFORS IF, STADSPARKSVALLEN
Torsdag 15 augusti Kl: 19:20
GAIS- ÄNGELHOLM FF, GAMLA ULLEVI
Fredag 16 augusti Kl: 19:20
IK BRAGE- ÖRGRYTE IS, DOMNARVSVALLEN
Söndag 18 augusti Kl: 17:00
FALKENBERG FF- IFK VÄRNAMO, FALKENBERG IP
Söndag 18 augusti Kl: 18:00
ASSYRISKA FF- LJUNGSKILE SK, SÖDERTÄLJE FOTBOLLSARENA
LANDSKRONA BOIS- ÖSTERSUND FK, LANDSKRONA IP
GIF SUNDSVALL- VARBERG BOIS, NORRPORTENS ARENA
Måndag 19 augusti Kl 19:20
ÖREBRO SK- HAMMARBY IF, BEHRN ARENA
onsdag, augusti 14, 2013
Halvmåne
Glasrikets historia del 1
Peter Lejon som är journalist på tidningen Barometern gjorde en riktig kulturgärning ni i sommar då han i tidningen publicerade en artikelserien om Glasrikets historia i tre delar. En intressant och spännande resa som jag med stolthet fått tillåtelse att publicera här på bloggen.
Den 10 juni stängdes Orrefors glasbruk och tidigare stängdes Åfors Glasbruk. Samtidigt talas det om nya ägare. Det äldsta bruket, Kosta, är kvar. Vad ska det bli av riket?
Vi tänker inte på det, men vi är fortfarande beroende av alla glasbruken, sliperierna, spegelfabrikerna och så vidare. De öppnade det slutna bondesamhället för världen, men det räcker inte med företagsetableringarna, för anläggandet medförde en ny samhällsbildning och området, som, lite grovt, omfattar Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner, förändrades från grunden.
Viss glasproduktion bedrevs på exempelvis Lödöse kloster på 1200-talet, men en mer allvarligt sinnad svensk glasproduktion blev möjlig under Gustav Vasa på 1500-talet. En av landets tidigaste glashyttor, den så kallade Hertig Karls glashytta, startades vid Nyköping på 1580-talet. Den förste svensk som fick tillstånd att driva hytta var Melchior Jung som 1641 startade sin verksamhet på Kungsholmen. Produktionen utgjordes mestadels av fönsterglas och dricksglas, och när verksamheten upphört 1685 hade Kungsholms glasbruk (1676-1815) kommit igång.
Ytterligare några bruksanläggningar skedde och två tidiga småländska glashyttor var Germundslycke söder om Ljungbyholm (1623-41) och Trestenshult (1628-31) nära Ryd.
1741 var året då landshövdingarna i Kronoberg och Kalmar, Anders Koskull och Georg Bogislaus Stael von Holstein, enades kring att en glashytta skulle anläggas på den plats som då hette Dåvedshult. Men Glasrikets vagga stod ändå inte där, utan i Johanstorp någon halvmil åt nordost, för där hade löjtnant Lars Johan Silfversparre, tillika Orrefors järnbruks grundare, ett år dessförinnan gjort ett försök. Men platsen lämpade sig inte. Han satsade på Dåvedshult, men ekonomin föll samman, och 1742 slog Koskull och Stael von Holstein ihop sina efternamn - till Kosta. Den första hyttan - och de två nästföljande - anlades nedanför platsen för bruksherrgården, alltså intill Kosta Outlets stora parkering vid väg 28. Det var först den fjärde hyttan som byggdes på den nuvarande hyttans plats.
Kosta blev det första bruk av storlek som anlades i det blivande Glasriket, och det dröjde 100 år innan det fick sällskap av Haga glasbruk i Uppvidinge. Bärande för Glasriket - namnet myntades på 1960-talet av Sven-Erik Rydh, turistchef i Kronobergs län - har i alla år varit invandring och export, och i Kosta talades det under tidiga år bara svenska i undantagsfall. Under brukets första hundra år var mästarna tyskar.
Glasriket växte under 1800-talets andra hälft i takt med industrialismens genomslag. Anläggandet av glasbruk i Småland, i synnerhet efter 1860 då näringsfriheten blivit större, kom delvis som en konsekvens av missväxtåren på 1860-talet. Småbönder och torpare emigrerade till Amerika, och markägarna ville slå mynt av markinnehavet. Där kom modeartikeln glas in, för utan riklig tillgång till ved - inga glasbruk. Det har således primärt med skogstillgången, och, senare, kraften från vattendrag som Ljungbyån, Alsterån och Lyckebyån, att göra att så många glasbruk anlades här.
Järnbrukstraditionen fanns redan - Orrefors, Flygsfors, Flerohopp, Alsterfors - och en annan avgörande faktor var Kosta. Därifrån kom de flesta blivande bruksägarna. Strävan efter att få det bättre vägde tungt och i samarbete med markägarna blev blåsarna patroner. Så var det 1864 när det i byarna Bodafall och Förlångskvarn i Algutsboda anlades ett glasbruk som döptes till Boda.
Familjen Scheutz hade kommit från Tyskland på 1700-talet för att arbeta på Kungsholms glasbruk. Till Boda kom Victor Scheutz från Kosta, och tio år senare säkerställde han driften på Alsterbro glasbruk. Scheutz-släkten kom senare även att ha en ledande funktion på Björkshults glasbruk.
