Bjälbo kyrka

Bjälbo är en medeltida socken och där fanns under 1100- och 1200-talen folkungaättens huvudgård. 100 meter norr om den nuvarande kyrkan har man vid arkeologiska utgrävningar påträffat grunderna till en stavkyrka. Den nuvarande stenkyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talets första hälft med ett rektangulärt långhus och smalare absidkor. Det imponerande tornet, som är daterat till 1220 enligt dendrokronologiska undersökningar, är ovanligt brett och kraftigt. Under 1780-talet revs det medeltida koret och absiden. Kyrkan fick då sin nuvarande utformning med ett rundat korparti, stora rundbågiga fönsteröppningar och ett högt spåntäckt sadeltak som är valmat i öster. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan.

Kyrkans stil exteriört är både medeltida och gustaviansk, interiört är den gustaviansk. Kyrkobyggnaden är en enskeppig salkyrka med västtorn. Fasaden är vitputsad stenvägg. Taket är sadeltak över långhus och sakristia och ett valmat sadeltak över koret. Den bruna takbeklädnaden är spån. Innertaket har formen av tunnvalv och över koret ett hjälmvalv. Innerväggarna är putsade. Kyrkan renoverades 1786–1788 under ledning av byggmästare C Seurling då bland annat koret uppfördes. Kyrkans port som är fint utsmyckad med dekorer av smidesjärn är daterad till 1200-talet.

Läktaren är från 1760 och orgelfasaden är från 1882

Altartavlan är målad av Pehr Högbergh 1810 och predikstolen är från 1788. Pehr Högberg har för övrigt också målat altartavlan i Algutsboda kyrka. 

Gravar vid altaret.

Uppe vid tornet har förekommit olika rum för olika ändamål.

Smalt med ojämna trappsteg gör att man får vara lite försiktigt vid upp och nedklättring

Man känner verkligen historiens vingslag vid Bjälbo kyrka.
Folkungaätten och Bjälboätten härstammar som namnet säger från Bjälbo. Till Folkungaätten räknas en del av de agnatiska ättlingarna till Bengt snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl. Ättens medlemmar är inte att förväxla med folkungar, en gruppering som gjorde flera uppror mot kungaättens styre.
Släkten brukar indelas i ett antal grenar, men med Folkungaätten avses oftast den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten. Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (den yngre).

Kyrkan domineras av sitt stora västtorn. Med sina 37,5 meters höjd är tornet bland de högsta i Östergötland. Det är nästan kvadratiskt med tio meters sida och består av fyra våningar.Från början var kyrkan utan torn. Tornet bör ha stått färdigt strax efter år 1220. Mycket talar för att det var Ingrid Ylva som lät bygga det på strax efter år 1220 färdigställda tornet till Bjälbo kyrka. De dendrokronologiska undersökningarna av ursprungligt timmer i tornet utesluter Birger Brosa (död 1202), och Ingrid Ylvas make Magnus Minnesköld, som möjligen kan ha hunnit planera ett tornbygge före sin död omkring 1210. Som änka var hon vid denna tid familjens överhuvud. Ett av tornrummen kallas Ingrid Ylvas kammare. På den flera gånger omgjutna storklockan från 1240 (de första klockorna hade förstörts i en brand) anges Ingrid Ylva som beställare

När stenen upptäcktes var den inmurad i grundmuren till sakristian i Bjälbo kyrka. Den frilades senare och restes på nytt utanför på kyrkogården. Materialet är granit, höjden 320 cm, bredden 50 cm och tjockleken 50 cm. Ristningen består av en ihoptryckt, uformad runslinga i så kallad RAK stil och den saknar övrig ornamentik.
Enligt Fornsök på Riksantikvarieämbetet så ska texten fortsätta med "Love ristade runorna". Detta syns ej på stenen idag, men texten avslutas med ett +, vilket var ett vanligt tecken som användes mellan orden. Den från runor översatta inskriften lyder "Käcke män reste denna sten efter Grep, sin gillesbroder, Juddes son."

Gravhäll vid kyrkans vapenhus