söndag, april 30, 2017
Valborg i Åfors
lördag, april 29, 2017
1.a maj
Vänsterpartiet firar arbetarnas högtidsdag 1.maj med tal och musik på centrumtorget i Emmaboda. Talar gör Anita Strömberg från Nybro kommun, vänsterpartiets ordförande Daniel Miletic och kommunfullmäktigeledamot Nicke Grozdanovski. Det blir sång och musik med Samuel Nordström. Evenemanget pågår mellan 11:00-13:00.
fredag, april 28, 2017
torsdag, april 27, 2017
Demokratipris 2017
Vem eller vilka får Vänsterpartiet i Emmabodas demokratipris i år? I år är det jubileum då vårt tionde pris ska delas ut.
Priset som delas ut i maj ska gå till personer eller organisationer som verkar för ett utvecklande av demokratin i Emmaboda kommun. I ordet demokrati rymmer många begrepp som till exempel jämställdhet, mångfald och kultur. Många eldsjälar arbetar i det tysta och det är dessa vi vill uppmärksamma
Vi vill uppmärksamma goda krafter i samhället som ofta arbetar ideellt och brinner för den verksamhet som de bedriver. Det är inget krav att de nominerade ska bo i Emmaboda kommun men de ska givetvis verka i vår kommun. Alla är välkomna att nominera till detta pris med en motivering till varför just deras förslag ska ha priset. På så sätt vill vi engagera alla att vara med och bidra till detta pris. nomenringsstop är den 4 maj då vi utser årets pristagare
Tidigare årspristagare:
Kvinnor i Fokus fick det 2008
Bjurbäcksskolan 0-12 fick det 2009
Susanne Algotsson fick det 2010
Vissefjärda skola fick det 2011
Åforsgruppen fick det 2012
Emmaboda VIsförening 2013
Emmabodas förening för rättvis handel (Fairtrade) 2014
Lokalvårdarna Mona Anderson och Christalina Karlsson 2015
Johansfors IF 2016
Priset som delas ut i maj ska gå till personer eller organisationer som verkar för ett utvecklande av demokratin i Emmaboda kommun. I ordet demokrati rymmer många begrepp som till exempel jämställdhet, mångfald och kultur. Många eldsjälar arbetar i det tysta och det är dessa vi vill uppmärksamma
Vi vill uppmärksamma goda krafter i samhället som ofta arbetar ideellt och brinner för den verksamhet som de bedriver. Det är inget krav att de nominerade ska bo i Emmaboda kommun men de ska givetvis verka i vår kommun. Alla är välkomna att nominera till detta pris med en motivering till varför just deras förslag ska ha priset. På så sätt vill vi engagera alla att vara med och bidra till detta pris. nomenringsstop är den 4 maj då vi utser årets pristagare
Tidigare årspristagare:
Kvinnor i Fokus fick det 2008
Bjurbäcksskolan 0-12 fick det 2009
Susanne Algotsson fick det 2010
Vissefjärda skola fick det 2011
Åforsgruppen fick det 2012
Emmaboda VIsförening 2013
Emmabodas förening för rättvis handel (Fairtrade) 2014
Lokalvårdarna Mona Anderson och Christalina Karlsson 2015
Johansfors IF 2016
måndag, april 24, 2017
Björktrast
Bröstet är orangebeige och också vattrad med längsgående mörka streck. Den har ett ljust ögonbrynsstreck, är mörkfärgad mellan ögat och näbben som är gulorange med en grå näbbspets och den har mörkgrå ben. Längden är 22–27 cm och vingspannet 39–42 cm. Fågeln väger cirka 100 gram.
Merparten av björktrastens läten är tjattrande. Dess vanligaste läte är ett skränigt upprepat ”schäckande”. Locklätet i flykten är också ett liknande upprepat ”tjackande” som pågår i några sekunder, men även ett tunt, högt ”giih”. I allmänhet är den inte sen att använda sitt tjatter för att varna för kattugglor, katter eller andra faror Läs mer om Björktrasten
söndag, april 23, 2017
Stare
Staren är främst välkänd genom sin sång och är en mycket duktig härmare. Staren har en stor geografisk utbredning och genom introduktion på andra kontinenter är staren idag en av de vanligaste fåglarna i världen. Dock har bestånden i Europa, efter en markant ökning på 1800-talet, sedan 1960-talet minskat mycket kraftigt. I vissa områden har den tidigare vanliga synen av mycket stora synkroniserade flockar av starar blivit allt mer sällsynt.