Produktionen på bruken under 1800-talet var enkel och dricksglas, fönsterglas och kaffekulor producerades i stora mängder. Konstglas i dagens mening fanns inte och mängder av samhällen tog form kring bruken.
Gullaskruv. Lindshammar. Bockaskruv/Rydafors. Johanstorp. Hjertsjö. Ekenässjön. Gadderås. Johansfors. Transjö. Åfors. Flöxhult. Idesjö, Björkå. Ulfvaskog. Löfsta. Skruf. Bergdala. Kylleskruv. Renshult. Linneryd... Listan är lång, och vi får inte glömma emballageglaset; flaskor och burkar. Om du hittar en knoppölsflaska från omkring 1900 som är märkt "Ö" betyder det att den är tillverkad på Östervik i Uppvidinge och en flaska med "Skoga" i botten kommer från Skoga glasbruk i Kråksmåla i norra Nybro kommun.
Under 1800-talets sista decennier slog pressglaset igenom. Pressformarna kom inledningsvis från Frankrike, England, Tyskland och USA och de möjliggjorde produktion av billigt, tåligt glas som "vanligt folk" hade råd med. Merparten av bruken tog detta till sig, och vid den här tiden var brukskoncentrationen särskilt stark i Uppvidinge där det bara var någon kilometer mellan företagen. Pressglaset ansågs inte som högtstående av experter, men faktum är att det var en av förutsättningarna för hela Glasrikets framtid; bland annat för att det representerade ett tekniskt framsteg som i senare led ledde vidare till centrifugeringstekniken som slog igenom med Sven Palmqvists "Fuga"-serie på Orrefors på 1950-talet.
Glasproduktion har alltid varit konjunkturkänslig och kriserna har i alla år avlöst varandra. Det var ingen idealtillvaro att jobba på exempelvis Bostorps glasbruk utanför Lenhovda 1893. Lönen var usel, arbetsmiljön katastrofal och familjerna var stora.
Järnvägen hade dragits fram mellan Kalmar och Växjö under tidigt 1870-tal. I samband med det tillkom smalspårsjärnvägen i norra Glasriket. Järnvägen blev snart en förutsättning för att nå kunderna, såväl inom som utom Sverige, och många glasbruk hade fasta upplag på järnvägsorter som Nybro, Emmaboda, Lessebo och Hovmantorp dit glaset packat i träull fraktats med hästskjuts.
Kring år 1900 fanns det i området ett 40-tal glasbruk, och i och med konstnären Gunnar G:son Wennerbergs ankomst till Kosta sattes ljuset på konstglaset. Inspirationen kom från Frankrike och därifrån rullade det på. Det slipade överfångsglaset satte konsthantverket i fokus och under åren före 1920 small det till i Orrefors, där järnbruket gjorts om till glasbruk 1898 och där kristalltillverkning inleddes 1914:
Konstnärerna Simon Gate och Edvard Hald kom, mästarblåsaren Knut Bergqvist likaså, och därmed graaltekniken, och 1925 slog det svenska konstglaset, genom Orrefors, igenom stort på Världsutställningen i Paris 1925.
I nästa del av vår serie berättar vi om folkrörelsernas genomslag.
Peter Lejon, Långelycke
Den 10 juni stängdes Orrefors glasbruk och tidigare stängdes Åfors Glasbruk. Samtidigt talas det om nya ägare. Det äldsta bruket, Kosta, är kvar. Vad ska det bli av riket?
Vi tänker inte på det, men vi är fortfarande beroende av alla glasbruken, sliperierna, spegelfabrikerna och så vidare. De öppnade det slutna bondesamhället för världen, men det räcker inte med företagsetableringarna, för anläggandet medförde en ny samhällsbildning och området, som, lite grovt, omfattar Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner, förändrades från grunden.
Viss glasproduktion bedrevs på exempelvis Lödöse kloster på 1200-talet, men en mer allvarligt sinnad svensk glasproduktion blev möjlig under Gustav Vasa på 1500-talet. En av landets tidigaste glashyttor, den så kallade Hertig Karls glashytta, startades vid Nyköping på 1580-talet. Den förste svensk som fick tillstånd att driva hytta var Melchior Jung som 1641 startade sin verksamhet på Kungsholmen. Produktionen utgjordes mestadels av fönsterglas och dricksglas, och när verksamheten upphört 1685 hade Kungsholms glasbruk (1676-1815) kommit igång.
Ytterligare några bruksanläggningar skedde och två tidiga småländska glashyttor var Germundslycke söder om Ljungbyholm (1623-41) och Trestenshult (1628-31) nära Ryd.
1741 var året då landshövdingarna i Kronoberg och Kalmar, Anders Koskull och Georg Bogislaus Stael von Holstein, enades kring att en glashytta skulle anläggas på den plats som då hette Dåvedshult. Men Glasrikets vagga stod ändå inte där, utan i Johanstorp någon halvmil åt nordost, för där hade löjtnant Lars Johan Silfversparre, tillika Orrefors järnbruks grundare, ett år dessförinnan gjort ett försök. Men platsen lämpade sig inte. Han satsade på Dåvedshult, men ekonomin föll samman, och 1742 slog Koskull och Stael von Holstein ihop sina efternamn - till Kosta. Den första hyttan - och de två nästföljande - anlades nedanför platsen för bruksherrgården, alltså intill Kosta Outlets stora parkering vid väg 28. Det var först den fjärde hyttan som byggdes på den nuvarande hyttans plats.
