onsdag, december 28, 2016

Kalmar domkyrka

Kalmar domkyrka ligger vid Stortorget på Kvarnholmen i Kalmar och är församlingskyrka i Kalmar domkyrkoförsamling, Småland. Den tillhör Växjö stift; Kalmar stift upphörde 1915, men kyrkan har även efter sammanläggningen av stiften formell ställning som domkyrka.




Under medeltiden var Kalmar med sitt strategiska läge vid Östersjön en av Sveriges allra viktigaste städer. Staden hade förbindelser med det tyska Hanseförbundet och var mötesplats för bildandet av Kalmarunionen. Den var uppbyggd i närheten av den starka befästningen som utgjordes av Kalmar slott. Vid Kalmarkriget 1611-1613 blev en stor del av staden förstörd. På grund av försvarsskäl fattade Riksrådet 1640 beslut att flytta staden till Kvarnholmen och med detta beslut aktualiserades även uppförandet av en ny kyrka. Den gamla medeltida kyrkan i staden som kallades Storkyrkan eller Bykyrkan var en byggnad med ett brett försvarstorn. Den hade flera gånger byggts om och utvidgats till en stor treskeppig kyrka med flera sidokapell. Kyrkan blev illa åtgången under kriget 1611 men återuppbyggdes med undantag av tornet. Efter en eldsvåda 1647 påbörjades flyttningen av staden. Kyrkan som skadats vid stadsbranden men delvis återställts sprängdes 1678 i fyra omgångar. Det ansågs nödvändigt eftersom den kunde användas som bas för fienden vid en eventuell belägring av slottet. Man tog vara på kyrksilvret, mässhakar, predikstolen, kyrkklockorna och det niostämmiga orgelverket. Stenmassorna från kyrkmurarna kom delvis att användas i den nya befästningen kring Kvarnholmen. Den nya kyrkan som kom att bli Domkyrka i Kalmar stift uppfördes i tre etapper under tre kungars tid med namnet Karl. Därför fick den med all rätt vid invigningen namnet Karls domkyrka. Kyrkan började uppföras 1660 då Karl X Gustaf var Sveriges kung. Den invigdes 1682 knappt halvfärdig av biskop Henning Schütte när Karl XI var regent. Den stod dock helt färdig 1703 då Karl XII blivit kung. Under denna period befanns sig dessutom den svenska stormakten så gott som oavbrutet i krig.

Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar.. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr, söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834.Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade.


























Kyrkorummet med sina vida, vita valv och sidoläktare, en praktfull altaruppställning, rikt skulpterad predikstol, gravhällar och epitafier, återspeglar den svenska stormaktstidens gudstjänstrum. Trots ett flertal restaureringar under tidernas lopp har kyrkan i stort sett behållit sin ursprungliga prägel. Den senaste inre restaureringen med temat: "Kalmar domkyrka i nytt ljus", har haft intentionen att göra kyrkorummet funktionellt utan att ta bort dess ursprungliga prägel.