Läs mer om Staren
lördag, april 22, 2017
Ruvning pågår
onsdag, april 19, 2017
Reformer för en starkare välfärd
I förhandlingarna om vårpropositionen har Vänsterpartiet haft fokus på mer resurser till välfärden och ökad jämlikhet i syfte att återkomma med konkreta reformer för 2018. I arbetet med vårändringsbudgeten har tyngden legat på reformer inom välfärdsområdet. Vi har fortsatt arbetet som påbörjats där Vänsterpartiet tidigare fått igenom 10 miljarder till kommuner och landsting och stärkt ekonomi för bland annat barnfamiljer, arbetslösa och pensionärer. Det är ett arbete som leder till minskade klyftor, en bättre kvalitet i välfärden, fler jobb och bättre arbets- och levnadsvillkor för många.
I vårändringsbudgeten har Vänsterpartiets satsat på förlossningsvården, höjd kvalitet på introduktionsprogrammen, socialtjänsten, BUP, sommarjobb för unga och förstärkt bistånd till Burkina Faso.
Satsningar i vårändringsbudgeten
Satsning på förlossningsvård
Vänsterpartiet har i förhandlingarna lyft behovet av förstärkta resurser till förlossningsvården och är nu överens med regeringen om en satsning på 500 mnkr. Ett viktigt område är utbildning av fler barnmorskor så att man möjliggör fler vårdplatser. Ökade resurser till förlossningsvården var en av de satsningar Vänsterpartiet fick med i höstbudgeten 2015. Då gällde 200 miljoner kronor 2015 och därefter 400 miljoner kronor per år. De nya pengarna är alltså ett tillskott därutöver.
Satsning på höjd kvalitet i introduktionsprogram
För att stötta skolor med stora utmaningar i syfte att höja resultaten och förstärka likvärdigheten sker en satsning på höjd kvalitet i introduktionsprogram. Satsningen omfattar 150 mnkr och kommer att gå till åtgärder på gymnasieskolans introduktionsprogram, exempelvis språkintroduktion.
Satsning på socialtjänsten
Mot bakgrund av den fortsatt ansträngda situationen inom socialtjänsten, med en hög arbetsbelastning och svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal samt insatser riktade mot ensamkommande barn och unga, har Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om tillförda medel till socialtjänsten. Satsningen är på 150 mnkr.
Satsning på BUP
Många barn och unga lider av psykisk ohälsa och behovet av ökade insatser från samhället är stort. En satsning på 100 mnkr ska bidra till en förstärkning riktad till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inklusive första linjens psykiatri i primärvården.
Fler sommarjobb
10 000 fler unga ska få sommarjobb. Satsningen gäller dem som gått ut 9:an, första och andra årskursen i gymnasiet och är tänkt särskilt för dem som annars kan ha svårt att få ett jobb på egen hand. Det blir Arbetsförmedlingen som beslutar om fördelningen av medel och vilka som ska anordna sommarjobben; kommuner och landsting eller entreprenörer som de anlitar. Satsningen gör att ca 10 000 unga kan få sommarjobb i kommunerna redan i sommar och reformen omfattar 105 mnkr.
Burkina Faso
Burkina Faso är ett av världens absolut allra fattigaste länder nära hälften av invånarna är under 15 år. Vänsterpartiet och regeringen är överens om ett förstärkt bistånd till Burkina Faso. Pengarna kommer att fördelas av Sida och omfattar 200 mnkr.
Skrivningar i vårpropositionen
En starkare välfärd
Vänsterpartiet och regeringen är överens om behovet av förstärkta resurser i syfte att stärka svensk välfärd. Vi delar bilden av att det är nödvändigt med ytterligare resurser till sjukvården och vikten av investeringar i bostäder, service och social infrastruktur.
Trygga jobb
S.k. ”hyvling” där arbetsgivare i ett svep minskar arbetstiden för de anställda har lyfts fram som ett växande problem. Vänsterpartiet och regeringen har i vårpropositionen kommit överens om ett uppföljande arbete i syfte att behandla hur ett skydd av arbetstagares sysselsättningsgrad kan utformas för att motverka hyvling. Likaså har det uppmärksammats att det kan finnas behov av att stärka arbetstagarnas skydd så att de får rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar den faktiska arbetstiden. Även detta ska följas upp.
En rättvis arbetsmarknad
Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. Löner och arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken är sämre än i mansdominerade och medan löneklyftan mellan män och kvinnor mycket långsamt har minskat de senaste decennierna har skillnaderna i inkomster istället ökat. De ökade klyftorna hänger också nära samman med vidgade skillnader i arbetsförhållanden. Förändringar som bryter undervärderingen av kvinnors arbete är centrala delar i en feministisk politik och av hög prioritet för Vänsterpartiet. Tillsammans med regeringen delar vi synen på att detta måste åstadkommas genom såväl direkta reformer som strukturella förändringar.