Kosta blev det första bruk av storlek som anlades i det blivande Glasriket, och det dröjde 100 år innan det fick sällskap av Haga glasbruk i Uppvidinge. Bärande för Glasriket - namnet myntades på 1960-talet av Sven-Erik Rydh, turistchef i Kronobergs län - har i alla år varit invandring och export, och i Kosta talades det under tidiga år bara svenska i undantagsfall. Under brukets första hundra år var mästarna tyskar.
Glasriket växte under 1800-talets andra hälft i takt med industrialismens genomslag. Anläggandet av glasbruk i Småland, i synnerhet efter 1860 då näringsfriheten blivit större, kom delvis som en konsekvens av missväxtåren på 1860-talet. Småbönder och torpare emigrerade till Amerika, och markägarna ville slå mynt av markinnehavet. Där kom modeartikeln glas in, för utan riklig tillgång till ved - inga glasbruk. Det har således primärt med skogstillgången, och, senare, kraften från vattendrag som Ljungbyån, Alsterån och Lyckebyån, att göra att så många glasbruk anlades här.
Järnbrukstraditionen fanns redan - Orrefors, Flygsfors, Flerohopp, Alsterfors - och en annan avgörande faktor var Kosta. Därifrån kom de flesta blivande bruksägarna. Strävan efter att få det bättre vägde tungt och i samarbete med markägarna blev blåsarna patroner. Så var det 1864 när det i byarna Bodafall och Förlångskvarn i Algutsboda anlades ett glasbruk som döptes till Boda.
Familjen Scheutz hade kommit från Tyskland på 1700-talet för att arbeta på Kungsholms glasbruk. Till Boda kom Victor Scheutz från Kosta, och tio år senare säkerställde han driften på Alsterbro glasbruk. Scheutz-släkten kom senare även att ha en ledande funktion på Björkshults glasbruk.
Produktionen på bruken under 1800-talet var enkel och dricksglas, fönsterglas och kaffekulor producerades i stora mängder. Konstglas i dagens mening fanns inte och mängder av samhällen tog form kring bruken.
Gullaskruv. Lindshammar. Bockaskruv/Rydafors. Johanstorp. Hjertsjö. Ekenässjön. Gadderås. Johansfors. Transjö. Åfors. Flöxhult. Idesjö, Björkå. Ulfvaskog. Löfsta. Skruf. Bergdala. Kylleskruv. Renshult. Linneryd... Listan är lång, och vi får inte glömma emballageglaset; flaskor och burkar. Om du hittar en knoppölsflaska från omkring 1900 som är märkt "Ö" betyder det att den är tillverkad på Östervik i Uppvidinge och en flaska med "Skoga" i botten kommer från Skoga glasbruk i Kråksmåla i norra Nybro kommun.
Under 1800-talets sista decennier slog pressglaset igenom. Pressformarna kom inledningsvis från Frankrike, England, Tyskland och USA och de möjliggjorde produktion av billigt, tåligt glas som "vanligt folk" hade råd med. Merparten av bruken tog detta till sig, och vid den här tiden var brukskoncentrationen särskilt stark i Uppvidinge där det bara var någon kilometer mellan företagen. Pressglaset ansågs inte som högtstående av experter, men faktum är att det var en av förutsättningarna för hela Glasrikets framtid; bland annat för att det representerade ett tekniskt framsteg som i senare led ledde vidare till centrifugeringstekniken som slog igenom med Sven Palmqvists "Fuga"-serie på Orrefors på 1950-talet.
Glasproduktion har alltid varit konjunkturkänslig och kriserna har i alla år avlöst varandra. Det var ingen idealtillvaro att jobba på exempelvis Bostorps glasbruk utanför Lenhovda 1893. Lönen var usel, arbetsmiljön katastrofal och familjerna var stora.
Järnvägen hade dragits fram mellan Kalmar och Växjö under tidigt 1870-tal. I samband med det tillkom smalspårsjärnvägen i norra Glasriket. Järnvägen blev snart en förutsättning för att nå kunderna, såväl inom som utom Sverige, och många glasbruk hade fasta upplag på järnvägsorter som Nybro, Emmaboda, Lessebo och Hovmantorp dit glaset packat i träull fraktats med hästskjuts.
Kring år 1900 fanns det i området ett 40-tal glasbruk, och i och med konstnären Gunnar G:son Wennerbergs ankomst till Kosta sattes ljuset på konstglaset. Inspirationen kom från Frankrike och därifrån rullade det på. Det slipade överfångsglaset satte konsthantverket i fokus och under åren före 1920 small det till i Orrefors, där järnbruket gjorts om till glasbruk 1898 och där kristalltillverkning inleddes 1914:
Konstnärerna Simon Gate och Edvard Hald kom, mästarblåsaren Knut Bergqvist likaså, och därmed graaltekniken, och 1925 slog det svenska konstglaset, genom Orrefors, igenom stort på Världsutställningen i Paris 1925.
I nästa del av vår serie berättar vi om folkrörelsernas genomslag.