  • Altaruppställningen är utförd av 1712 av Kaspar Schröder efter en ritning av Nicodemus Tessin d.y., 1704. Den består förutom av sarkofagaltaret av tre delar symboliserande Guds treenighet. Uppsättningen som vilar på två kraftiga kolonner pryds av ett gyllene bildfält som skildrar, "Guds som skapare". Överdelen är krönt av en strålsol med ”Helige Ande” i mitten i form av en duva omkransad av änglar. Den stora altartavlan som är infogad i uppställningen har med stor sannolikhet målats av David von Krafft och är en spegelvänd kopia av Charles Le Bruns stora målning "Descente de croix", eller "Nedtagandet från korset" som återfinns på Musée des beaux-arts i Rennes. Altaruppställningen flankeras av två allegoriska kvinnogestalter varav den ena med framsträckt kalk representerar "Tron" och den andra med ett ymnighetshorn "Nåden".
  • Predikstolen i barock med baldakin överförd från den tidigare kyrkan, är troligen ett krigsbyte, som antas vara skulpterad i mitten av 1600-talet. Korgens fem bildfält skildrar från vänster: 1. Jesus fängslas. 2. Jesus inför Pilatus. 3. Jesus gisslas. 4. Jesu korsfästelse. 5. Nedertagandet från korset. Bildfälten flankeras av apostlagestalter. Den rikligt dekorerade baldakinen är indelad i tre avsatser. Överst står den uppståndne Kristus med segerfanan. I mittersta avsatsen putti med pinoredskap och kvinnor med oljekrukor. Den nedersta avsatsen pryds av allegoriska kvinnogestalter och dubbelsköldar med bomärken för bemärkta borgare.Predikstolen bärs upp av en snidad bild av Kalmars skyddshelgon den helige Kristoffer.
  • Dopfunten från 1963 av grå öländsk sandsten har formen av ett skepp. Den är ett verk av skulptören Erik Sand. Locket i mässing med tre segel är utfört av ädelsmeden Kurt Landgren.Dopfunten hade tidigare sin plats i koret men är numera flyttad till sydvästra delen av kyrkorummet där kyrktorget är beläget.
  • Huvuddelen av den slutna bänkinredningen i mittskeppet och korsarmarna under sidoläktarna tillkom vid restaureringen 1928-1932 efter ritningar av stadsarkitekt J. Fredrik Olson. Bänkskärmar och bänkdörrar är dekorerade efter motiv från 1600-talet. Orgelläktaren och sidoläktarna utformades 1883 efter ritningar av H. Zettervall.
  • I kyrkan finns inte mindre än ett åttiotal gravhällar från 1600- och 1700-talet.
  • Kyrkorummet pryds av en stor mängd epitafier och begravningsvapen från 1600- och 1700-talet.
  • Vid senaste restaureringen tillkom ett fristående centralaltare i bladguld och med en skiva av röd Ölandssten. Dessutom tillkom även en flyttbar dopfunt av metall, laserskuren i ett mönster som är en abstraktion av vatten, lackerad i blå nyanser samt en ambo i grafitmålad laserskuren plåt.

















tisdag, december 27, 2016

Kalmarsund VIII

Kalmarsund VIII är en bil- och passagerarfärja som trafikerade sträckan mellan Färjestaden på Öland och Kalmar på svenska fastlandet, innan Ölandsbron öppnades 1972.
Kalmarsund VIII byggdes 1963 på Kalmar varv. Hon är utrustad med en sjucylindrig Nohabdiesel på 1220 hk och KaMeWa-propellrar. Hon fungerade som bil- och passagerarfärja fram till 1972, då hon seglade som absolut sista färjan när Ölandsbron öppnades.

Hon såldes till Rijeka i Jugoslavien där hon i slutet av 1990-talet väntade upphuggning. År 1999 köptes färjan tillbaka till Färjestaden av privatpersoner. Hon genomgick omfattande upprustning och återställande till originalutförande.
2002 återkom hon till Färjestaden och seglade under ett par somrar i Kalmarsund, gjorde både turer regelbundet mellan Kalmar och Färjestaden och som chartrad

söndag, december 25, 2016

Julottepredikan 2016

Kära vänner, jag har tänkt mycket på vad jag skulle vilja säga den här julottan, vad som behöver bli sagt och vad som är evangelium för oss just precis nu i den här texten som vi alla känner så väl. För det är ju så, att en och samma text kan betyda olika saker för oss beroende på var vi själva befinner oss i livet och tiden, och det är ju förstås olika för oss alla.

Men om man ser till världen i stort och hur samhällsvindarna har blåst de senaste åren, så är det en sak som känns mer och mer aktuell, och det är änglarnas budskap till herdarna där ute på fälten utanför Betlehem: ”Var inte rädda”. Det sägs att just det budskapet, om än lite olika formulerat, finns skrivet i Bibeln 365 gånger, alltså en gång för varje dag. Det måste vara viktigt. Var inte rädd.

När man läser nyheterna och ser på TV så kan det nog kännas som att det finns all anledning till att vara just rädd, eller åtminstone orolig, när terror å den ena sidan föder extremism å den andra och så är hela vålds– och hatspiralen igång. Eller när människor tar sig friheten att fördöma och förtrycka andra i yttrandefrihetens namn. När respekten och empatin för medmänniskan tycks krympa allt mer. Ja, listan kan göras lång på saker som det går att vara rädd för, och som ju också i sig självt djupast sett är sprunget ur rädsla. Och så var det ju faktiskt för de där herdarna där för tvåtusen år sedan också, de hade all anledning till oro.

Säkert var de fattiga, säkert utsatta på olika sätt, de levde ju i ett land som var ockuperat av romarna och det fanns inte ens något som hette ”mänskliga rättigheter”. Ändå var änglarnas budskap till dem ”var inte rädda”. Hur kan man ta till sig de orden? Kan man ens välja bort rädsla? Nej, det kan man nog inte göra, rädsla är ju en instinkt hos oss alla. Men hur vi agerar på den rädslan, hur vi tar hand om den, det kan vi välja. Om vi skall ge den näring och uppmärksamhet, eller kanske försöka att skratta åt den och liksom ta oss igenom den, det kan vi välja. Och kanske är det just precis vad änglarna menar.