Motverka skatteflykt och bidragsbrott
Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om insatser för att förhindra skatteflykt. Regeringen avser därutöver att ändra i bidragsbrottslagen så att den även omfattar företag som utnyttjar systemen med t.ex. nystartsjobb eller andra former av lönestöd.
Översyn av modellen för avräkningar av biståndet
För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet ska regeringen genomföra en heltäckande översyn av modellen för avräkningar av kostnader för asylmottagandet. Modellförslag ska utarbetas i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC och den nya modellen för att beräkna avräkningarna ska användas i budgetpropositionen för 2018.
LSS och assistansersättningen
För människor med funktionsnedsättning är LSS en rättighetslagstiftning med avgörande betydelse. Lagen har både förbättrat levnadsvillkoren, möjliggjort ökat självbestämmande och skapat förutsättningar för ett mer självständigt liv. För Vänsterpartiet är det viktigt att den lagen inte kringgås och därför har det varit viktigt för oss att få in skrivningar om att lagens intentioner ska värnas
Arbetskläder i vård och omsorg
Vänsterpartiet och regeringen kom överens om en översyn av vad som hindrar kvinnor att få arbetskläder i äldre- och handikappomsorg. Anställda inom dessa områden är ålagda att bära arbetskläder, för att minska smittspridning, men får idag på många håll stå för detta själv. Under tiden översynen pågick inledde Arbetsmiljöverket för egen del en översyn av föreskrifterna. Det innebär att anställda inom de berörda områdena kommer att garanteras arbetskläder från och med början av 2018 och att det görs tydligt att det är arbetsgivaren som ska stå för arbetskläderna.
I vårändringsbudgeten har Vänsterpartiets satsat på förlossningsvården, höjd kvalitet på introduktionsprogrammen, socialtjänsten, BUP, sommarjobb för unga och förstärkt bistånd till Burkina Faso.
Satsningar i vårändringsbudgeten
Satsning på förlossningsvård
Vänsterpartiet har i förhandlingarna lyft behovet av förstärkta resurser till förlossningsvården och är nu överens med regeringen om en satsning på 500 mnkr. Ett viktigt område är utbildning av fler barnmorskor så att man möjliggör fler vårdplatser. Ökade resurser till förlossningsvården var en av de satsningar Vänsterpartiet fick med i höstbudgeten 2015. Då gällde 200 miljoner kronor 2015 och därefter 400 miljoner kronor per år. De nya pengarna är alltså ett tillskott därutöver.
Satsning på höjd kvalitet i introduktionsprogram
För att stötta skolor med stora utmaningar i syfte att höja resultaten och förstärka likvärdigheten sker en satsning på höjd kvalitet i introduktionsprogram. Satsningen omfattar 150 mnkr och kommer att gå till åtgärder på gymnasieskolans introduktionsprogram, exempelvis språkintroduktion.
Satsning på socialtjänsten
Mot bakgrund av den fortsatt ansträngda situationen inom socialtjänsten, med en hög arbetsbelastning och svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal samt insatser riktade mot ensamkommande barn och unga, har Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om tillförda medel till socialtjänsten. Satsningen är på 150 mnkr.
Satsning på BUP
Många barn och unga lider av psykisk ohälsa och behovet av ökade insatser från samhället är stort. En satsning på 100 mnkr ska bidra till en förstärkning riktad till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inklusive första linjens psykiatri i primärvården.
Fler sommarjobb
10 000 fler unga ska få sommarjobb. Satsningen gäller dem som gått ut 9:an, första och andra årskursen i gymnasiet och är tänkt särskilt för dem som annars kan ha svårt att få ett jobb på egen hand. Det blir Arbetsförmedlingen som beslutar om fördelningen av medel och vilka som ska anordna sommarjobben; kommuner och landsting eller entreprenörer som de anlitar. Satsningen gör att ca 10 000 unga kan få sommarjobb i kommunerna redan i sommar och reformen omfattar 105 mnkr.
Burkina Faso
Burkina Faso är ett av världens absolut allra fattigaste länder nära hälften av invånarna är under 15 år. Vänsterpartiet och regeringen är överens om ett förstärkt bistånd till Burkina Faso. Pengarna kommer att fördelas av Sida och omfattar 200 mnkr.
Skrivningar i vårpropositionen
En starkare välfärd
Vänsterpartiet och regeringen är överens om behovet av förstärkta resurser i syfte att stärka svensk välfärd. Vi delar bilden av att det är nödvändigt med ytterligare resurser till sjukvården och vikten av investeringar i bostäder, service och social infrastruktur.