Peter Lejon, Långelycke
tisdag, augusti 13, 2013
Summering av omgång 18
Det gjordes 21 mål fördelade på 15 för hemmalagen och 6 för bortalagen, 6 hemmasegrar, 1 oavgjord, 1 bortaseger. 2 röda kort delades ut och 22 gula kort
Högsta Publiksiffran: Degerfors- GAIS 3633
Lägsta Publiksiffran: Ljungskile- Falkenberg 1107
Sammanlagda publiksiffran: 19379
Publiksnittet: 2467
Totala Publiksnittet: 2993
Skytteligan:
Gabriel Altemark Vanneryr, Varberg 12
John Eklund, Sundsvall 11
Victor Sköld, Falkenberg 10
Johan Bertilsson, Degerfors 10
Hammarby skytteliga:
Erik Sundin 5
Kennedy Bakircioglu 3
Christophe Lallet 2
Mattias Adelstam 1
Erik Figueroa 1
Billy Schuler 1
Nikolas Ledgerwood 1
Nahir Besara 1
Sebastian Castro Tello 1
Självmål 1
Hammarbys varningsliga, rött kort inom parantes
Nikolas Ledgerwood, 7
Monday James 4 (1)
Erik Figueroa 3
Adis Husidic 2
Christoffer Carlsson, 2
Thomas Guldborg Christensen 2
Erik Sundin, 2
Johannes Hopf 2
Ali Sinan Ayranci 1
Robin Tranberg 1
Nahir Besara 1
Mattias Adelstam 1
Luke Rodgers 1
Sebastian Castro Tello 1 (1)
Högsta Publiksiffran: Degerfors- GAIS 3633
Lägsta Publiksiffran: Ljungskile- Falkenberg 1107
Sammanlagda publiksiffran: 19379
Publiksnittet: 2467
Totala Publiksnittet: 2993
Skytteligan:
Gabriel Altemark Vanneryr, Varberg 12
John Eklund, Sundsvall 11
Victor Sköld, Falkenberg 10
Johan Bertilsson, Degerfors 10
Hammarby skytteliga:
Erik Sundin 5
Kennedy Bakircioglu 3
Christophe Lallet 2
Mattias Adelstam 1
Erik Figueroa 1
Billy Schuler 1
Nikolas Ledgerwood 1
Nahir Besara 1
Sebastian Castro Tello 1
Självmål 1
Hammarbys varningsliga, rött kort inom parantes
Nikolas Ledgerwood, 7
Monday James 4 (1)
Erik Figueroa 3
Adis Husidic 2
Christoffer Carlsson, 2
Thomas Guldborg Christensen 2
Erik Sundin, 2
Johannes Hopf 2
Ali Sinan Ayranci 1
Robin Tranberg 1
Nahir Besara 1
Mattias Adelstam 1
Luke Rodgers 1
Sebastian Castro Tello 1 (1)
måndag, augusti 12, 2013
Andra raka bortasegern för Bajen
Mer om matchen: Hammarby Fotboll
IFK VÄRNAMO- HAMMARBY IF
0-2 (0-2)
0-1 Christophe Lallet (19)
0-2 Erik Sundin (34)
Varningar:
IFKV: Martin Claesson, Carlos Gaete Moggia
HIF:
Domare: Dragan Banjac
Publik: 3022
IFK VÄRNAMO- HAMMARBY IF
0-2 (0-2)
0-1 Christophe Lallet (19)
0-2 Erik Sundin (34)
Varningar:
IFKV: Martin Claesson, Carlos Gaete Moggia
HIF:
Domare: Dragan Banjac
Publik: 3022
Superettan i dag
ÖRGRYTE IS- ASSYRISKA FF
3-0 (1-0)
1-0 Sebastian Olsson (36)
2-0 Emil Karlsson (74)
3-0 Johan Hedman (90)
Utvisning: Kyle Konwea, Assyriska (4), Sotirios Papagiannopoulos, Assyriska (65)
Varningar:
ÖIS: Jakob Lindström, Christofer Bengtsson, Hezha Agai,
AFF
Publik: 2101
Domare: Patrik Eriksson
ÄNGELHOLM FF- LANDSKRONA BOIS
2-1 (0-1)
0-1 Alexander Nilsson (36)
1-1 Robin Staaf (90)
2-1 Robin Staaf (90)
Varningar:
ÄFF: Filip Stenström, Johan Eiswohld
LBOIS: Martin Rudolfsson, Amethyst Bradley Ralani, Patrik Åström
Publik: 1679
Domare: Lars Olsson
GIF SUNDSVALL- ÖREBRO SK
1-0 (1-0)
1-0 Johan Eklund (38)
Varningar:
GIFS:
ÖSK:
Domare: Nermin Cisic
Publik: 3522
Norra udden
Fyren Långe Erik, belägen på Ölands stora grund och norra udde är en 32 meter hög fyr byggd av kalksten. Det är 138 trappsteg till balkongen som är belägen på ca 28 meters höjd. Långe Erik stod färdig år 1845.
Drivkraft till linsernas rotation varfrån början ett lodurverk vilket gick drygt en timma på en uppdragning. Detta urverk, som fortfarande finns kvar uppe i tornet togs ur bruk vid fyrens elektrifiering 1947.
Tjänstgörande fyrvakt tillbringade fram till detta årtal huvuddelen av vakttiden uppe i tornet ( under fyrningstid ). Från 1910 fram till 1985 fanns mistsignalanläggning vid fyren.