För de fortsätter med att berätta om Frälsaren som fötts, och så säger de: ”detta är tecknet: ni skall finna ett nyfött barn”. Ett nyfött barn som tecken, det är så viktigt på ett symboliskt plan. För små barn, de talar till det bästa hos oss människor, det i oss som vill ta hand om, vårda och värna, som vill vara mjukt och utstråla kärlek och omtanke - allt det är som är raka motsatsen till rädsla, hot och hat. Det är ingen slump att Gud väljer att göra sig
så liten och värnlös, det är tvärtom väldigt viktigt.

Fredsfursten som Sakarja berättar om, är ett barn som vill tala till våra hjärtan. Ett barn som behöver vår uppmärksamhet, vår kärlek och vår omsorg, ett barn som vill att vi skall vara medmänskliga.

Och så säger änglarna att herdarna skall söka sig till det där stallet och krubban och den heliga familjen. Det är också viktigt - det som har hänt, att Gud har blivit människa, är inget som bara angår eliten, utan alla människor. I utsattheten, när vi själva känner oss utlämnade åt mörker och kyla, så finns det budskapet där: det finns ett rum inom oss där det lilla barnet vilar. En gemenskap och en riktning som kan ge oss hopp och mod.

Alltså: var inte rädd, låt inte rädslan styra dig. Rikta fokus på det som är gott, som väcker din medmänsklighet, varsamhet och kärlek. Gud behöver dig och din förmåga att älska och ta hand om. Du kan vara bärare av julens budskap om fred och hopp för alla människor. Det kan vi allihop. Amen.

Julottepredikan av komminister Lina Petré, Algutsboda kyrka

lördag, december 24, 2016

Julens stjärna

En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.

Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.







































Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.

Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".


Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.

Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.

Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.

Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.

Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds

Tre olika sorters jul

Den Fornordiska julen

Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.

Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.

Den kristna julen

Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.

I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.

Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.

Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).

I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.

Den sekulära julen

Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.

Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.

Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.

Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.

Lucka 24


fredag, december 23, 2016

Lucka 23

Julorkanerna 1902

Julen ser ut att regna bort i stora delar av Sverige men på annandagen kan kraftiga vindar dra in över landet när julstormen Barbara kommer hit.

Annat var det julhelgen 1902. För bland 1900-talets stormar är kanske julstormen 1902 mest berömd. I verkligheten var det två intensiva oväder som drog fram över landet med orkanvindar på sina håll. Södra Norrland upplevde orkanvindar natten mellan julaftonen och juldagen. Redan följande natt kom nästa stormcyklon in över södra Sverige, och denna storm var mer omfattande än den första.

Med hjälp av väderkartor, observatorernas journalförda anteckningar och utdrag från tidningslägg ges en del detaljer om väderläget julen 1902. En kraftig västlig luftström rådde över Nordeuropa. Det var mycket oroligt i lufthavet med mycket stora och snabba svängningar i lufttrycket.

Som nämndes i början befann sig ett nytt oväder redan vid Färöarna på väg mot södra Sverige. Det fördjupades ytterligare och hade på juldagens kväll sitt centrum nära Oslo där trycket var nere i 717 mm Hg (956 hPa). Under natten till Annandagen slog orkanen till över Sydsverige. Här följer några citat från observatörer.

Karlshamn: "Orkan natt kl 11-04. Regnmätaren kullblåst. Skador å byggnader. Kullfallna träd".
Lund: "Stark orkan natten mellan den 25-26".

Både Kullen, Knäred, Kinnared (östra Halland), Kristianstad och Askersund rapporterade högsta vindskalan, dvs. orkan, vars verkningar enligt instruktionen för observationernas utförande beskrevs: "Avbryter stora träd, bortför skorstenar och hustak m m!"

Växsjö: "Natten mellan 25-26, med början kl 11 tilltagande, kulmen kl 2-4, fullständig orkan, mestadels västlig riktning. Ovädret upphörde mellan 4-5".

Ölands norra udde: "Kl 2. 15-5 fm därunder vinden skiftade SW-NNW dess styrka varierade, övergick till full NNW-lig storm kl 5 fm. Stormen avtog kl 1 em.

Stockholm: "Våldsam snöstorm natt d. 25-26 med orkan".

Från flera platser rapporterades åska och nederbörden övergick i snöfall. Ytterligare några citat från väderobservatörer, vilka finns publicerade i "Månadsöversikt af VÄDERLEKEN I SVERIGE till lantbrukets tjänst" 23:e årgången 1903.

Häckeberga Skåne: "Den orkanlika NW-storm som rasade har från kl 11 em den 25 till kl 3 fm den 26, kullvräkte 2000 träd i härvarande skogar samt förorsakade stor skada på hustaken samt hö- och halm stackar, hvilka på flera ställen totalt jämnades med marken. Det var den starkaste storm, som här observerats sedan Novemberstormen 1872".

Vadebäck i Skåne: "Natten den 25-26 rasade en förfärlig orkan, hvars like ingen förut skådat. Hela hus jämnades med marken. Somliga tak flögo rent bort. Hafvet öfersvämmade marken omkr. 1 000 m från den vanliga strandbädden. Fiskar slungades av vågorna högt upp på land. Flera hus måste mitt i natten överföras av deras innevånare, som med fara för sina lif sökte räddning till säkrare områden".

Ljungby: "Efter stormen natten den 25-26 såg skogarna ut som ett rågfält, där lien gått fram. Flera mindre ladugårdar nedblåste och några kreatur ihjälslogs".

Hökhult i Halland: "Natten den 25-26 rasade en mycket häftig storm, som strax efter midnatt övergick till NW, och drev upp havsvattnet 8 fot offer vanligt vattenstånd å härvarande kust. Vattnet steg till och med upp i sängarne i flera hus vid hafet och Lagan, så att innevånarne måste fly upp på vindarne eller från husen om natten. Nästan alla hustak skadades något, många mycket af stormen, äfven flera större kreatursstallar, så att många kreatur blefo ihjälslagna och ännu flera skadade. Telegraf- och telefonledningar ha blåst ned utmed vestkustbanan, och banvallen har skjölts bort af böljorna på. sina ställen, så att trafiken å samma bana har måst inställas under flera dagar. Mycken skog har blåst ned".

Öxabäck i södra Västergötland (utdrag): "en myckenhet skog kullvräktes och stora träd blåste av på midten. Hade marken ej varit så djupt tjälad, hade ändå större skada åstadkommits. En så våldsam storm säger sig ingen af de här boende upplefat".

Från tidningsnotiser kan nämnas följande: I Halmstad kastades mudderverket Herkules och den engelska briggen Excelcior upp på Östra Stranden. Av badhuset i Halmstad fanns bara en enda påle kvar av byggnaden. Kallbadhuset i Varberg förstördes helt. Järnvågsbron i Ängelholm blev illa åtgången, och den 4 km långa järnvågsbanan Malmö-Limhamn raserades.

Som framgår av citaten ovan var det Skåne, Halland, västra Småland och södra Västergötland som drabbades värst. Dessbättre inträffade inga dödsolyckor på land, men flera sjömän fick sätta livet till.

På Annandagens morgon hade det klarnat upp i Sydsverige och temperaturen fallit till minusgrader i inlandet. Men på Östersjön pågick ännu stormen; Visby rapporterade kl 8 nordlig orkan. Lågtrycket hade sitt centrum söder om Onega och i centrum var lufttrycket fortfarande under 720 mm Hg.

Källa: SMHI

torsdag, december 22, 2016

onsdag, december 21, 2016

Vintersolstånd

I dag är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. Strax efter midnatt kl 05.48 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.31 och gick ner klockan 15.20,

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2016 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.

Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.

Lucka 21

tisdag, december 20, 2016

måndag, december 19, 2016

söndag, december 18, 2016

lördag, december 17, 2016

Ännu en jul i Åfors

Åforsteatern anordnade på frdagskvälln för tredje året i rad en julshow som gick av stapeln på folkets hus i Åfors. Ännu en jul i Åfors hette showen.  Närmare 40 personerna i publiken blev bjudna på en riktigt helkväll utav Åforsteatern. Som bland annat bjöd på teater, julfika, jul-quiz och julpyssel.Till exempel visade teatersällskapet upp en egen tolkning utav Jonas Gardells ”Mormor gråter” i år.Totalt var sällskapet elva stycken som stod på scen, med sex skådespelare och tre barn som ackompanjerades utav två musiker.















Lucka 17

fredag, december 16, 2016

torsdag, december 15, 2016

onsdag, december 14, 2016

tisdag, december 13, 2016

Lucia

"Så mörk är natten i midvinter tid.
Men se, då nalkas Lucia.
Hon kommer den goda med ljuset hit.
Hon kommer med hälsning om julefrid.
Hon kommer med ljus i sin krona.