Trygga jobb
S.k. ”hyvling” där arbetsgivare i ett svep minskar arbetstiden för de anställda har lyfts fram som ett växande problem. Vänsterpartiet och regeringen har i vårpropositionen kommit överens om ett uppföljande arbete i syfte att behandla hur ett skydd av arbetstagares sysselsättningsgrad kan utformas för att motverka hyvling. Likaså har det uppmärksammats att det kan finnas behov av att stärka arbetstagarnas skydd så att de får rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar den faktiska arbetstiden. Även detta ska följas upp.
En rättvis arbetsmarknad
Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. Löner och arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken är sämre än i mansdominerade och medan löneklyftan mellan män och kvinnor mycket långsamt har minskat de senaste decennierna har skillnaderna i inkomster istället ökat. De ökade klyftorna hänger också nära samman med vidgade skillnader i arbetsförhållanden. Förändringar som bryter undervärderingen av kvinnors arbete är centrala delar i en feministisk politik och av hög prioritet för Vänsterpartiet. Tillsammans med regeringen delar vi synen på att detta måste åstadkommas genom såväl direkta reformer som strukturella förändringar.
Motverka skatteflykt och bidragsbrott
Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om insatser för att förhindra skatteflykt. Regeringen avser därutöver att ändra i bidragsbrottslagen så att den även omfattar företag som utnyttjar systemen med t.ex. nystartsjobb eller andra former av lönestöd.
Översyn av modellen för avräkningar av biståndet
För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet ska regeringen genomföra en heltäckande översyn av modellen för avräkningar av kostnader för asylmottagandet. Modellförslag ska utarbetas i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC och den nya modellen för att beräkna avräkningarna ska användas i budgetpropositionen för 2018.
LSS och assistansersättningen
För människor med funktionsnedsättning är LSS en rättighetslagstiftning med avgörande betydelse. Lagen har både förbättrat levnadsvillkoren, möjliggjort ökat självbestämmande och skapat förutsättningar för ett mer självständigt liv. För Vänsterpartiet är det viktigt att den lagen inte kringgås och därför har det varit viktigt för oss att få in skrivningar om att lagens intentioner ska värnas
Arbetskläder i vård och omsorg
Vänsterpartiet och regeringen kom överens om en översyn av vad som hindrar kvinnor att få arbetskläder i äldre- och handikappomsorg. Anställda inom dessa områden är ålagda att bära arbetskläder, för att minska smittspridning, men får idag på många håll stå för detta själv. Under tiden översynen pågick inledde Arbetsmiljöverket för egen del en översyn av föreskrifterna. Det innebär att anställda inom de berörda områdena kommer att garanteras arbetskläder från och med början av 2018 och att det görs tydligt att det är arbetsgivaren som ska stå för arbetskläderna.
tisdag, april 18, 2017
Snöfall i april
måndag, april 17, 2017
Kniporna roar sig
Påskharen
Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland och är känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var under 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades på bred front efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna, som en påsksymbol riktad till barn. Ungefär vid den tiden började Tyskland tillverka påskkort, vars motiv ofta bestod av påskharen.
I Sverige omtalas påskharen, tidigast bland tyska invandrare, under 1800-talets slut eller 1900-talets början. Den fick inget riktigt genomslag i landet. När Sverige började tillverka egna påskkort ersattes påskharen med andra påskmotiv. I Sverige är den kanske mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Leken med att gömma påskägg förekommer dock även i vissa svenska barnfamiljer.
Harens (kaninens) legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.
Källa: Wikipedia
söndag, april 16, 2017
Lite äggstra äggkunskap
Trött på att koka ägg till hela släkten i påsk?
Om de långhalsade dinosaurierna funnits kvar så hade det nog räckt med ett. För många dinosauriers ägg var mycket större än vad de flesta fåglars är idag. Men inte så stora som man skulle kunna tro. Det största fossila ägg man hittat är inte mer än 30 centimeter långt. Det kan jämföras med strutsens ägg som blir runt 20 centimeter stora och väger runt 1,5 kilo.
Det finns runt 220 fyndplatser av fossila dinosaurieägg världen över, utseende på bon och storleken på äggen skiljde sig åt. De minsta dinosaurieäggen var inte större än 5 centimeter. Anknäbbsdinosaurierna lade päronformade ägg medan långhalsarnas ägg var nästan helt runda. Vissa dinosaurier hade sina bon tätt ihop ungefär som vissa fåglar har idag. Några hade helt runda bon med 6-8 ägg, andra hade oregelbundet formade bon med upp till 12 ägg. De fossila äggen på den här bilden upptäcktes 1996 och finns nu att beskåda på Musée-parc Mèze i Hérault, Frankrike.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet
Om de långhalsade dinosaurierna funnits kvar så hade det nog räckt med ett. För många dinosauriers ägg var mycket större än vad de flesta fåglars är idag. Men inte så stora som man skulle kunna tro. Det största fossila ägg man hittat är inte mer än 30 centimeter långt. Det kan jämföras med strutsens ägg som blir runt 20 centimeter stora och väger runt 1,5 kilo.
Det finns runt 220 fyndplatser av fossila dinosaurieägg världen över, utseende på bon och storleken på äggen skiljde sig åt. De minsta dinosaurieäggen var inte större än 5 centimeter. Anknäbbsdinosaurierna lade päronformade ägg medan långhalsarnas ägg var nästan helt runda. Vissa dinosaurier hade sina bon tätt ihop ungefär som vissa fåglar har idag. Några hade helt runda bon med 6-8 ägg, andra hade oregelbundet formade bon med upp till 12 ägg. De fossila äggen på den här bilden upptäcktes 1996 och finns nu att beskåda på Musée-parc Mèze i Hérault, Frankrike.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet
lördag, april 15, 2017
Påsk
Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Påsk i olika religioner:
Judendomen:
Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.
Kristendomen:
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.
Tidpunkten för firandet:
Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.
Många kloka män och kvinnor har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påskkalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt tidig då påskdagen infaller 27 mars . Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Påsk i olika religioner:
Judendomen:
Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.
Kristendomen:
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.
Tidpunkten för firandet:
Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.
Många kloka män och kvinnor har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påskkalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt tidig då påskdagen infaller 27 mars . Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.
fredag, april 14, 2017
Långfredagen
Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen.
På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.
På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.
söndag, april 02, 2017
Inför Allsvenskan omg.1
Lördag 1 april KL.13:00
IFK GÖTEBORG- MALMÖ FF, ULLEVI
tips:1-1
HALMSTAD BK- ÖSTERSUND FK, ÖRJANS VALL
Tips: 0-1
Söndag 2 april Kl:15:00
GIF Sundsvall- AFC ESKILSTUNA, NORRPORTEN ARENA
tips: 2-2
AIK- BK HÄCKEN, FRIENDS ARENA
tips: 2-1
Söndag 2 april Kl: 17:30
IFK NORRKÖPING- HAMMARBY IF, ÖSTGÖTAPORTEN
tips: 1-2
Måndag 3 april kl 19:00
KALMAR FF- IF ELFSBORG, GULDFÅGELNS ARENA
Tips: 1-0
DJURGÅRDEN IF- IK SIRIUS, TELE 2 ARENA
tips: 1-1
ÖREBRO SK- JÖNKÖPING SÖDRA IF, BEHRN ARENA
Tips: 3-1
IFK GÖTEBORG- MALMÖ FF, ULLEVI
tips:1-1
HALMSTAD BK- ÖSTERSUND FK, ÖRJANS VALL
Tips: 0-1
Söndag 2 april Kl:15:00
GIF Sundsvall- AFC ESKILSTUNA, NORRPORTEN ARENA
tips: 2-2
AIK- BK HÄCKEN, FRIENDS ARENA
tips: 2-1
Söndag 2 april Kl: 17:30
IFK NORRKÖPING- HAMMARBY IF, ÖSTGÖTAPORTEN
tips: 1-2
Måndag 3 april kl 19:00
KALMAR FF- IF ELFSBORG, GULDFÅGELNS ARENA
Tips: 1-0
DJURGÅRDEN IF- IK SIRIUS, TELE 2 ARENA
tips: 1-1
ÖREBRO SK- JÖNKÖPING SÖDRA IF, BEHRN ARENA
Tips: 3-1
lördag, april 01, 2017
Allsvenskan i dag
IFK GÖTEBORG- MALMÖ FF
1-1 (1-0)
1-0 Mikael Boman (8)
1-1 Pawel Cibicki (34)
Varningar:
IFKG: Henrik Björdal, Emil Salomonsson, Sebastian Eriksso
MFF: Anders Christiansen
Domare:Stefan Johannesson
publik: 32129
HALMSTAD BK- ÖSTERSUND FK
1-0 (1-0)
1-0 Sead Haksabanovic (38)
varningar:
HBK:Mads Roerslev Rasmussen, Alexander Henningsson
ÖFK: Gabriel Somi, Saman Ghoddos
domare: Jonas Eriksson
Publik: 5223
Tunnelbana mellan Emmaboda och Växjö
Då fler och fler människor pendlar mellan Emmaboda och Växjö beslutades i dag att det ska byggas en underjordisk pendeltågspår mellan orterna. Det ska vara dubbelspår och samtliga stationer ska byggas under jord. Det kommer byggas två nya stationer nämligen Åryd och Furuby i Kronobergs län och det är Kalmar läns trafik och Kronobergstrafiken, Staten och regionförbunden och landstingen i dom båda länen som finansierar detta projekt. Satsningen ska påbörjas under sommaren 2017 och hela den sex mil långa tunnelbanan kommer vara klar hösten 2028.
Satsningarna innebär en investering på totalt cirka 30 miljarder kronor, inklusive fordon och nya depåer. Satsningarna på kollektivtrafik innebär också enligt överenskommelsen drygt 50 000 nya bostäder i länen. Förhandlingarna mellan Sverigeförhandlingen och KLT, Länstrafiken i Kronoberg, Landstingen i Kalmar och Kronoberg och dom båda regionförbunden och kommunerna i Emmaboda, Lessebo och Växjö inleddes redan förra året. Detta blir det största satsningen i regionen sedan mitten på 1800-talet då järnvägsspåren anlades. Efter 2028 räknar man med att fortsätta den underjordiska satsningen och förlänga spåren till Kalmar och Karlskrona.
lördag, mars 25, 2017
Sommartid
I natt är det dags igen att ändra till sommartid. Klockan 02.00 hoppar fram en timme till 03.00. Man flyttar alltså fram klockan i natt och de innebär att kvällarna blir ljusare och morgonen lite mörkare till en början, men det dröjer inte länge förrän solen stiger högre upp på himlen och de blir ljusare även på morgonen.
Vi har ändrat klockan sen 1980 även om vi försökte redan 1916 men idén är äldre än så. Redan 1784 kom den amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin (1706-1790) på idén med sommartid. Han blev förvånad en morgon när han vaknade klockan sex och fann att solen stod högt på himlen och rummet var ljust. Hans betjänt hade glömt att stänga fönsterluckorna.Han räknade ut att parisarna kunde spara "enorma" summor genom att utnyttja dagsljus i stället för vaxljus. I en Paristidning skrev han då en essä om de stora summor parisarna skulle kunna spara genom att utnyttja solljuset på ett smartare sätt.Det dröjde nästan ett och ett halvt sekel efter Franklins insikt om att det sedan länge hade varit ljust när han vaknade på morgonen till dess att hans tankar blev verklighet.
Då, 1916, antog Storbritannien en lag om sommartid.I samma veva gjorde Sverige ett eget försök att börja ställa om klockan. Men starka reaktioner från bland andra bönderna, som trodde att sommartiden skulle få negativa konsekvenser för kornas mjölkproduktion, ledde till att ordningen redan året därpå återgick till det vanliga.Men 1970-talets oljekris satte fart på debatten igen. Grundtanken då var att ljusare kvällar skulle innebära färre tända lampor och i november 1979 sade riksdagen slutligen ja till sommartid. Och sedan några år är sommartiden även samordnad på EU-nivå till att i alla medlemsstater börja gälla den sista söndagen i mars. Sverige anpassade sig till EU nivå 1998 som innebär att sommartiden förlängdes en månad till sista söndagen i oktober.
Nu varar sommartiden fram till sista lördagen i oktober som i år är den 25
Vi har ändrat klockan sen 1980 även om vi försökte redan 1916 men idén är äldre än så. Redan 1784 kom den amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin (1706-1790) på idén med sommartid. Han blev förvånad en morgon när han vaknade klockan sex och fann att solen stod högt på himlen och rummet var ljust. Hans betjänt hade glömt att stänga fönsterluckorna.Han räknade ut att parisarna kunde spara "enorma" summor genom att utnyttja dagsljus i stället för vaxljus. I en Paristidning skrev han då en essä om de stora summor parisarna skulle kunna spara genom att utnyttja solljuset på ett smartare sätt.Det dröjde nästan ett och ett halvt sekel efter Franklins insikt om att det sedan länge hade varit ljust när han vaknade på morgonen till dess att hans tankar blev verklighet.
Då, 1916, antog Storbritannien en lag om sommartid.I samma veva gjorde Sverige ett eget försök att börja ställa om klockan. Men starka reaktioner från bland andra bönderna, som trodde att sommartiden skulle få negativa konsekvenser för kornas mjölkproduktion, ledde till att ordningen redan året därpå återgick till det vanliga.Men 1970-talets oljekris satte fart på debatten igen. Grundtanken då var att ljusare kvällar skulle innebära färre tända lampor och i november 1979 sade riksdagen slutligen ja till sommartid. Och sedan några år är sommartiden även samordnad på EU-nivå till att i alla medlemsstater börja gälla den sista söndagen i mars. Sverige anpassade sig till EU nivå 1998 som innebär att sommartiden förlängdes en månad till sista söndagen i oktober.