Vid fyrplatsen var det 3 tjänster som fyrmästare och fyrvaktare där även arbete som väderobservater ingick. Dessa bodde med sina familjer i de intilliggande bostadshusen.
Fyrplatsen saknade landförbindelse fram till 1965, då den nuvarande bron byggdes. Fyrplatsen automatiserades 1976 och efter det var det endast tjänst som väderobservatör som var bemannad på Ölands norra udde.
Hösten 1991 släcktes den stora lanterninen i fyren för att ersättas av en liten fyr som är monterad på fyrens balkong.
Det är härlig grönska runt Långe Erik.
Förlust för Emmaboda och Lindås/Långasjö
Det blev ingen lyckad nypremiär för Emmaboda eller Lindås/ Långasjö när den sydöstra fyran drog i gång i helgen efter sommaruppehållet. Båda hade bortamatch där Emmaboda mötte Tingsryd United och förlorade med 0-4 med L/L mötte Hovmantorp och förlorade med uddamålet 2-3.
Emmaboda var med i matchen fram till Tingsryds ledningsmål i den 55:e minuten. Sen orkade inte EIS stå emot utan siffrorna rann iväg till klara 0-4. Tvåmålskytt för Tingsryd blev Ajdin Hadzic medan Simon Olofsson och Linus Södergren gjorde var sitt. Förlusten innebar att Emmaboda med sina åtta poäng nu har fyra poäng upp till fast mark och det kommer bli en tuff höst för laget.
Trots en tidig ledning för Lindås/Långasjö genom Christoffer Pumplun som i den 11:e minuten gjorde mål på straff så vände Hovmantorp på steken och vann med 3-2. L/L skulle nog ha en straff till några minuter senare då Isak Magnussons tröja blir alltför nära synad av en Hovmantorpspelare men domaren ser inte den tröjdragningen. Istället är det hemmalaget som får en korrekt dömd straff som Ted Ragnarsson säkert sätter i mål i den 29:e minuten. Första halvek var L/L det bättre laget men 1-1 stod sig halvleken ut.
I den andra halvleken jämnas spelat ut och matchen står och väger. En ny tilldömd straff till hemmalaget i den 68:e minuten bryter "dödläget". Trots protester från L/L sida där man menade att straffen är felaktig dömd ändrade sig inte domaren. Återigen är det Ted Ragnarsson som förvaltar straffen på bästa sätt. Men minuten senare kvitterar Lindås/Långasjö. Det är Fredrik Nylander som hittar Daniel Håkansson i straffområdet, han vänder snabbt om och det är kvitterat till 2-2. Klockan tickade mot fulltid och matchen såg ut att sluta oavgjord men det skulle bli Hovmantorp som skulle få det sista ordet. I den 84:e minuten nickar Johan Carlsson in 3-2 och efteråt orkade inte L/L resa sig igen.
Detta var L/L:s andra förlust för säsongen och innebar att laget ligger på en tredje plats med 23 poäng, samma poäng som andraplacerade Glömminge som man för övrigt möter i en spännande match hemma på fredag.
Emmaboda var med i matchen fram till Tingsryds ledningsmål i den 55:e minuten. Sen orkade inte EIS stå emot utan siffrorna rann iväg till klara 0-4. Tvåmålskytt för Tingsryd blev Ajdin Hadzic medan Simon Olofsson och Linus Södergren gjorde var sitt. Förlusten innebar att Emmaboda med sina åtta poäng nu har fyra poäng upp till fast mark och det kommer bli en tuff höst för laget.
Trots en tidig ledning för Lindås/Långasjö genom Christoffer Pumplun som i den 11:e minuten gjorde mål på straff så vände Hovmantorp på steken och vann med 3-2. L/L skulle nog ha en straff till några minuter senare då Isak Magnussons tröja blir alltför nära synad av en Hovmantorpspelare men domaren ser inte den tröjdragningen. Istället är det hemmalaget som får en korrekt dömd straff som Ted Ragnarsson säkert sätter i mål i den 29:e minuten. Första halvek var L/L det bättre laget men 1-1 stod sig halvleken ut.
I den andra halvleken jämnas spelat ut och matchen står och väger. En ny tilldömd straff till hemmalaget i den 68:e minuten bryter "dödläget". Trots protester från L/L sida där man menade att straffen är felaktig dömd ändrade sig inte domaren. Återigen är det Ted Ragnarsson som förvaltar straffen på bästa sätt. Men minuten senare kvitterar Lindås/Långasjö. Det är Fredrik Nylander som hittar Daniel Håkansson i straffområdet, han vänder snabbt om och det är kvitterat till 2-2. Klockan tickade mot fulltid och matchen såg ut att sluta oavgjord men det skulle bli Hovmantorp som skulle få det sista ordet. I den 84:e minuten nickar Johan Carlsson in 3-2 och efteråt orkade inte L/L resa sig igen.
Detta var L/L:s andra förlust för säsongen och innebar att laget ligger på en tredje plats med 23 poäng, samma poäng som andraplacerade Glömminge som man för övrigt möter i en spännande match hemma på fredag.
söndag, augusti 11, 2013
Byrums raukar
Vid Ölands västra kust drygt en mil söder om Byxelkrok på norra Öland ligger Byrum och öns mest berömda raukområde. Under tusentals år har Kalmarsunds vågor ur landborgens brant skapat dessa naturliga konstverk. Förvisso kan de inte tävla med Gotlands raukar i storlek, men visar ändå på ett stycke säregen öländsk natur. Till antalet är de ungefär 120 stycken och mäter som högst fyra meter.
