EN SOCIALISTISK BLOGG MED INRIKTING PÅ POLITIK, SPORT, HISTORIA, KULTUR, FOTO OCH ANDRA ÄMNEN SOM RÖR LIVETS HÖGTIDLIGA OCH VARDAGLIGA GULDKORN.
SKRIBENT: NICKE GROZDANOVSKI (V), EMMABODA.
ONLINE SEN 10 MARS 2006!
Kärrsnäppa (Calidris alpina) är en vadare som tillhör familjen snäppor. Den är en flyttfågel med cirkumpolär utbredning på norra halvklotet och brukar delas in i nio underarter. I dess häcknings- och övervintringsområden är den en av de vanligaste och mest kända småvadarna. Kärrsnäppan är 17-21 centimeter lång och har ett vingspann på 32-36 centimeter. Den är alltså stor som en stare, men knubbigare och med längre näbb. I sommardräkt har den rödbrun ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I vinterdräkt har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med ett ljusgrått bröstband som kontrasterar mot det vita bröstet och buken. Juvenilerna är gulbruna på översidan med två vitaktiga "V"-former på ryggen. De har vanligen svarta fläckar på sidorna eller buken. Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De olika underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun färgning i sommardräkten, mängden svart på buken och näbbens längd och böjning. Näbbens längd varierar även mellan könen: honorna har längre näbbar än hanarna.
Kärrsnäppan häckar cirkumpolärt i arktiska och subarktiska områden. De fåglar som häckar i norra Europa och Asien är långtflyttande flyttfåglar som övervintrar huvudsakligen i Afrika, Sydeuropa och sydöstra Asien. De fåglar som häckar i Alaska och norra Kanada flyttar till Stilla havets och Atlantens kuster i Nordamerika.
Kärrsnäppan är mycket sällskaplig på vintern och bildar ibland stora flockar vid stränder. Man kan också se stora grupper flyga tillsammans under flyttningen eller i vinterområdet. Kärrsnäppan livnär sig genom att plocka smådjur som insekter, maskar och blötdjur i vattenytan vid stranden. Dess näbbspets är mycket känslig vilket ger dem möjlighet att finna föda begravd i sanden som de på ett karaktäristiskt vis söker efter genom rastlöst springande uppblandat med att de sticker ned näbben i sanden. Boet är en grund grop i marken, omgiven av låg växtlighet, där de oftast lägger 4 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna och kläcks efter cirka tre veckor. Ungarna lämnar boet efter cirka ett dygn och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor. Under tiden vaktas de av föräldrarna, men honan brukar överge familjen 7-10 dagar efter kläckning.
Kärrsnäppa fotograferat den 14 juli vid Sandby borg i sydöstra öland
HAMMARBY IF- FALKENBERG FF, NYA SÖDERSTADION KL 17:30
Från Hammarbys synvinkel:
Från Falkenbergs synvinkel: Inför Bajen: "Vill utnyttja deras akilleshäl" Falkenberg hemma på 2000-talet 100712: Superettan 0-0 111003: Superettan 0-0 120528: Superettan 2-2 130826: Superettan 0-3 150713: Allsvenskan 3-0
Domare:
Andreas Ekberg, Lund
Ass. domare 1:
Daniel Ekman, Västra Frölunda
Ass. domare 2:
Fredrik Klyver, Jönköping
Fjärdedomare:
Johan Krantz, Uppsala
Snabba fakta om Tele2 Arena: Funktion: Centralt belagen idrotts- och evenemangsarena med skjutbart tak för evenemang året runt
Hemmaarena: För Djurgården Fotboll och Hammarby Fotboll
Publikkapacitet: 30 000 sittplatser, 15 000 platser per etage. 45 000 åskådarplatser vid konserter
Läge: Globenområdet, i anslutning till Gullmarsplan och cirka 2 kilometer från Slussen
Byggstart: Hösten 2010
Första evenemang: Sommaren 2013
Utformning: Transparent fasad. Två etager. Symmetrisk i det nedre etaget. Asymmetrisk i det övre etaget.
Takhöjd: Cirka 35 meter
Tele2 Arena är försett med skjutbart tak som uppfyller UEFA:s och FIFA:s regelverk för internationell fotboll gällande sittplatser, storlek, säkerhet, belysning, ljudanläggning och krav på lokaler och omgivningar. Via en utvändig foajé är det möjligt att promenera runt arenan i nivå med Arenatorget.
Växjö domkyrka är församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling och stiftskyrka (domkyrka) för Växjö stift. Kyrkan är av medeltida ursprung, men har i hög grad präglats av 1800-talets och 1900-talets restaureringar.Domkyrkan ligger nära Växjösjöns norra strand (med järnvägen emellan), sydöst om Stortorget och nordost om järnvägsstationen i centrala Växjö. Denna plats var ursprungligen en halvö i sjön, innan sjön sänktes 1814.
Kyrkan är till det yttre byggd i tegel och i byggnadsmaterialet ingår relativt sällsynt förekommande så kallad "mönsterhuggen kvadersten."
Domkyrkan är jämförelsevis ganska liten, vilket troligen har att göra med att Växjö stift var ett förhållandevis litet stift under medeltiden. Det omfattade enbart Värend, medan övriga delar av Småland hörde till Linköpings stift. Växjö stift utvidgades senare under 1500-talet. Kyrkan är Växjös högsta byggnad med en höjd på 63 meter.
Utsmyckningar, främst glasmålningar, gjordes under restaureringen 1958-1960 av konstnärerna Bo Beskow, Erik Höglund, E. Lundqvist och Jan Brazda.
Altaret, predikstolen och dopfunten skapades av Jan Brazda 1960. Altarmattan som ligger runt altaret är skapad av Ulla Gowenius 1995 och vävd hos Märta Måås-Fjetterström AB. Altarskåpet Fiat Lux "Från mörker till ljus" är gjort av Bertil Vallien och invigdes år 2002.
I norra sidoskeppet finns en målning över nattvardens instiftande, som utfördes av Georg Engelhard Schröder efter kyrkobranden 1740 och ursprungligen var kyrkans altartavla med placering i koret ovanför högaltaret.
Domkyrkotornet har fem kyrkklockor.
Kyrkan har rötter i tidig medeltid och legenden om Sankt Sigfrid är knuten till den äldsta Växjö domkyrka, som var biskopskyrka redan på 1100-talet. Hans helgonskrin (relikskrin) förvarades i kyrkan fram till 1600-talet, då det på biskoplig befallning förstördes.
Det kraftiga västtornet är kvar från den första domkyrkan, som byggdes i romansk stil. Detta torn kröntes med två tornspiror och har en motsvarighet i Rydaholms kyrka i Rydaholm, några mil nordväst om Växjö. Rydaholms kyrktorn är också ett kraftigt och brett torn som kröns med två tornspiror. Men tornet i Rydaholm är byggt i gråsten och Växjö domkyrka i tegel.
I den yttre korväggen hittades på 1800-talet en inmurad runsten, Tyke Vikings sten. Den står nu utanför väggen.
Kyrkan brann (brändes ner) första gången 1276 och den tidigare kyrkan ersattes av en större, möjligen i gotisk stil (valven inne i kyrkan är spetsbågiga, vilket dock förekommer även i romanska kyrkor omväxlande med rundbågiga valv, till exempel i Lunds domkyrka).
1585-1740 hade domkyrkan högt valmat tak och två tornspiror, efter smärre förändringar i renässansstil, sedan kyrkan bränts ner av danskarna 1570. För ekonomin och insamlingen av medel till återuppbyggandet av domkyrkan stod Jöns Olsson (Baaz), tidigare en av stiftets kyrkoherdar i Gårdsby församling, i Norrvidinge härad, i närheten av Rottne norr om Växjö och möjligen tidigare dekan i Växjö. Han är den förste kände av senare flera kända medlemmar i släkten Baaz (Baazius).
Det utseende kyrkan hade efter år 1585 återfinns i Suecia Antiqua et Hodierna. 1740 skadades dock tornet och kyrkan svårt av en eldsvåda efter ett åsknedslag och fick återuppbyggas igen
1849-1852 genomgick kyrkan en stor ombyggnad efter ritningar av arkitekten Carl Georg Brunius. Tornet fick fyra trappstegsgavlar och kyrkans sidoskepp vinkelrätt mot längdriktningen fick flera trappstegsgavlar över varje fönster. Kyrkan försågs också med ett lågt tak över kyrkans valv. Gavlarna var utsmyckade med nygotiska abstrakta reliefer, olika för varje gavel över sidoskeppet. Tornurets urtavlor var placerade högst upp på tornets gavlar och tornet saknade tornspira. 1898 genomgick kyrkan en mindre restaurering, som inte ändrade kyrkans utseende eller förskönade den ytterligare
En genomgripande restaurering gjordes av kyrkan 1958-1960 av Kurt von Schmalensee. Då återfick kyrkan två dubbla spiror och högt valmat tak som kyrkan hade haft 1585-1740. I och med det slopades gavlarna från 1800-talet, men den gamla blinderingen högst upp på tornet under tornhuvarna bibehölls exempelvis.
En inre restaureringen ledd av arkitekt Mats Edström utfördes under första halvåret 1995. Det som främst utmärker interiören är att den tidigare stolsinredningen ersattes med kyrkbänkar. Vid pelarna i bänkkvarteren står apostlarna Petrus och Paulus skulperade i trä av konstnärinnan Eva Spångberg.
Hon har även snidat Mariabilden som tronar i en nisch i norra korsarmen.
Koret fick ny gestaltning. Det stora altarkorset placerades på norra korväggen. I väntan på den nya altaruppsatsen i glas som blev färdig 2002 lånades Tolgs kyrkas medeltida altarskåp. Bakom altaruppsatsen är ett mindre kapell iordningställt.
I tornet inreddes en samlingssal med namnet ”Homiliasalen”. Dessutom tillkom en ny skrudkammare.
Sothöna (Fulica atra) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen rallar. Den har en rund kroppsform, skiffersvart fjäderdräkt och vitaktig näbb med en fjäderlös pannsköld, och nickar med huvudet när den simmar. Arten, som ofta delas upp i fyra underarter, häckar i Nordafrika, Europa och stora delar av Centralasien till Japan och söderut till Australien och Nya Zeeland. Delar av populationen är stannfåglar medan de som häckar i kallare områden flyttar söderut om vintern. Den adulta sothönan har en avrundad kroppsform med ett litet runt huvud. Stjärten är kort, med mjuka fjädrar. Som adult mäter den 36–42 cm lång, och hanen är något större än honan. Den har ett vingspann på 70–80 cm och hanar väger mellan 750 och 900 gram, honor är cirka 100 gram lättare. Den adulta sothönan är skiffersvart med vitaktiga bakre kant på vingarna. Den korta och tjocka näbben är vitaktig med en rosa ton, och den har en näbbrygg som sträcker sig upp på pannan och där utvidgar sig till en naken, kullrig plåt. Hanen har större pannplåt än honan. Iris är röd. Benen är kraftiga och gröna. Arten har inte simhud mellan de smala tårna utan istället har den, precis som doppingarna, simflikar. Juvenilen är gråbruna med ljusare huvudsida och bröst, saknar näbbplåt och har mörk iris. I första årets vinterdräkt är näbbplåten mindre än hos den adulta och den har en mörk fläck precis innanför den vita snäbbspetsen. Dunungarna har rött huvud med ett litet blått parti ovanför ögat. Sothönans utbredning sträcker sig över västra Nordafrika, Europa och stora delar av Centralasien till Japan och söderut till Australien och Nya Zeeland. Delar av världspopulationen, främst i de kallare delarna av utbredningsområdet, är flyttfåglar, medan exempelvis populationen i Storbritannien, Västeuropa och Nordafrika är stannfåglar. Den förekommer även så långt norr ut som utmed norska kusten under vintern. Den är härdig och återvänder tidigt till sina häckningslokaler. Populationen på Java är utdöd.
Sverige är den vanlig vid vattendrag i de södra och mellersta delarna av landet. Enstaka exemplar har också påträffats häckande i Norrland. Merparten av svenska populationen är flyttfåglar, men drar sig då ofta bara undan isen och övervintrar längre söderut i hamnar, medan andra flyttar till Västeuropa. Sothönan simmar och dyker utmärkt. Den gör ett litet hopp precis innan den dyker och stannar i regel endast korta perioder under ytan. Den nickar med huvudet när den simmar vilket ger den ett knyckigt intryck, men detta kan upphöra när den rör sig snabbare. När den ska lyfta från vattnet måste den springa med trippande steg på vattenytan, samtidigt som den slår med vingarna, för att få upp farten för att kunna flyga. På land liknar sothönans rörelser delvis tamhönans.
Sothöna med familj är fotograferade på Färjestaden, Öland.
Dess häckningsbiotop utgörs av grunda dammar, sjöar, våtmarker, långsamt flytande vattendrag och utmed kusten där det finns mycket vattenväxter och vassbälten. På våren hävdar hanarna revir och aggressiva strider kan uppstår mellan hanar. Det flytande plattformsliknande boet består av fjolårsvass och placeras i vasskanten, ofta ganska synligt. Reviret försvaras intensivt. Honan lägger i genomsnitt 6-10 ägg, men kullar med 1-13 har observerats, som ruvas av båda föräldrarna i 21-24 dagar De förekommer att den lägger en andra kull om första misslyckas.[4] Efter kläckningen tas ungarna om hand av båda föräldrarna och matas med insekter under cirka tio dagar. Ganska snart delas kullen upp mellan föräldrarna som då bara tar hand om "sina" ungar. Ungarna kan börja dyka efter 3-5 dagar, blir självständiga efter cirka en månad och kan flyga efter 55-60 dagar
Även i dag spelades det boule i vid glasbruket i Johansfors i en fantastisk vacker omgivning längs med Lyckebyån. Vem som hade bäst lycka denna kväll vet jag inte men dessa herrar och dam tar boulen på allvar. Hur det än gick så hade samtliga roligt och tugget var påtagligt.
Så var det klart. Till hösten blir jag student på Linnéuniversitetet i Växjö. Ska förverkliga en barndomsdröm och läsa bibliotek och informationsvetenskap. Ser fram emot det med skräckblandad förtjusning.