Nu varar sommartiden fram till sista lördagen i oktober som i år är den 25
måndag, mars 20, 2017
Vårdagjämning
I dag klockan 11:29 svensk tid inträffar vårdagjämningen som innebär att solen passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. I dag går solen i Emmaboda upp kl.05.58 och går ner 18.11
Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel inträffa när det är den 20 mars i Sverige medan det samtidigt är den 21 mars i östra Asien
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Detta innebär att de ljusa timmarna blir längre än vad nätterna är och solen står allt högre upp i himlen på oss som bor i norra halvklotet
Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel inträffa när det är den 20 mars i Sverige medan det samtidigt är den 21 mars i östra Asien
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Detta innebär att de ljusa timmarna blir längre än vad nätterna är och solen står allt högre upp i himlen på oss som bor i norra halvklotet
onsdag, mars 15, 2017
Storskrake
Bilderna är tagna i ER-sjön i Emmaboda
Storskraken är stor och lång med en längd på 58–68 cm, ett vingspann på 78–94cm och en vikt på 1 200–2 000 gram. Den har lång hals men drar ofta in halsen när den simmar varför den då ser korthalsad ut.
I flykten påminner den mer om lom eller dopping än om andra änder med sin långa utsträckta hals, raka flyktbana och grunda, snabba vingslag.
Näbben är lång, smal, rund, röd och övre näbbhalvan har en nedåtböjd svart liten krok i spetsen. Näbben har lameller i form av sågtänder, som åtminstone i överkäken är riktade bakåt. Den utgör ett mycket kraftigt griporgan som är lämpligt att ta tag i och hålla fast små fiskar med.
Påtagligt gulfärgde hanar vilket är en följd av att de äter foderpellets ämnade för odlad lax.
Den adulta storskrakshanen i praktdräkt har mörkgrönt huvud, svart rygg och nästan vita vingar. De undre kroppsdelarna är vita med en laxrosa anstrykning under vintern och början av våren. Den adulta honan har rödbrunt huvud, vit haka, askgrå ovansida och vit undersida. Huvudets nackfjädrar är mer eller mindre förlängda och honan har mycket längre nackfjädrar än hanen. Juvenilen påminner om honan men har mindre nacktofs och ljusa ansiktsteckningar.
I vissa områden förekommer det att hanar vintertid får en påtagligt gul fjäderdräkt vilket är en följd av att de äter foderpellets ämnade för odlade laxar. Dessa pellets innehåller färgämnen som ska göra laxköttet rött. Pelletsen trillar till botten genom odlingsbassängerna och blir föda för skrakar.
Storskraken förekommer på norra halvklotet, främst i området mellan 50:e och 70:e breddgraden. Den häckar i norra Europa från Island och Storbritannien österut över Skandinavien och Baltikum, i Centralasien österut till Japan. Den häckar också i de nordligaste delarna av Nordamerika. Det finns också häckande populationer längre söderut; i Europa som i Frankrike och i området kring Albanien, Makedonien och Grekland, i Centralasien; utmed Himalaya. I Sverige är den spridd över hela landet, talrikast i östra skärgården. I de flesta områden i Sverige är storskraken en flyttfågel men den övervintrar ofta på östkusten söder om Stockholm så länge Östersjön inte fryser till helt. Annars övervintrar många av de svenska storskrakarna på västkusten, i Danmark, Tyskland, Polen och i Nederländerna.
Storskraken vistas vid både sött och salt vatten. Under häckningsperioden lever de parvis och övrig tid i flockar. Boet placeras ofta i håligheter i träd eller trädliknande holkar, och honan lägger vanligtvis 7–8 gulaktiga ägg.
På hösten samlas ofta stora flockar av denna fågel och bedriver ett slags gemensamt fiske. Alla fåglarna bildar då en linje som är parallell med stranden och simmar in mot land under oupphörligt dykande och plaskande med vingarna. På detta sätt driver de småfisken framför sig för att fånga den nära land.
Storskraken lever främst av mindre fiskar.
onsdag, mars 08, 2017
Internationella kvinnodagen- 107 år kamp för kvinnors rättigheter
I dag kommer många kvinnor att få frukost på sängen av sina livskamrater, eller få blommor som just i dag är givna med extra omtanke. Det är inget fel i det, absolut inte men det behöver man inte ha en speciell dag för att skänka en tanke åt våra kvinnor utan denna omtanke bör ske dagligen.