Det är fascinerande att gå och fundera på denna plats som en gång i tiden låg långt nere i södra halvklotet och sen vandrat hit upp i norr.
För drygt 490 miljoner år sedan började ursprunget till Ölands mäktiga kalkstenslager att avsättas i korallrev. Framför allt skedde avsättning av kalk i varma, grunda hav. Korallreven har med tiden pressats samman och bildat kalksten. Raukarna vid Byrum har bildats när vågor eroderat bort mjukare kalksten. Inom området finns sammanlagt cirka 120 raukar. De högsta är upp till fyra meter höga och finns i den södra delen. I norr minskar raukarna i storlek, de minsta är knappt en meter höga.
Här kan man se hur en forntida havsflod mejslat sig genom området
Lager på lager av kalksten har genom årmiljonerna bildat flera metar höga stenformationer.
Det är sådana här vågor som har format raukarna genom årmiljonerna.
"I´m a King of the world"
Det är inte bara raukarna som gör området vid Byrum till en mycket spännande plats. I den södra delen finns rikligt med fossil. Döda organismer som hamnar på havsbottnen täcks med tiden av sedimenterande material. Materialet pressas samman under tryck och så småningom bildas en bergart i vilken urtidsdjurens former bevaras. Det fossil som är lättast att hitta är urtidsbläckfiskar, så kallade ortoceratiter. Trilobiter är en annan djurgrupp som finns representerad som fossil. De levde i haven för cirka 560-250 miljoner år sedan
Det är fascinerande att gå och fundera på denna plats som en gång i tiden låg långt nere i södra halvklotet och sen vandrat hit upp i norr.
För drygt 490 miljoner år sedan började ursprunget till Ölands mäktiga kalkstenslager att avsättas i korallrev. Framför allt skedde avsättning av kalk i varma, grunda hav. Korallreven har med tiden pressats samman och bildat kalksten. Raukarna vid Byrum har bildats när vågor eroderat bort mjukare kalksten. Inom området finns sammanlagt cirka 120 raukar. De högsta är upp till fyra meter höga och finns i den södra delen. I norr minskar raukarna i storlek, de minsta är knappt en meter höga.
"I´m a King of the world"
Det är inte bara raukarna som gör området vid Byrum till en mycket spännande plats. I den södra delen finns rikligt med fossil. Döda organismer som hamnar på havsbottnen täcks med tiden av sedimenterande material. Materialet pressas samman under tryck och så småningom bildas en bergart i vilken urtidsdjurens former bevaras. Det fossil som är lättast att hitta är urtidsbläckfiskar, så kallade ortoceratiter. Trilobiter är en annan djurgrupp som finns representerad som fossil. De levde i haven för cirka 560-250 miljoner år sedan
Superettan i dag
LJUNGSKILE SK- FALKENBERG FF
3-1 (1-0)
0-1 Per Frick (21)
1-1 David Johannesson (51)
2-1 Jonas Lindberg (78)
3-1 David Johannesson (85)
Varningar:
LSK: Niklas Andersen
FFF: David Svensson
Domare: Anders Gjermshus
Publik: 1107
lördag, augusti 10, 2013
Blå Jungfrun
Sägenomspunnen vilar Blå Jungfrun avskilt i Kalmarsund. En ö som i långa tider varit landmärke för sjöfarare och lockat naturintresserade med sin säregna natur och sitt isolerade läge. En tidig besökare var Carl von Linné, som efter sin resa 1741 gav en intressant beskrivning av Jungfruns natur. Ön är också kallad "Blåkulla" och även endast "Jungfrun". Nationalparken är en av Sveriges mest sägenomspunna.
Blåkulla är enligt myten den plats dit häxorna åkte på skärtorsdagen för att möta Satan och fira häxsabbat. I sitt samlingsverk Historia om de nordiska folken från 1555 talar ärkebiskopen och kartografen Olaus Magnus om ön Jungfrun som en plats där nordiska häxor under vissa tider av året lär hålla möten för att pröva sina trollkonster och signerier. Blå Jungfrun finns även inritad i Olaus Magnus sjökort Carta Marina från år 1539. Sjömän har under långa tider undvikit denna plats och historierna om platsen är otaliga. Om man tar en sten med sig från ön så sägs det att man kommer att ha otur tills stenen återförs till ön.
Blå Jungfrun i kvällsljuset sedd från Byrum. Foto taget i dag
Ön har jämna släta berghällar av röd granit, jättegrytorna, grottorna, lummig örtrik ädellövskog och utsikten från öns högsta punkt, 86 meter över havet. På öns södra udde finns en stenlabyrint av okänd ålder. Den noterades redan under Carl von Linnés besök år 1741. En promenad genom labyrinten sägs bringa lycka.
På Blå Jungfruns sydvästra sida finns en strand kallad Stensliperiet. Här finns släta, mönstrade sandstenar, slipade av havet. Oskarshamns kommun får varje år en mängd stenar skickade till sig av folk som påstår sig ha drabbats av oförklarlig otur efter att ha tagit stenar med sig från ön. Varje vår görs en resa där stenarna återförs till Blå Jungfrun.
Det finns en stig runt ön som är markerad med trästolpar och skyltar. Stigen sträcker sig över öns högsta topp, ned mot lövskogen i söder, förbi labyrinten, Stensliperiet och vidare mot Lervik på den norra delen av ön. Sommartid brukar det, vid lugnt väder, arrangeras dagsturer till ön från Oskarshamn och Byxelkrok.
Blå Jungfrun sedd från Jordhamn. Det blåa skenet har gett ön dess namn.. Foto taget i dag
Blå Jungfrun är en kupolformad ö, vars topp reser sig 86,5 meter över havet och cirka 130 meter över havsbottnen. Ön är därmed högre än allt annat land i dess omgivning. Berggrunden består av granit, vilket skiljer Blå Jungfrun markant från närliggande Öland, där kalksten dominerar.
Karaktäristiska fåglar på Blå Jungfrun är tobisgrissla, ejder, skärpiplärka och bofink. På senare år har havsörn siktats på ön och ett havsörnsbo har upptäckts i trädkronorna i skogen på öns södra del. Insektsfaunan är förhållandevis artrik då det finns många ihåliga trädstammar i terrängen. Kring förra sekelskiftet planterades tamkaniner ut för jakt. Dessa hade negativ inverkan på öns flora. Kaninerna dog dock ut i samband med den första kalla krigsvintern 1939-1940. Fr.o.m. 1956 har harar funnits på ön. Till öns däggdjursfauna hör även fladdermöss som trivs i öns grottor.
Blå Jungfruns utsatta läge har gjort att det bara finns tunna jordlager på ön. På öns södra del finns Sydskogen eller Ädellövskogen. Här finns en låg och slingrigt växande skog bestående av ek, oxel, lönn, asp och ask. I övrigt finns på öns hällmarker björk och tallskog. Ön är rik på lavar med över 200 olika arter, varav bland annat kartlav, saltlav, sotlav, rosettlav och brosklav. Bland övriga växter som förekommer på ön kan nämnas idegran, strandråg, nattviol, murgröna, axveronika, vattenmåra och linnea.
Blåkulla är enligt myten den plats dit häxorna åkte på skärtorsdagen för att möta Satan och fira häxsabbat. I sitt samlingsverk Historia om de nordiska folken från 1555 talar ärkebiskopen och kartografen Olaus Magnus om ön Jungfrun som en plats där nordiska häxor under vissa tider av året lär hålla möten för att pröva sina trollkonster och signerier. Blå Jungfrun finns även inritad i Olaus Magnus sjökort Carta Marina från år 1539. Sjömän har under långa tider undvikit denna plats och historierna om platsen är otaliga. Om man tar en sten med sig från ön så sägs det att man kommer att ha otur tills stenen återförs till ön.
Blå Jungfrun i kvällsljuset sedd från Byrum. Foto taget i dag
Ön har jämna släta berghällar av röd granit, jättegrytorna, grottorna, lummig örtrik ädellövskog och utsikten från öns högsta punkt, 86 meter över havet. På öns södra udde finns en stenlabyrint av okänd ålder. Den noterades redan under Carl von Linnés besök år 1741. En promenad genom labyrinten sägs bringa lycka.
På Blå Jungfruns sydvästra sida finns en strand kallad Stensliperiet. Här finns släta, mönstrade sandstenar, slipade av havet. Oskarshamns kommun får varje år en mängd stenar skickade till sig av folk som påstår sig ha drabbats av oförklarlig otur efter att ha tagit stenar med sig från ön. Varje vår görs en resa där stenarna återförs till Blå Jungfrun.
Det finns en stig runt ön som är markerad med trästolpar och skyltar. Stigen sträcker sig över öns högsta topp, ned mot lövskogen i söder, förbi labyrinten, Stensliperiet och vidare mot Lervik på den norra delen av ön. Sommartid brukar det, vid lugnt väder, arrangeras dagsturer till ön från Oskarshamn och Byxelkrok.
Blå Jungfrun sedd från Jordhamn. Det blåa skenet har gett ön dess namn.. Foto taget i dag
Blå Jungfrun är en kupolformad ö, vars topp reser sig 86,5 meter över havet och cirka 130 meter över havsbottnen. Ön är därmed högre än allt annat land i dess omgivning. Berggrunden består av granit, vilket skiljer Blå Jungfrun markant från närliggande Öland, där kalksten dominerar.
Karaktäristiska fåglar på Blå Jungfrun är tobisgrissla, ejder, skärpiplärka och bofink. På senare år har havsörn siktats på ön och ett havsörnsbo har upptäckts i trädkronorna i skogen på öns södra del. Insektsfaunan är förhållandevis artrik då det finns många ihåliga trädstammar i terrängen. Kring förra sekelskiftet planterades tamkaniner ut för jakt. Dessa hade negativ inverkan på öns flora. Kaninerna dog dock ut i samband med den första kalla krigsvintern 1939-1940. Fr.o.m. 1956 har harar funnits på ön. Till öns däggdjursfauna hör även fladdermöss som trivs i öns grottor.
Blå Jungfruns utsatta läge har gjort att det bara finns tunna jordlager på ön. På öns södra del finns Sydskogen eller Ädellövskogen. Här finns en låg och slingrigt växande skog bestående av ek, oxel, lönn, asp och ask. I övrigt finns på öns hällmarker björk och tallskog. Ön är rik på lavar med över 200 olika arter, varav bland annat kartlav, saltlav, sotlav, rosettlav och brosklav. Bland övriga växter som förekommer på ön kan nämnas idegran, strandråg, nattviol, murgröna, axveronika, vattenmåra och linnea.
Superettan i dag
DEGERFORS IF- GAIS
4-2 (1-1)
0-1 Daniel Freire Mendes (17)
1-1 Johan Bertilsson (22)
2-1 Amadaiya Rennie (54)
2-2 Daniel Freire Mendes (69)
3-2 Tobias Solberg (78)
4-2 Alexander Andersson (79)
Varningar:
DIF: Erik Jernberg, Daniel Sundgren
GAIS: Adam Eriksson, Björn Andersson
Domare: Magnus Ahlsén
Publik: 3633
VARBERG BOIS- JÖNKÖPING SODRA IF
1-1 (0-0)
1-0 Gabriel Altemark Vanneryr (74)
1-1 Tommy Thelin (82)
Varningar:
VBOIS: Ibrahim Koroma, Nsima Peter,
JSIF: Karl Svensson
Publik: 2058
Domare: Jim Petersson
ÖSTERSUND FK- IK BRAGE
1-0 (0-0)
1-0 Seon-Min Moon (90)
Varningar:
ÖFK: Marcus Törnstrand, Seon-Min Moon
IKB: Marko Mihajlovic,
Domare: Antti Kanerva,
Publik: 2620
Inför Superettan omgång 18
Lördag 10 Augusti KL. 16:00
DEGERFORS- GAIS, STORA VALLA
VARBERG BOIS- JÖNKÖPING SÖDRA IF, PÅSKBERGSVALLEN
ÖSTERSUND FK- IK BRAGE. JÄMTKRAFTS ARENA
Söndag 11 Augusti Kl: 17:00
LJUNGSKILE SK- FALKENBERG FF, SKARSJÖVALLEN
Måndag 12 Augusti Kl:19:00
IFK VÄRNAMO- HAMMARBY IF, FINNVEDSVALLEN
ÖRGRYTE IS- ASSYRISKA FF, GAMLA ULLEVI
ÄNGELHOLM FF- LANDSKRONA BOIS. ÄNGELHOLM IP
Måndag 12 Augusti Kl: 19:20
GIF SUNDSVALL- ÖREBRO SK, NORRPORTEN ARENA
DEGERFORS- GAIS, STORA VALLA
VARBERG BOIS- JÖNKÖPING SÖDRA IF, PÅSKBERGSVALLEN
ÖSTERSUND FK- IK BRAGE. JÄMTKRAFTS ARENA
Söndag 11 Augusti Kl: 17:00
LJUNGSKILE SK- FALKENBERG FF, SKARSJÖVALLEN
Måndag 12 Augusti Kl:19:00
IFK VÄRNAMO- HAMMARBY IF, FINNVEDSVALLEN
ÖRGRYTE IS- ASSYRISKA FF, GAMLA ULLEVI
ÄNGELHOLM FF- LANDSKRONA BOIS. ÄNGELHOLM IP
Måndag 12 Augusti Kl: 19:20
GIF SUNDSVALL- ÖREBRO SK, NORRPORTEN ARENA
fredag, augusti 09, 2013
Bomben över Nagasaki
Andra atombomben, Fat Man, fälldes 9 augusti 1945 kl 11:02 över staden Nagasaki, hade en sprängkraft på ca 21–25 kiloton trotyl och detonerade också den på drygt 500 meters höjd. Den hade formen av ett ägg, var ca 3,25 m lång med en diameter av ca 1,53 m och hade en vikt av ca 4050 kg. Den aktiva beståndsdelen i den här bomben var plutonium.
Det primära målet var att släppa bomben över Kokura men då det var molnigt över staden fortsatte planet istället till det sekundära målet Nagasaki. Molnen över Nagasaki var ännu kraftigare men beslutet togs att fälla bomben ändå. Bomben fälldes över Urakami-distriktet, i stadens norra delar, som sedan 1920-talet utvecklats som ett industriellt område. I Urakami fanns bland annat minst två fabriker som tillverkade vapen, ammunition och torpeder. Därutöver fanns även ett universitetssjukhus samt ett stort antal skolor och andra officiella byggnader.
Mellan 60 000 och 80 000 människor beräknas ha avlidit av detonationen eller andra skador de närmaste dagarna. Den andra räden leddes av major Charles Sweeney i B-29:an Bockscar
Det primära målet var att släppa bomben över Kokura men då det var molnigt över staden fortsatte planet istället till det sekundära målet Nagasaki. Molnen över Nagasaki var ännu kraftigare men beslutet togs att fälla bomben ändå. Bomben fälldes över Urakami-distriktet, i stadens norra delar, som sedan 1920-talet utvecklats som ett industriellt område. I Urakami fanns bland annat minst två fabriker som tillverkade vapen, ammunition och torpeder. Därutöver fanns även ett universitetssjukhus samt ett stort antal skolor och andra officiella byggnader.
Mellan 60 000 och 80 000 människor beräknas ha avlidit av detonationen eller andra skador de närmaste dagarna. Den andra räden leddes av major Charles Sweeney i B-29:an Bockscar
torsdag, augusti 08, 2013
Blött i Emmaboda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)