I mörka natten i midvintertid
vi hälsa dig, väna Lucia.
Välkommen du goda, med ljuset hit.
Välkommen med hälsning om julefrid.
Välkommen med ljus i din krona".
Lucia med sina tärnor sprider ljus, skönsång och värme i Emmaboda.

Lucka 13

måndag, december 12, 2016

söndag, december 11, 2016

Julmarknad i Åfors

I går arrangerade vi vår egna julmarknad i Åfors. Det var välbesökt av både besökare och försäljare. Vi hade 23 bord bokade, det tidigare rekordet var 19 st. Tack alla som kom.











Bruno Hansen från Emmaboda vann Fritidsgårdens fina gjorda pepparkakshus. Grattis till dig och alla andra pristagare i lotteriet. 














Peter Hall (i mitten av bilden och i röd tröja) säljer lotter för fullt i den välbesökta julmarknaden 









Vi serverade lunch i går, Isterband från Gullaskruv med potatissallad och som alternativ hade vi Bullens korv med bröd.. Detta är ett trevligt inslag att besökarna kan mötas på detta sätt. Vi hade även fika till försäljning. 














Tomten kom till Åfors med godis och budskap att julen bara är två veckor bort 

Lucka 11

lördag, december 10, 2016

fredag, december 09, 2016

torsdag, december 08, 2016

Pepparkakshus


I Tisdags byggde Åfors fritidsgård två jättefina Pepparkakshus.En av dessa kommer vi lotta ut på lördag under vår julmarknad. tack alla
Maja Hansson, Amanda Karlsson, Elma Kling och Erik Lindström. Foto: Carla Blomquist Magnusson


Lucka 8

onsdag, december 07, 2016

tisdag, december 06, 2016

måndag, december 05, 2016

söndag, december 04, 2016

Allsbocupen 2016

Det blev Lindås/Långasjö som tog hem årets Allsbocup efter en tät och jämn final mot Lessebo. 1-0 slutade finalen och det var dom två bästa lagen som mötes i finalen. Matchhjälte blev Jesper Sjöfors som gjorde finalens enda mål. Att L/L var värdiga vinnare var inte minst det faktum att på sex matcher så släppte inte laget in ett enda mål och det är imponerande. trea kom Gullabo/Gullaboås som vann över Vissefjärda med 3-2 efter förlängning.

Lindås/Långasjö- Johansfors 3-0
Emmaboda- Vissefjärda 2-2
Skruv- Johansfors 2-0
Emmaboda- Lindås/Långasjö 0-1
Vissefjärda- Skruv 2-1
Johansfors- Emmaboda 0-2
Lindås/Långasjö- Vissefjärda 5-0
Skruv-Emmaboda 1-1
Johansfors- Vissefjärda 0-3
Skruv- Lindås /Långasjö 0-0

Lindås/Långasjö 4 3 1 0 9-0 10p.
Vissefjärda 4 2 1 1 7-8 7p
Emmaboda 4 1 2 1 5-4 5p
Skruv 4 1 2 1 4-3 5p
Johansfors 4 0 0 4 0-10 0p

Lessebo- Flerohopp 3-0
Kosta- Bosnien/ Hercegovina 2-0
Gullabo/Gullaboås- Flerohopp 2-2
Lessebo- Kosta 4-0
Bosnien/Hercegovina-Gullabo/Gullaboås 0-3
Flerohopp- Kosta 3-0
Lessebo- Bosnien/Hercegovina 4-0
Gullabo/Gullaboås- Kosta 2-0
Bosnien/Hercegovina-Flerohopp 0-0
Lessebo- Gullabo/ Gullaboås 4-0

Lessebo 4 4 0 0 15-0 12p
Gullabo/Gullaboås 4 2 1 1 7-6 7p
Flerohopp 4 1 2 1 5-5 5p
Kosta 4 1 0 3 2-9 3p
Bosnien/Hercegovina 4 0 1 3 0-9 1p

Semifinaler
Lindås/Långasjö- Gullabo/ Gullaboås 3-0
Lessebo – Vissefjärda 3-0

Match om tredjepris
Gullabo/Gullaboås- Vissefjärda 3-2 efter förl.

FINAL
Lindås/Långasjö- Lessebo 1-0 (0-0) 2x10min

Lucka 4

lördag, december 03, 2016

fredag, december 02, 2016

torsdag, december 01, 2016