torsdag, november 30, 2017

Allsbocupen 2017

Spelschema Allsbocupen 2017

Grupp A​​

Kosta​​​
Bosnien/Hercegovina​​​
Vissefjärda​​​
Gullabo/Gullaboås​
Lessebo​

Grupp B

Johansfors
Lindås/Långasjö
Ängö
Orrefors
Emmaboda

09.00​ Kosta – Bosnien/Hercegovina
09.20​ Vissefjärda – Gullabo/Gullaboås
09.40 ​Lessebo – Bosnien/Hercegovina
10.00​ Vissefjärda – Kosta
10.20​ Gullabo/Gullaboås – Lessebo​
10.40​ Bosnien/Hercegovina – Vissefjärda
11.00​ Kosta – Gullabo/Gullaboås
11.20​ Lessebo – Vissefjärda
11.40 ​Gullabo/Gullaboås – Bosnien/Hercegovina
12.00 ​Kosta – Lessebo​

12.20​ Johansfors – Lindås/Långasjö
12.40​ Orrefors – Ängö
13.00​ Emmaboda – Lindås/Långasjö
13.20​ Orrefors – Johansfors
13.40​ Ängö -Emmaboda
14.00​ Lindås/Långasjö – Orrefors
14.20​ Johansfors – Ängö
14.40​ Emmaboda – Orrefors
15.00​ Ängö – Lindås/Långasjö
15.20​ Johansfors – Emmaboda

15.40​ Segrare grupp A​2:a Grupp B

16.00​ Segrare Grupp B​2:a Grupp A

16.20​ Bronsmatch​

16.40​ Final ​2*10 minuter

17.10​ Prisutdelning

Alla matcher spelas 1*15 min. utom finalen.
OBS: Ca tider, kan variera något

måndag, november 27, 2017

Att analysera litteraturen i sitt sammanhang

Litteratur är fantastisk företeelser oavsett om det gäller faktalitteratur eller skönlitterära verk. Boken speglar alla tidsepoker, olika ämnen och spekulerar om framtiden och det gör boken värdefull som en spegling av hur världen såg, ser eller kan komma att se ut. Ett tidsdokument om de värderingar som rådde när verket skrev. Därför ska man vara varsam och klok när man ska analysera litteratur.

Det är detta som menas med Distance reading att man höjer blicken från själva texten utan att för den skull tappa kontrollen över den och ser litteraturen i ett större sammanhang. (Dan Landmark, Ingrid Wiklund, Litteraturen, språket, världen, (2014)). Man tittar t ex. på den historiska, sociologiska och kulturella sammanhanget boken är skriven i. Hur speglar boken sin samtid och hur påverkade detta medborgarna?


Seriealbumet Tintin i Kongo skriven och ritad av Hergé 1931 är ett exempel på hur en stereotypa skildringar av personer av postkolonial karaktär. Boken handlar om journalisten Tintin som åker till Kongo och när han kommer i kontakt med afrikaner framställs dem som barnsliga, vidskepliga och underlägsna. De tecknas också på ett stereotypt sätt och det var vanligt att också i andra litterära verk framställa afrikaner på detta sätt under 1800-och fram till 1960- talet. Det var inte många som reagerade då utan det är först nu i vår tid vi belyser detta. Även andra folkslag som inte tillhör den europeiska som t ex. asiater, indianer och judar framställdes också oftast under denna tid i stereotypa karaktärer för att förminska dem kulturellt. Förminskar man någon eller gör honom ondsint så rättfärdigar man inför medborgarna förtrycket mot dessa folkslag. Judarna är den tydligaste exemplet på detta. I litteraturen framställdes juden som girig, ondskefull, skapade ondskefulla myter och anklagade dem för samhällets alla problem och man avbildade dem med nidbilder. Detta ledde till att man avhumaniserade den judiska befolkningen och drev antisemitismen till sin spets med förintelsen. Man rättfärdigade detta mänskliga tragedi och illdåd med litteraturens hjälp. Detta visar varför man måste ha ett distance read perspektiv inom världslitteraturen. 

  
Fast de får heller inte bli extremt åt andra hållet så att vi ägnar oss åt moralpanik får då riskerar vi att tappa fokus på de stora problemen. Det gagnar ingen utan man måste betrakta litteraturen med två sunda ögon. I en demokrati måste man tillåtas sig att ha olika typer av böcker även sådana som är obekväma, dock nödvändigtvis inte i ett bibliotek. Vi ska lära oss av historien så vi inte gör om samma misstag i framtiden men tyvärr har vi människor en tendens att upprepa misstagen om och om igen. Homo Sapiens betyder den kloka människan på latin fast ibland har man fog för att ifrågasätta artens namn. 



























Men mitt i allt detta mörker finns hoppet och ljuset som vi aldrig heller får glömma eller sluta att arbeta för. En sådan person var vetenskapsmannen, författaren och äventyraren Alexander von Humbolt 1769-1859. Jag håller just nu på att läsa en biografi över von Humbolt som författarinnan Andrea Wulf har skrivit 2015 som heter Vetenskapens bortglömde hjälte. Den visar att det fanns andra tankegångar än den stereotypa bilden av tredje världen. Som exempel kan nämnas att Humbolt stark var motståndare till kolonialismen och människans exploatering av naturen och utarmningen av kolonierna. Detta var ett resultat av människans girighet och han såg sambandet mellan utarmningen av naturen och miljöförstöringen Wulf (2015) s 130-131. Han var motståndare till slaveriet som han såg vara en del av kolonialismen och den största ondskan i världen Wulf (2015) s.132-134. Alexander von Humbolt blev en hjälte och en av de ledande nytänkarna på slutet av 1700-talet och resten av hans levnad under 1800-talet. Mycket av hans tankar och värderingar styr världen i dag och han är en förebild för oss i dag både som vetenskapsman och som människa. Under hela sin livstid vek han aldrig från sina värderingar hur samhället än ändrades till reaktionära strömningar.
Han påverkade sin samtid genom sina forskning och sina litterära verk. Hans mest kända är Resan till Sydamerika och Kosmos som gavs ut i fem band och sammanfattade hela hans världsföreställning på alla plan. 

http://www.pt.se/nara-dig/dagens-kandisar-alexander-von-humboldt-10626700.aspx
Läser man om sådana personer som ex. Alexander Humbolt så tänds hoppet för mänskligheten.

torsdag, november 09, 2017

Kristallnatten-Ondskan trappas upp

I dag för 79 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.

Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.

En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.

Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.

















Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.












Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.

Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen