Större flamingo

Större flamingo är den största arten inom familjen och den mäter i genomsnitt runt 120-150 (varav benen är mellan 40-50 cm) Som adult har den en ljusrosa fjäderdräkt, röda vingtäckare och svarta vingpennor. Den har rosa näbb med en skarpt avgränsad svart näbbspets, rosa orbitalring och dess ben är rosa. Den har ett ljudligt kacklande läte och ett trumpetande som båda påminner om grågås eller sädgås.
Den rosa färgen kommer av karotenoider, som är en grupp ämnen som fåglarna får i sig via små kräftdjur, som utgör flamingoernas huvudföda. Om de inte äter dessa räkor, blir deras fjäderdräkt, näbb och mjukdelar inte rosa utan fortsätter att vara grå som hos ungfåglarna.

Tidigare har större flamingo (Phoenicopterus roseus) behandlats som samma art som karibisk flamingo (Phoenicopterus ruber) och ibland även tillsammans med chileflamingo (Phoenicopterus chilensis). Dessa tre taxon är alla närbesläktade. Flamingoernas taxonomi är oklar och under revidering. I den klassiska taxonomin inordnades flamingoerna i ordningen Phoenicopteriformes medan de i Sibley-Ahlquists taxonomi placeras de i den stora ordningen Ciconiiformes (storkfåglar).

Större flamingo är den mest spridda arten i fågelfamiljen flamingoer som består av fem eller sex arter. Den finns i delar av Afrika, sydvästra Asien (inklusive Turkiet), södra Asien (Indiens kustland) och södra Europa (inklusive Spanien, Portugal och Camargue i Frankrike). Vissa populationer är flyttfåglar och flyttar kortare sträckor mellan sommar- och vinterkvarteren.

Den häckar i individrika kolonier på låga öar vid vidsträckta, långgrunda, leriga stränder vid saltsjöar eller havsvikar. Som alla andra arter inom familjen lägger den ett enda klakvitt ägg direkt i leran. Den häckar dock inte varje år.

Den lever av små vattendjur som räkor och plankton.
Bilderna är tagna på Ölands Djurpark den 5 juli