Det gjordes mål 25 fördelade på 14 för hemmalagen och 11 för bortalagen, 4 hemmasegrar, 1 oavgjorda, 3 bortaseger. Inga röda kort delades ut och 23 gula kort Högsta Publiksiffran: Malmö- Örebro 17526 Lägsta Publiksiffran: Gefle- Falkenberg 2756 Sammanlagda publiksiffran: 69068 Publiksnittet: 8634 Totala Publiksnittet:
Skytteligan: Marcus Antonsson Kalmar 10 Erik Israelsson Hammarby 8 Paulinho 8 Vidar Kjartansson Malmö 8
Hammarby skytteliga: Erik Israelsson 8 Alex 5 Självmål 2 Arnór Smárason 2 Lars Sætra 1 Måns Söderqvist 1 Philip Haglund 1 Birkir Mar Saevarsson 1 Kennedy Bakircioglu 1 Hammarbys varningsliga, rött kort inom parantes Johan Persson 3 (1) Philip Haglund 3 Richard Magyar 3 Arnór Smárason 2 Melker Hallberg 2 Alex 2 Lars Saetra 2 (1) Stefan Batan 1 Romulo 1 Fredrik Torsteinbö 1 Erik Israelsson 1 David Boo Wiklander 1 Kennedy Bakircioglu 1 Birkir Mar Saevarsson 1
HELSINGBORG IF- IF ELFSBORG 2-4 (0-1) 0-1 Lars Nilsson (36) 1-1 Mikael Dahlberg (48) 2-1 Jordan Larsson (58) 2-2 Marcus Rohdén (67) 2-3 Anders Randrup (78) 2-4 Simon Lundevall (90) varningar: HIF: Anton Wede IFE: Jesper Manns domare: Kaspar Sjöberg publik: 7231
ÖSTERSUND FK- JÖNKÖPING SÖDRA IF
1-0 (0-0)
1-0 Alex Dyer (50)
Varningar:
ÖFK
JSIF:André Calisir
domare: Johan Hamlin
publik:4694
IFK GÖTEBORG- GIF SUNDSVALL
4-1 (2-1)
1-0 Gustav Engvall (2)
2-0 Emil Salomonsson (34)
2-1 Pa Amat Dibba (40)
3-1 Mikael Boman (60)
4-1 Tom Pettersson (90)
utvisningar:
IFKG
GIFS
domare: Mohammed Al-Hakim
publik:10146
KALMAR FF-AIK
1-1 (1-1)
1-0 Rasmus Elm (3)
1-1 Stefan Ishizaki (33)
varningar:
KFF:Rasmus Elm, Svante Ingelsson
AIK: Patrick Kpozo, Carlos Strandberg
1-0 Martin Ericsson (18) 1-1 Arnór Smárason (34) 2-1 John Owoeri (37) 3-1 John Owoeri (63) 3-2 Kennedy Bakircioglu (86) 4-2 Demba Savage (90) varningar: BKH: Rasmus Schüller, Peter Abrahamsson, Paulinho, Kari Arkivuo, Simon Sandberg, Demba Savage HIF: Alex, Birkir Saevarsson, Kennedy Bakircioglu
Domare: Kristoffer Karlsson, Höganäs Ass. domare 1: Tobia90s Wärn, Motala Ass. domare 2: Andreas Söderkvist, Ängelholm Fjärdedomare: Magnus Lindgren, Göteborg
Bravida Arena är en mötesplats där alla är välkomna och där flera kulturer har satt sin prägel. Det märks bland annat på restaurangernas och kioskernas utbud. Arenan rymmer en publik på 6 500 personer och tack vare konstgräset kan den användas året runt. Det är en renodlad fotbollsarena, utan löparbanor, så du kommer riktigt nära planen. Förutom att vara BK Häckens nya hemmaplan är Bravida Arena en viktig plats för världens största fotbollsturnering – Gothia Cup. Dessutom är den bokningsbar för privatpersoner och företag 1 600 timmar om året. Kapacitet: 6 500 åskådare, varav 2 000 ståplatser – alla under tak Plan: 105 x 68 meter, konstgräsmatta Arkitekt: Bremer AG/Ragnar Ellsinger Uppfyller Svenska Fotbollförbundets krav för allsvenska arenor Bravida Arena invigdes den 25 juni 2015. Totalentreprenör: BRA Bygg Byggherre och fastighetsägare: Higab Driftsansvariga: Got Event Brukare: BK Häcken samt Göteborgs Stad, idrotts- och föreningsförvaltningen, som hyr ut arenan för breddidrott
Ölandsoasen är ett minizoo som finns i Ormöga på Öland inne i den mer kända kamelranchen. Ölandsoasen är en utveckling av kamelranchen som Bengt Erlingsson grundade 1991.2010 startade dottern Signe Ölandsoasen på gården. Från 2015 är det Bengts sambo Katarina Mariadotter som driver parken medan Bengt själv sköter kamelridning.
Inget minizoo utan minigrisar
som dessutom fått kultingar. Dessa små har en vecka gamla.