Den 8 mars som är den Internationella kvinnodagen är så mycket större än så och till skillnad från ex mors dag har denna dag en stark politisk koppling som uppmärksammar kvinnans situation världen över.
Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet uppmärksammas också av FN och i många länder är det en nationell helgdag.
Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. Alltså för 105 år sedan. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.
En historisk översikt:Den internationella kvinnodagen är berättelsen om vanliga kvinnor som har skapat historia: kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män. I det gamla Grekland uppmanade Lysistrate till sexstrejk mot männen för att få slut på kriget. Under den franska revolutionen ville kvinnorna i Paris ha ”frihet, jämlikhet och broderskap” och marscherade till Versailles för att kräva rösträtt.Idén med en internationell kvinnodag uppkom för första gången vid sekelskiftet som i industriländerna var en period med expansion, turbulens, stor befolkningstillväxt och radikala ideologier.
Nedan följer en kort kronologi över de viktigaste händelserna.
1909
Den första nationella kvinnodagen firades i hela USA den 28 februari enligt en förklaring från det amerikanska socialistpartiet. Kvinnor i USA fortsatte att fira dagen den sista söndagen i februari fram till 1913.
1910
Under ett möte i Köpenhamn som arrangerades av Socialist International instiftades en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Förslaget antogs enhälligt av mer än 100 kvinnor från 17 olika länder, bl.a. av de tre första kvinnliga medlemmarna av Finlands parlament. Inget bestämt datum för kvinnodagen sattes.
1913-1914
Som en del av fredsrörelsen, som började spira innan och början av första världskriget, firade ryska kvinnor sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar.
1917
Två miljoner ryska soldater dog i kriget och ryska kvinnor valde återigen den sista söndagen i februari till att strejka för ”bröd och fred”. De politiska ledarna var emot strejken, men kvinnorna fortsatte. Resten är historia: fyra dagar senare tvingades tsaren att abdikera och den provisoriska regeringen gav kvinnor rösträtt. Den historiska söndagen var den 23 februari enligt den julianska kalendern som då användes i Ryssland, och den 8 mars enligt den gregorianska som användes överallt. Sedan dess har den internationella kvinnodagen fått en ny global betydelse för kvinnor i både utvecklade och utvecklingsländer. Den växande internationella kvinnorörelsen som stärkts av fyra världskonferenser i FN-regi, har haft stor betydelse för det gemensamma arbetet för kvinnors rättigheter, bl.a. kvinnors rätt att delta i den politiska och ekonomiska utvecklingen. Den internationella kvinnodagen är alltmer ett tillfälle att tänka tillbaka på de framsteg som nåtts, att kräva förändringar och att fira de kvinnor som med mod och beslutsamhet har spelat en avgörande roll i utvecklingen av kvinnans rättigheter.
FN:s roll
Mycket få av de ämnen som har behandlats av FN har fått större och bredare stöd än kampen för att främja och skydda kvinnors lika rättigheter. FN-stadgan som undertecknades i San Fransisco 1945 var det första internationella avtalet som fastslog jämlikhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Sedan dess har organisationen hjälpt till att skapa en rad historiska internationellt antagna handlingsprogram, normer och mål för att främja kvinnors status över hela världen.
Under årens lopp har FN:s arbete för kvinnor ägt rum på fyra olika områden:
- stärkande av juridiska åtgärder
- mobilisering av opinion och internationellt engagemang
- utbildning och forskning
- hjälp till utsatta grupper.
Idag är principen i FN:s arbete att samhällets mest allvarliga sociala och ekonomiska eller politiska problem inte kan lösas på ett hållbart sätt utan världens kvinnors fulla deltagande och bemyndigande.
tisdag, mars 07, 2017
söndag, mars 05, 2017
Oväder i antågande
Söndag eftermiddag snöfall i kombination med frisk ostlig vind. Blåsigast vid kusten. Det väntas 10-15 cm, lokalt 20 cm. Störst mängder i norra delen.
Utfärdad: 4 mars klockan 12:23
Ändrad: 4 mars klockan 16:40
Definition för Varning klass 2 snöfall som kan ge kraftig drivbildning: Snömängder där det väntas minst 12 mm (i smält form) inom 12 timmar i kombination med frisk vind (över 8 m/s). Medför stora trafikproblem. Kan vid temperaturer nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen.
Klass 1: varning: Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Öland, Gotland, Dalsland och övriga Småland
Söndag eftermiddag snö eller blötsnö i kombination med frisk vind, fram till måndag morgon 10-15cm, lokalt 20cm. Det fortsätter sedan snöa och blåsa under måndagen. Snöfallet avtar markant i intensitet under måndag eftermiddag.
onsdag, februari 01, 2017
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)